Årsredovisning 2020 Skaraborgs sjukhus (test)

Årsredovisning 2020

Skaraborgs Sjukhus

Innehållsförteckning

Sammanfattning och viktigaste händelser 5
1. Sammanfattning 5
2. Viktigaste händelserna 6
Hälso- och sjukvård 8
Regiongemensamt arbete 21
Tillkommande rapportering 26
1. Sammanfattning av effekter av corona covid-19 26
  1. Verksamhet 26
  2. Personal 26
  3. Ekonomi 29
Mål och fokusområden 30
1. Tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård 30
2. Hållbar, innovativ och kreativ region 47
  1. Klimatutsläppen från fossil energi i Västra Götaland ska
    
    minska 47
    1. Öka takten i "Klimat 2030 Västra Götaland ställer om" 50
  2. Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna
    
    till karriär- och kompetensutveckling 50
Medarbetare 55
Ekonomiska förutsättningar 57
Bokslutsdokument och noter 70
Övrig rapportering 73
1. Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige 73
2. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse 73

Sammanfattning och viktigaste händelser‌
1. Sammanfattning‌
  
  Verksamhet
  
  Året har dominerats av den pandemi som drabbat samhället och som påverkat Skaraborgs Sjukhus (SkaS) verksamhet på flera sätt. Det sjukhuset hanterat under året har krävt stora insatser långt utöver det vanliga. En fantastisk insats har genomförts av sjukhusets alla medarbetare för en trygg och säker vård för alla patienter. Stora resurser har ställts om och avsatts för att möta det ökade behovet av vårdplatser på särskilda pandemienheter, ett utökat antal vårdplatser på intensivvårdsavdelning (IVA), provtagning, dörrvärdar med mera.
  
  Pandemin har påverkat sjukhusets möjligheter att utföra delar av den planerade vården, vilket bland annat märks i färre utförda besök och operationer inom den somatiska vården än planerat. Antal väntande till första besök har trots detta minskat under hösten till följd av minskat remissinflöde, ökat antal första besök under hösten och att fler betalnings- förbindelser utfärdats till externa vårdgivare. Måluppfyllelsen för första besök är i nivå med föregående år, 79 procent. Antal väntande till operation har ökat till följd av fler första besök under hösten samtidigt som operationsverksamheten under året har haft minskade resurser för planerade operationer. Operationskapaciteten var i september och oktober uppe på normala nivåer men begränsades sedan kraftigt av pandemins andra våg.
  
  Måluppfyllelsen för operation uppgår till 69 procent vilket är lägre än föregående år.
  
  Det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet har i stor utsträckning handlat om att snabbt ställa om riktlinjer, rutiner samt styrning av patientflöden till en säker och effektiv pandemivård utan att för den skull tappa fokus på att upprätthålla en säker vård av hög kvalitet även för andra patientgrupper.
  
  För att utveckla och stärka den nära vården har SkaS arbetat med flera olika aktiviteter under året. Nya arbetssätt och mötesformer har vuxit fram och man ser en tydlig utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare framöver.
  
  Personal
  
  Pandemin har inneburit stora ansträngningar för många av SkaS medarbetare. För att kunna bemanna det utökade behovet av pandemi- och IVA-vårdplatser har medarbetare omfördelats till andra enheter än den ordinarie arbetsplatsen. De åtgärder som vidtagits för att säkerställa bemanningen har påverkat medarbetarna på olika sätt. De har befunnit sig i en miljö och i en vård som aldrig tidigare bedrivits med svårt sjuka patienter och med en känsla av otillräcklighet, oro och rädsla att göra fel eller bli smittad. Trots detta har samtliga medarbetare utfört ett fantastiskt arbete och gjort sitt yttersta för att ge den bästa vård och omhändertagande. Samarbetet mellan olika enheter och verksamheter på sjukhuset har stärkts under
  
  pandemin.
  
  Ekonomi
  
  Även ekonomin har påverkats av de insatser som pandemin krävt. Budgetavvikelsen per december uppgick till -297 miljoner kronor innan resultatreglering och fördelning av statsbidrag med anledning av covid-19 enligt regionstyrelsens beslut i januari 2021. Pandemins ekonomiska nettokonsekvens för resultatet uppgår till ca 125 miljoner kronor. Efter resultatreglering uppgår SkaS resultat till 0.
  
  Trots pandemin så har kostnadsutvecklingen för året har varit låg, 0,7 procent. En förklaring till den låga kostnadsutvecklingen är att produktionsvolymer avseende planerad vård inte utförts i nivå med uppdrag enligt vårdöverenskommelse samt de åtgärder för en ekonomi i balans som verksamheten fortsatt arbetat med under året.
2. Viktigaste händelserna‌
  
  Corona-pandemin har självklart varit den händelse som påverkat sjukhuset mest under året och som inneburit en enorm påfrestning för sjukhusets verksamhet. SkaS har haft olika nivåer av höjd beredskap sedan 12 mars för att underlätta beslutsfattande, kommunikation och omställning till följd av pandemin. 9 september beslutade särskild sjukvårdsledning (SSL) vid SkaS att avsluta stabsläget och återgå till normalläge. Den 17 november beslutade SSL återigen om höjd beredskap, så kallat förstärkningsläge. De sista veckorna på året var det en kraftig ökning av antal inneliggande patienter med bekräftad covid-19 som vårdats på sjukhuset, betydligt fler än i pandemins första våg. Summerat för året har 1290 patienter vårdats för covid-19 (öppen- och/eller slutenvård) varav 114 patienter varit i behov av plats på intensivvårdsavdelning.
  
  En positiv effekt av arbetet under pandemin är det engagemang och framgångsrika samarbete som utvecklats inom och mellan enheter för att ställa om och stärka vården inför de utmaningar som pandemin inneburit. Nya arbetssätt har vuxit fram. Vi ser en tydlig utveckling och utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare framöver. Erfarenheterna av digitala vårdmöten har varit positiva och pandemin bidrar därmed till extra fart i omställningsarbetet.
  
  Mycket fokus har under året lagts på sjukhusets produktions- och kapacitetsplanering med målsättningen att öka produktiviteten bland annat genom att förbättra operationskapaciteten. Resultatet av detta arbete kunde märkas under hösten då produktionen ökade och basvolymer för första besök och operationer uppnåddes, innan pandemins andra våg återigen påverkade den planerade vården. En styrgrupp för produktions- och kapacitetsplanering har tillskapats på sjukhuset för att få ett ökat fokus och en tydlig struktur för styrning och uppföljning av produktionsfrågorna. För att skapa en gemensam bild och förståelse av nuläge och framtida utmaningar genomfördes i oktober en gemensam dialog mellan SkaS styrelse, sjukhusledning och verksamhetschefer med tema arbetsmiljö och produktivitet.
  
  Ett stort arbete har under året lagts på att planera för en effektiv och
  
  patientsäker vårdstruktur på SkaS och förändringar har genomförts i organisering, lokalisering och bemanning med detta som utgångspunkt. Förändring av vårdplatser inom Medicin i Lidköping och Falköping samt förändring inom BUP:s mottagningsverksamhet är några exempel där förändringar genomförts under året.
  
  En ny organisation för SkaS närsjukvårdsteam kom på plats under 2020, där uppdrag kan komma från såväl sjukhusets specialistläkare som från primärvård och kommun. Totalt finns nu fyra närsjukvårdsteam på SkaS för bedömning, utredning och behandling då vård i hemmet är möjlig istället för ett akutbesök eller inläggning på sjukhus.
  
  De stora fastighetsprojekten på SkaS Skövde med nya lokaler för akut-, service och psykiatriverksamhet har rullat på enligt plan och nya hus har vuxit fram. Arbetet påbörjades för 1,5 år sedan och kommer när det är klart resultera i två nya huskroppar, en som ska innehålla en ny akutmottagning med ambulansintag samt nya IVA- och operationssalar, den andra med lokaler för den vuxenpsykiatriska vården.

Hälso- och sjukvård‌

Avsnittet är disponerat utifrån de mest prioriterade frågorna inom hälso- och sjukvårdsområdet i Västra Götalandsregionen.

De långsiktiga strategierna för hälso- och sjukvård‌

Arbetet för hur hälso- och sjukvården i VGR ska utvecklas för att klara utmaningarna i framtiden drivs inom tre strategier. Två av dessa redovisas här. Den tredje strategin, Sveriges bästa offentliga arbetsgivare, redovisas i separata kompetensförsörjningsplaner för de nämnder och styrelser som har medarbetare.
1. Strategi för omställning av hälso- och sjukvård i VGR‌
  
  För att klara såväl dagens som morgondagens utmaningar rörande kompetensförsörjning, tillgänglighet och ekonomi ska omställningen öka värdet för dem regionen är till för samt minska personalintensitet och kostnader för utförandet av hälso- och sjukvården. Omställningen av hälso- och sjukvård ska bidra till verksamhet och ekonomi i balans.
  
  Året har emellertid till stor del präglats av Corona-pandemin varför det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet i stor utsträckning handlat om att snabbt ställa om riktlinjer, rutiner samt styrning av patientflöden till en säker och effektiv pandemivård utan att för den skull tappa fokus på att upprätthålla en säker vård av hög kvalitet även för andra patientgrupper.
  
  Under pandemin skapades en regional organisation för att säkra tillgängligheten till vård - RSTL (regional särskild tillgänglighetsledning) i vilken SkaS har deltagit. Under året har även regionala samordningsråd startats för aktuella patientgrupper inom respektive specialitet hos sjukhusförvaltningarna.
  
  För att utveckla och stärka den nära vården har SkaS arbetat med flera olika aktiviteter. Nya arbetssätt och mötesformer har vuxit fram under året och man ser en tydlig utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare framöver.
  
  Målsättningen under året har varit att fler enheter ska ha infört de digitala vårdtjänsterna, vilket också uppnåtts. Tekniska förutsättningar för webb- tidbok är etablerade och några enheter håller på att starta upp.
  1. Utveckla och stärka den nära vården‌
    
    För att utveckla och stärka den nära vården arbetar SkaS med flera olika aktiviteter. De konsultativa insatserna, utbildningsinsatser och samarbetsformer med primärvården utvecklas hela tiden. De mobila vårdformerna har fortsatt utvecklats under året, inkluderat den prehospitala vården med bedömningsbilar. Ett fjärde närsjukvårdsteam har etablerats i Skaraborg. Läkarbemanningen till teamen har setts över för att få starkare koppling till de invärtesmedicinska verksamheterna med syftet att skapa en mer robust organisation.
    
    Skaraborgs sjukhus arbetar med att utveckla vårdformer och samarbete med
    
    hjälp av digital teknik. Detta arbete har fått extra fart på grund av pandemin som krävt alternativa mötesformer. Nya arbetssätt och mötesformer har vuxit fram och man ser en tydlig utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare framöver.
    
    Pilotprojektet ”Närvårdscentrum Mariestad” pågår, ett samarbete mellan Närhälsan och flera olika specialiteter inom SkaS för att möjliggöra att patienten tillsammans med vårdgivare inom Närhälsan ska kunna träffa specialist från SkaS i digitalt möte, så kallade digifysiska besök. Hud och Ortopedverksamheten har kommit längst i planeringen under 2020 och de första besöken genomfördes under hösten.
  2. Koncentrera vård för bättre kvalitet och ökad tillgänglighet‌
    
    Under pandemin har arbetet i den regionala Styrgruppen för koncentration varit mycket begränsat, vilket också återspeglats på förvaltningen. Under sista kvartalet 2020 har alla regionala riktlinjer och rutiner för Trauma organisationen blivit färdigställda. För Skaraborgs Sjukhus är Skövdes uppdrag som TMS (traumamottagande sjukhus) och Lidköpings uppdrag som ITMS (icke traumamottagande sjukhus) fastställt.
    
    Under pandemin skapades en regional organisation för att säkra tillgängligheten till vård inom Västra Götalandsregionen - RSTL (regional särskild tillgänglighetsledning). Under året har även regionala samordningsråd startats för aktuella patientgrupper inom respektive specialitet hos sjukhusförvaltningarna. Skas har representation i alla samordningsråd och arbetet påbörjades i liten skala under 2020.
  3. Öka användandet av digitala vårdtjänster‌
    
    Inför 2020 organiserades en digitaliseringsfunktion på SkaS med medarbetare från flera olika verksamheter. Funktionsgruppen består av personer med kompetens inom flera olika områden som verksamhetsutveckling, IS/IT, administration, medicinteknik, kommunikation etc. Syftet med digitaliseringsfunktionen är att kraftsamla olika kompetenser för att stödja innovativ kvalitetsdriven verksamhetsutveckling på SkaS med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt. I samband med att SkaS ställde om för att omhänderta pandemin under våren ökade de digitala arbetssätten över hela sjukhuset, främst var det digitala vårdmöten som ökade.
    
    Den 4 juni 2019 beslutade Regionstyrelsen att sex digitala invånartjänster ska prioriteras för införande inom alla berörda förvaltningar och verksamheter i syfte att öka värdet för patienterna och minska vårdkostnaderna. Aktiviteter pågår inom de fem områden som berör SkaS verksamheter.
    - Digitala vårdmöten
    - Egenmonitorering
    - Stöd och behandling
    - 1177 Vårdguiden e-tjänster basutbud
    - Webb-tidbok via 1177 Vårdguidens e-tjänster
      
      Målsättningen under året har varit att fler enheter ska ha infört de digitala vårdtjänsterna, vilket också uppnåtts. Tekniska förutsättningar för webb- tidbok är etablerade och några enheter håller på att starta upp. Utfallet avseende digitala vårdtjänster redovisas i avsnitt 5.1.2. Dock är utvecklingen i sin linda, fler aktiviteter behövs och är planerade för fortsatt drivkraft. Under 2021 kommer en handlingsplan att tas fram och ytterligare aktiviteter genomföras.
  4. Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling‌
    
    De grundläggande principerna för SkaS arbete med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling är patientens - personens perspektiv i fokus, arbeta med processer, basera beslut på fakta, allas delaktighet och ständiga förbättringar. Hörnstenarna inramas av ledningens engagemang och en hållbar systemsyn som skapar verksamhet med hög säkerhet.
    
    För att utveckla en tillitsbaserad styrning har SkaS regelbundet följt upp den medicinska kvaliteten i återkommande månadsdialoger med alla verksamhetschefer i s.k. verksamhetsråd samt genom utvecklingsdialoger mellan SkaS ledningsgrupp och varje verksamhetsledning. I dialogerna har kvalitetsmål och utfall diskuterats för att stimulera gemensamt lärande och en kontinuerlig utveckling verksamheternas kvalitet.
    
    Året har emellertid till stor del präglats av Corona-pandemin varför det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet i stor utsträckning handlat om att snabbt ställa om riktlinjer, rutiner samt styrning av patientflöden till en säker och effektiv pandemivård utan att för den skull tappa fokus på att upprätthålla en säker vård av hög kvalitet även för andra patientgrupper.
    
    Trots stora volymer av patienter med covid-19 har verksamheterna ändå lyckats upprätthålla arbetet med ständiga förbättringar, vilket också bekräftats i en omfattande intern utvärdering där analyser visar att de medicinska indikatorerna inte har försämrats under året. Utvärderingen har också visat att introduktion av nya och innovativa arbetssätt varit möjlig och målsättningen är att vidareutveckla sådana metoder och angreppssätt.
    
    Exempel på sådana arbetssätt är t ex en förbättrad daglig kommunikation och styrning av patientflöden över alla verksamhetsområden inom sjukhuset för att bättre matcha patientflöden mot resurser. Även arbetet med att snabbt implementera nya kunskapsunderlag i form av nya och reviderade riktlinjer och rutiner har strukturerats och effektiviserats.
    
    Flera större kvalitetsprojekt har initierats och delvis kunnat genomföras under året. Exempel på sådana är t ex att fortsatt utveckla vårdmodeller för patienter med komplexa vårdbehov, att öka flödeseffektivitet inom opererande specialiteter, att i större utsträckning utveckla digitala/digifysiska vårdformer för en ökad kvalitet, ERAS-projekt inom colorektalkirurgin för att nämna några exempel.
    
    Fokus har också ägnats åt att samordna och ta tillvara implementering av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp på SkaS. En arbetsgrupp bestående av kvalitetschef, utvecklingschef, kommunikationschef, chefläkare och chefssjuksköterska har samordnat och koordinerat arbetet med PSV för att stimulera utvecklingen av patientprocesserna på SkaS
    
    internt men också i samverkan med primärvård och kommuner. Arbetsgruppen rapporterar direkt till ledningsgruppen.
    
    Däremot visar trender i Sjukhusrapporten 2020 att SkaS interna utvecklingstakt vad avser måluppfyllelse för medicinska indikatorer under de senaste åren behöver förbättras. En revision av den så kallade SkaS- guiden för att stärka arbetet med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling har därför påbörjats och kommer att kommuniceras under första kvartalet 2021. Däremot har planerade interna utbildningsinsatser inom kvalitetsdriven verksamhetsutbildning kombinerat med förbättringsprojekt med fokus på medicinsk kvalitet och säkerhet fått skjutas fram till 2021 på grund av pandemin.
2. Framtidens vårdinformationsmiljö‌
  
  Under våren 2020 har projektdirektiv för det lokala implementeringsprojektet för FVM (framtidens vårdinformationsmiljö) fastställts. Skaraborgs sjukhus har en väl etablerad projektorganisation som aktivt arbetar med förberedelser. Det regionala designarbetet drog igång under våren och SkaS har under året bidragit med ett flertal medarbetare med specialistkompetens inom olika områden. Designarbetet hade en paus under sommaren men startade åter upp i augusti. Trots utmaningen med bemanningsbehov pga covid-situationen har SkaS ändå kunnat bidra med så gott som alla verksamhetsexperter som efterfrågats.
  
  Personer ur SkaS projektgrupp har på olika sätt bidragit i framtagande av planer för förändringsledningsstrategi, ledarskapsengagemang, organisatoriska förberedelser för nya arbetssätt, kommunikationsstrategi, effekthemtagning m.fl. Under december har arbete pågått med färdigställande av lokal projektplan.
  
  En under hösten planerad workshop med fokus på FVM med deltagare från sjukhusledning och verksamhetschefer fick tyvärr ställas in på grund av den andra covid-vågen. FVM är dock en stående punkt på sjukhusledningens och processchefsnätverkets agenda och styrelsen har regelbundet informerats om pågående arbete.

Invånarnas tillgänglighet till vård‌

Att erbjuda en god och tillgänglig vård är ett prioriterat område för SkaS och trots pågående pandemi har det pågått ett flertal aktiviteter och utvecklingsarbeten inom detta område.

Bland annat pågår utveckling av mobila team och närsjukvårdteam, samverkan med kommuner och primärvård, utbyggnad av digitala vårdtjänster och olika former av hemmonitorering.

SkaS har även arbetat med en genomlysning av vårdplatsstrukturen för att optimera tillgänglighet till disponibla vårdplatser. Under augusti nystartades arbetet med fortsatt utveckling av verksamheternas vårdprocesser avseende produktion- och kapacitetsplanering och förbättrad produktivitet, vilket fyllde en viktig roll i arbetet för att kunna förbättra tillgängligheten till besök och behandling under hösten.

Specialiserad vård - somatisk och psykiatrisk‌

Den pågående pandemin har under året påverkat produktionsflöden inom både öppen- och slutenvård. Sammantaget har 1 290 patienter vårdats för covid-19 (öppen- och/eller slutenvård) varav 114 patienter varit i behov av plats på intensivvårdsavdelning.

Antal väntande till första besök har under hösten minskat till följd av minskat remissinflöde, ökat antal första besök under hösten och att fler betalningsförbindelser utfärdats till externa vårdgivare. Måluppfyllelsen för första besök är i nivå med föregående år, 79 procent.

Antal väntande till operation har ökat till följd av fler första besök under hösten samtidigt som operationsverksamheten har haft minskade resurser för planerade operationer. Måluppfyllelsen för operation uppgår till 69 procent vilket är lägre än 2019.

Verksamheter som inte har kunnat ta emot patienter inom vårdgarantins tidsgräns skickar remisser och operationsanmälningar till externa vårdgivare.

Under året har flera aktiviteter för att öka tillgängligheten till första besök och operation startats, trots pågående pandemi. Se exempel längre ner i detta stycke och under kapitel 5.1.

Måluppfyllelse första besök

Måluppfyllelsen för första besök försämrades under våren och sommaren men förbättrades under hösten och är i slutet av året i nivå med 2019. Totalt antal väntande till ett första besök i december uppgår till 6 500. 1 900 av dessa hade väntat mer än 90 dagar, vilket är färre än 2019.

Att antalet patienter som väntar på sitt första besök minskat under hösten beror på minskat remissinflöde, ökad mottagningsverksamhet med inriktning mot första besök och prioriterade efterföljande besök samt att remisser skickats till externa vårdgivare.

Måluppfyllelse operation/behandling

Måluppfyllelsen för operation försämrades under våren och sommaren men förbättrades under hösten och uppgår efter december till 69 procent. Totalt antal väntande till operation/behandling uppgår i december till 2 900. 1 000 av dessa hade väntat mer än 90 dagar, vilket är 300 fler än 2019.

Att antal väntande till operation har ökat beror på att ett ökat antal patienter fått sitt första besök genomfört under hösten samtidigt som operationsverksamheten har haft minskade resurser för planerade operationer.

Måluppfyllelse efterföljande besök

Måluppfyllelsen till efterföljande besök är ett viktigt mått att följa då dessa

patienter vid ett första besök, ett akut besök, en återkommande kontroll eller vid ett slutenvårdstillfälle bedömts ha ett medicinskt behov av ett eller flera efterföljande besök. Efterföljande besök står för cirka 70 procent av den totala öppenvårdsproduktionen.

I december har 13 000 patienter (22 procent av de patienter som har ett inplanerat efterföljande besök) väntat mer än 30 dagar över planerat måldatum vilket kan jämföras med 11 600 patienter (21 procent) föregående år.

Måluppfyllelse uteblivna besök

Målet för 2020 var att minska andel uteblivna besök av totalt antal planerade besök till 4,5 procent. Även om målet inte helt uppnåddes har andel uteblivna förbättrats jämfört med 2019, från 5,4 till 5,0 procent. En delförklaring till detta är att flera mottagningar under året har erbjudit telefonbesök till patienter som annars uteblivit.

Störst förbättring ses inom vuxenpsykiatri där antal uteblivna minskat med 64 procent (1 300 besök) jämfört med 2019.

Pågående aktiviteter för att skapa en tillgänglig vård

Sjukhusgemensamma aktiviteter har under året pågått för att uppfylla vårdgarantin:

Besök och operationer köps av externa vårdgivare för patienter som väntat eller riskerar att vänta mer än vårdgarantins 90 dagar. PÅGÅR
Utveckling och utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare

framöver. PÅGÅR
SkaS deltar i regionalt pilotprojekt för patienter med hjärtsvikt. Två olika tekniska lösningar är prövade, Optilogg och Telia. PÅGÅR
Pilotprojektet ”Närvårdscentrum Mariestad” pågår, ett samarbete mellan Närhälsan och flera olika specialiteter inom SkaS för att möjliggöra att patienten tillsammans med vårdgivare inom Närhälsan ska kunna träffa specialist från SkaS i digitalt möte, så kallade digifysiska besök. PÅGÅR
Förbättringsprojekt - Öka operationskapaciteten PÅGÅR
Översyn av väntelistor, så att de är korrekta. PÅGÅR
Omstart av SkaS produktions- och kapacitetsplaneringsarbete och införande av styrgruppsmöten var 14:e dag för att snabbt kunna agera vid behov. PÅGÅR
Pilotprojekt Minska antal uteblivna besök. PÅGÅR

Exempel på riktade insatser under året inom några av sjukhusets specialiteter:
Kirurgi: Under 2020 beslöts att endokrinkirurgi inte längre ska utföras på SkaS. Uppdraget ligger nu hos NU-sjukvården genom uppdrag koncentration av vård.
Urologi: Sjukhuset har beviljats införskaffa en operationsrobot för utökat uppdrag genom koncentration av vård. Samarbete mellan urologi, barn och kvinna, anestesi och operation. Inköp av operationsrobot planeras ske under 2021. PÅGÅR
Kvinna/barn: Den utökade piloten i VGR för SoB (stöd och behandling) föräldrastöd neonatal har startats upp under året och där medverkar representanter från SkaS i arbetet. Planerad drift till sommaren 2021. PÅGÅR
Medicin, neurologi, rehab: Alla mottagningar inom verksamhetsområdet M1 har arbetat med att starta med TeleQ (Call back-system) under hösten 2020 (försenat på grund av pandemin). Ger ökad tillgänglighet och flexibilitet för patienterna och även positiva effekter på arbetsmiljön. PÅGÅR
Psykiatri: Under hösten 2020 har tjänsten "1177 webbtidbok ELVIS" införts så att patienter själva kan om- och avboka sina bokade tider via 1177. En utvärdering ska göras i kvartal 1 2021. PÅGÅR
Operation: Arbetet med att anställa allmänsjuksköterskor och erbjuda en betald specialistutbildning inom antingen IVA, anestesi eller operation fortsätter. PÅGÅR

Köp av garantivård

Verksamheter som inte klarar vårdgarantin skickar remisser/operationsanmälningar vidare till externa vårdgivare via regionalt upphandlade VGR-avtal eller till vårdgivare med avtal upphandlade av andra regioner. Under 2020 har 7 400 betalningsförbindelser utfärdats inom ramen för vårdgaranti, vilket är en ökning med 730 betalningsförbindelser (11 procent) jämfört med 2019.

Störst ökning ses inom ögon och urologi. BUP har skickat färre betalningsförbindelser trots långa köer på grund av att det inte funnits några upphandlade VGR-avtal för neuropsykiatriska utredningar (NP) under 2020.

Patienter i behov av NP-utredningar har därför i större utsträckning än tidigare åkt till andra vårdgivare inom lagens möjlighet till valfrihet.

Nedanstående tabell visar antal skickade betalningsförbindelser per specialitet

	2019	2020	Förändring
Ortopedi	2 770	2 710	-60
Ögon	2 330	3 200	870
Kirurgi	300	220	-80
Koloskopi/gastroskopi	290	170	-120
Urologi	260	370	110
ÖNH	120	130	10
BUP NP-utredningar	150	110	-40
Gynekologi	430	480	50
VUP	20	10	-10
Summa	6 670	7 400	730

Under våren 2020 startades Regional Vårdgarantiservice (VGS) för att stötta och hjälpa sjukhusen inom VGR med kommunikationen mot andra vårdgivare när patienter inte kan tas emot inom vårdgarantins gränser. VGS har ett nära samarbete med sjukhusets vårdgarantisamordnare för att fånga upp verksamheternas behov av att köpt vård. VGS har under pandemin hjälpt SkaS med köp avvård utöver de volymer SkaS fick tilldelade till externa vårdgivare i början av året.

Akutmottagning och akuta flöden‌

Den pågående pandemin har haft en stor inverkan på flödet till akutmottagningarna. Antal besök på akutmottagningarna har minskat med 16 procent och antal besök som övergått till ett slutenvårdstillfälle har minskat med 8 procent jämfört med 2019. Förändringen har en direkt koppling till den pågående pandemi och ett minskat inflöde ses till alla specialiteter förutom infektionssjukvård. För att minska ledtiderna på akutmottagning har bland annat så kallat sållningstriage införts. Arbetssätt har behövt anpassats för att uppnå en hög säkerhet i arbetet med att minska smittspridning av coronaviruset. Akutmottagningarna har byggt upp nya arbetsflöden för patienter med misstänkt alternativt bekräftad covid-diagnos. Att arbeta i skyddsutrustning och utökat städbehov är inslag som påverkar arbetet och förlänger arbetstiden kring varje patient.

Andel patienter som har vistelsetid under fyra timmar på akutmottagningarna har under året varierat mellan 69 till 75 procent i måluppfyllnad. Det nya arbetssättet med sållningstriage har förbättrat utfallet för mätvärden som TTT, tid till triage och TTL, Tid till Läkare, där båda mätvärdena har förbättrats jämfört med föregående år och varierar nu runt 60 procent.

Ledtiden från akutmottagning till avdelning för patienter där besöket ska övergå till ett slutenvårdstillfälle har under rådande pandemi förlängts, framförallt till de avdelningar som är pandemiavdelningar. Det har varit tidskrävande att hantera smittade patienter och patienter med misstänkt covid i skyddskläder och andra säkerhetsåtgärder vid hämtning, för att säkerställa minimal risk för smittspridning.

Produktion/konsumtion av hälso- och sjukvård‌

Produktion‌

Beläggningsgraden på sjukhusets vårdplatser för inneliggande vård har i genomsnitt sedan pandemiutbrottet legat under 90 procent, även om det under vissa perioder varit mycket hög beläggningsgrad på enskilda avdelningar. Att beläggningsgraden legat under 90 procent trots pandemiläget beror på att det övriga akuta patientinflödet har minskat och att den planerade vården minskat. Utöver detta har antalet disponibla vårdplatser anpassats efter inflöde av patienter med diagnostiserad eller misstänkt covid-19.

Antal väntande till första besök har minskat till följd av minskat remissinflöde, utökad mottagningsverksamhet med inriktning mot första besök och prioriterade efterföljande besök under hösten samt att remisser skickats vidare till externa vårdgivare. Måluppfyllelsen för första besök är i nivå med föregående år, 79 procent.

Antal väntande till operation har under hösten ökat till följd av fler första besök under hösten samtidigt som operationsverksamheten har haft minskade resurser för planerade operationer. Måluppfyllelsen för operation uppgår till 69 procent vilket är lägre än 2019.

Slutenvård (somatik och psykiatri)

Antal utförda slutenvårdstillfällen har under året uppgått till 32 150 vilket är en minskning med 9 procent jämfört med 2019 och kan helt kopplas till den pågående pandemin. Förändring ses inom både planerad och oplanerad vård med störst förändring inom opererande verksamheter.

Antal inskrivna patienter i slutenvården via akutmottagningarna uppgick under året till 19 600 vilket är en minskning med 9 procent.

Den ackumulerade DRG-vikten* för somatisk slutenvård uppgick till 26 200 vilket är lägre än 2019. I utfallet saknas DRG-vikt för patienter som vårdats för covid-19.

	2019 jan-dec	2020 jan-dec	jmf fg år	jmf fg år %
Antal vtf Somatik	33 710	30 640	-3 070	-9 %
Antal DRG-poäng	29 510	26 640	-2 870	-10 %
Antal vårdtillfällen VUP	1 680	1 510	-170	-10 %
varav slv via akuten	21 440	19 650	-1 790	-9 %

*DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnad för en genomsnittspatient i respektive DRG-grupp. En DRG-grupp är en grupp av vårdkontakter som är medicinskt och resursmässigt likartade. DRG-vikt är ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning avseende resursåtgång (case mix). Då det för 2020 inte finns någon DRG-grupp för covid-patienter saknas DRG-vikt för denna patientgrupp i sjukhusets utfall 2020.

Öppenvård (somatik och psykiatri)

Under året har drygt 430 000 öppenvårdsbesök genomförts vilket är 23 000 färre (-5 procent) jämfört med 2019. 14 procent av besöken har genomförts som en digital vårdkontakt via telefon eller video. Antalet digitala vårdkontakter har ökat med 8 procent jämfört med 2019. Denna förändring förklaras dels av ett strategiskt arbete inriktat mot en mer digitaliserad öppenvård men störst påverkan har den pågående pandemin haft.

Det är den somatiska öppenvården samt antal besök på akutmottagning som minskat medan psykiatrisk öppenvård har däremot ökat, se nedanstående tabell. Denna ökning förklaras av ett långsiktigt strategiskt arbete för att möta behov av psykiatrisk vård.

	2019 jan-dec	2020 jan-dec	jmf fg år	jmf fg år %
Öppenvårdsbesök Somatik exkl akutmott	295 060	274 270	-20 790	-7%
Öppenvårdsbesök BUP	17 150	20 200	3 050	18%
Öppenvårdsbesök VUP	64 520	71 720	7 200	11%
Besök akutmottagning	77 780	65 510	-12 270	-16%
Summa besök SkaS	454 510	431 700	-22 810	-5%

Utförda första besök har minskat med totalt 9 200 besök jämfört med 2019. Detta är främst en effekt av den pågående pandemin. För att uppnå vårdgaranti har därför 7 400 remisser skickats vidare till externa vårdgivare. För mer information se kapitel 2.2.1 och kapitel 5.1.

	2 019 jan-dec	2 020 jan-dec	jmf fg år	jmf fg år %
Första besök Somatik	66 700	57 710	-8 990	-13 %
Första besök Psykiatri	2 450	2 250	-200	-8 %
Summa besök SkaS	69 150	59 960	-9 190	-13 %

Akutmottagning

Antal besök på akutmottagningarna har minskat med 16 procent och antal besök som övergått till ett slutenvårdstillfälle har minskat med 8 procent jämfört med 2019. Förändringen har en direkt koppling till den pågående pandemin och ett minskat inflöde ses till alla specialiteter förutom infektionssjukvård. Den pågående pandemin har inneburit extra arbetsuppgifter i samband med patientbesök och mellan patientbesöken men tack vare färre antal sökande på akutmottagningarna har genomloppstiden ändå varit stabil.

Remissinflöde

Remissinflödet har under 2020 minskat med 12 procent jämfört med 2019, vilket motsvarar 13 800 remisser. Under mars och april minskade inkommande remisser med cirka 33 procent för att sedan under året sakta närma sig mer normala nivåer. Ett minskat remissinflöde ses inom alla specialiteter förutom inom vuxenpsykiatri där remissinflödet ökat med 3 procent och barn- och ungdomspsykiatri där remissinflödet ökat med 6 procent jämfört med 2019.

	2019 jan-dec	2020 jan-dec	jmf fg år	jmf fg år %
Inom SkaS	45 770	38 860	-6 910	-15 %
Egen vårdbegäran (patient själv)	5 140	4 950	-190	-4 %
Primärvård, mödravård, barnhälsovård	56 490	51 230	-5 260	-9 %
Övrigt t.ex optiker, skolhälsovård mm	10 610	9 360	-1 250	-12 %
Remissförändring SkaS	118 010	104 400	-13 610	-12 %

Operationer

Under året har drygt 19 900 operationer genomförts, varav 12 900 utförts på centraloperation (c-op). Jämfört med 2019 har 3 000 färre operationer utförts varav 2 200 färre på centraloperation. Denna förändring är direkt kopplad till omställningen av personal inom IVA- och operationsverksamheten att arbeta med covid-patienter.

Operationskapaciteten inom centraloperation var i september och oktober uppe på normala nivåer men har sedan återigen begränsats av pandemins andra våg.

Regional produktionsstyrning – Basvolym och tilläggsuppdrag

SkaS har ett uppdrag i vårdöverenskommelsen (VÖK) att utföra basvolymer och tilläggsuppdrag inom första besök och operation/behandling.

Nedanstående tabell visar produktionsutfall jämfört med plan för 2020. Den pågående pandemin har påverkat produktionskapaciteten varför flera specialiteter inte uppnått basvolym.

Första besök	Ack Planerad basvolym	Ack Utförd produktion	Avv mot plan	Avv mot plan %	Tillägg 2020
Ortopedi	5 000	4 410	-590	-12%	500
Kirurgi	3 850	3 620	-230	-6%	150
Urologi	1 800	1 760	-40	-2%	500
Hud	5 500	6 400	900	16%	900
Ögon	6 500	4 260	-2 240	-34%	200
Öron	5 100	4 230	-870	-17%	500
Gyn	5 000	5 720	720	-14%	1 500
Neuro	300	350	50	17%	200
Koloskopi	2 910	3 120	-210	7%	1 000
Summa	35 960	33 870	-2 090	-6%	5 450

Behandling	Ack Planerad basvolym	Ack Utförd produktion	Avv mot plan	Avv mot plan %	Tillägg 2020
Ledprotes	600	380	-220	-37%	250
Ortopedi rygg	100	70	-30	-30%
Ortopedi övrig	2 070	1 480	-590	-29%
Katarakt	2 200	1 340	-860	-39%	100
Ögon övrig	250	160	-90	-36%
Allmänkirurgi	2 350	2 400	50	2%	50
Urologi	1 050	990	-60	-6%
Gynekologi	1 150	860	-290	-25%
ÖNH	900	600	-300	-33%
Obesitas	200	140	-60	-30%	155
Ablation	150	240	90	60%	180
Summa	11 020	8 660	-2 360	-21%	735

Regiongemensamt arbete‌
1. Verksamhetens miljöarbete‌
  
  Se avsnitt 5.2.1
2. Folkhälsa och social hållbarhet‌
  
  Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården har ett ansvar att främja hälsa och förebygga sjukdom. Att främja hälsa innebär att stärka människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Att förebygga sjukdom innebär att man förhindrar eller påverkar sjukdomars förlopp i en positiv riktning.
  
  Ett framgångsrikt förebyggande och hälsofrämjande arbete leder på sikt till högre livskvalitet för patienter, minskade sjukvårdskostnader och ett mer effektivt användande av samhällsresurserna. Att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande är en viktig förutsättning för att i ett längre perspektiv minska behovet av vårdinsatser.
  
  En viktig del i mötet med patienter är att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att förebygga sjukdomar relaterade till levnadsvanor som exempelvis övervikt, fetma, cancer, hjärtsjukdomar, diabetes typ 2 och psykisk ohälsa. Även den som redan drabbats av sjukdom kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Därför ska stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor alltid beaktas i vårdkedjans alla delar, läkemedelsförskrivning och egenvård inkluderat. Att samtala om levnadsvanor med patienter, undersöka motivation, resurser och förutsättningar är ett bidrag till ökad egenvård och att göra hälsan mer jämlik. Det finns ett samband mellan socioekonomisk utsatthet och ohälsosamma levnadsvanor. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård som uppmärksammar och stödjer förändring av ohälsosamma levnadsvanor bidrar till att minska skillnader i hälsa.
  
  I december 2017 beslutades att socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ska implementeras på SkaS, vilket är ett prioriterat och ständigt pågående arbete. Medarbetarnas kompetens samt strukturer och lokala rutiner i verksamheterna är förutsättningar för att vården ska kunna implementera riktlinjerna och erbjuda en god och jämlik vård.
3. Mänskliga rättigheter och jämlik vård‌
  
  Barn som far illa
  
  På initiativ av barn- och ungdomsläkare och grundare av Barnskyddsteam VGR Godfried van Agthoven träffades representanter från Barnskyddsteam Skaraborg, Barnahus Skaraborg, Utväg Skaraborg, SkaS barnrättsombud, SkaS kontaktpersoner för barn som anhörig, SkaS arbetsgrupp mot våld i nära relationer, SkaS barn och ungdomsmedicin och sjukhuskyrkan våren 2020 för att diskutera hur vi tillsammans kan stärka upp skyddet och stödet för barn som far illa i Skaraborg. Under detta första möte identifierades brister gällande ovetskap om varandras verksamheter, dokumentation och system som försvårar samverkan. Barn tvingas återupprepa sin berättelse
  
  vid varje instans, och det finns behov av kontaktperson för bland annat medicinsk rådgivning.
  
  Verksamheterna behöver bli mer medvetna om varandras förutsättningar, möjligheter, ingångslägen och olika perspektiv kopplat till barn som far illa för att undvika dubbelarbete och utveckla samverkan. En samverkansdag tillsammans med Vårdsamverkans samverkansgrupp Barn & Unga var planerad hösten 2020, men fick på grund av rådande situation med covid-19 skjutas upp till våren 2021.
  
  Våld i nära relationer
  
  Tillsammans med arbetsgruppen mot våld i nära relationer har SkaS samordnare för mänskliga rättigheter tagit fram en handlingsplan för hur SkaS ska identifiera och erbjuda stöd och hjälp till patienter med våldserfarenhet. Arbetet har ett starkt barnperspektiv då barn som lever i hem där det förekommer våld drabbas hårt även när de själva inte är direkt utsatta för våldet. Handlingsplanen innefattar utbildning för personal, implementera rutinmässiga frågor om våld samt samordningsfunktion.
  
  Under pandemin har man sett att våld i hemmet har ökat, därav är detta arbete mer aktuellt än någonsin. Utbildningar för personal som var planerade till hösten har fått skjutas upp till våren 2021 på grund av situationen med coronaviruset. Utbildningarna hålls av VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum mot våld i nära relationer.
  
  Religionens betydelse i sjukvården
  
  Tidig vår 2020 anordnades ett lunchseminarium på SkaS, tillsammans med Interreligiösa centret i Göteborg, med företrädare för olika religiösa samfund såsom hinduism, buddhism, judendom, islam och kristendom.
  
  Syftet med seminariet var att skapa ett forum för diskussion om religionens betydelse i sjukvården. Deltagarna fick möjlighet att ställa frågor om det de själva mött eller funderat över. Initiativet kommer från Sahlgrenska universitetssjukhuset där flera seminarier anordnats som varit mycket uppskattade. Seminariet på SkaS blev lyckat, och vi hoppas kunna anordna liknande tillfällen i Skövde men även i Lidköping framöver.
4. Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete‌
  
  Flera aktiviteter kopplat till SkaS säkerhetsplan 2017-2020 har genomförts det gångna året, men det finns också planerade aktiviteter som fått anstå på grund av pågående pandemi. Det betyder att SkaS inte helt och hållet kommit i mål med flerårsplanen, utan för med en del aktiviteter in i nästa flerårsplan. Här inväntas dock en regional verksamhetsplan för beredskap och säkerhet, som bör vara utgångspunkten för fortsatt arbetsplanering.
  
  Genomförda aktiviteter i enlighet med Säkerhetsplan 2017-2020:
  - Fortsatt arbete med fysisk tillträdesbegränsning av utpekade lokaler i samverkan med Västfastigheter.
  - Stöd och hjälp till verksamheter och enskilda medarbetare avseende hot och våld.
  - Översyn av och kommunicerade reservrutiner avseende kritiska IT- system.
  - Reviderad epidemiplan.
  - Delvis reviderad katastrofmedicinsk plan.
  - Påbörjad inventering och planering för beredskapsförsörjning samt lagerhållning.
  - Prioriteringsordning av verksamheter vid bristande medieförsörjning (ej beslutad och kommunicerad än).
    
    Aktiviteter i enlighet med Säkerhetsplan 2017-2020 som fått anstå:
  - Uppstart av säkerhetsskyddsanalys och påföljande informationsinsatser samt säkerhetsskyddsarbete.
  - Översyn av och tömning av skyddsrum.
  - Utbildningsinsatser i brandskydd, personskydd (delvis genomförda digitalt) och katastrofmedicin.
    
    VGR slöt under hösten nytt bevakningsavtal med Securitas. SkaS har i samband med detta gjort en förnyad behovsanalys och översyn av bevakningsnivå. Under pandemin har extra bevakning anlitats bland annat för bibehållen ordning och assistans vid de stängda entréerna. Generellt sett har den ökade kontrollen av inpasserande till sjukhuset haft en gynnsam effekt på säkerheten innanför väggarna – färre skadegörelser och stölder rapporterade. SkaS har för avsikt att under januari 2021 göra ett mer långsiktigt avrop från bevakningsleverantör.
    
    Trygghetscentralen arbetar huvudsakligen med säkerhetsfrågor rörande SkaS verksamhet, men erbjuder även tjänster i form av råd, stöd, utbildningsinsatser samt uppkoppling till säkerhetssystem och tjänste-ID- hantering åt andra VGR-förvaltningar och till viss del kommuner i upptagningsområdet. Under 2020 har följande externa enheter anslutits, i linje med konceptet för regiongemensamt nyttjade Trygghetscentraler;
  - Folktandvården, Skara
  - Folktandvården, Vara
  - Närhälsan, Tidan
  Intäkter för ovanstående har hittills kompenserat för de arbetarinsatser som krävts. Det kommer dock ett läge i framtiden där extra personella resurser krävs för att hantera det utökade uppdraget. I dagsläget är det svårt att uttala sig om exakt när det läget är nått.
  
  Det har även genomförts internutredningar, som resulterat i flera uppklaranden. Utredningar görs i god samverkan med polismyndigheten när så krävs. I sammanhanget kan även nämnas att montering av redan beviljade (både ekonomiskt och tillståndsmässigt) övervakningskameror slutförts under perioden. Dessa kameror kan ibland vara till stöd för brottsutredningar, men även vid exempelvis förvirrade patienters irrfärder eller för att säkerställa god ordning med mera.
  
  Beslut togs i början av 2020 om avveckling av dåvarande sjukvårdsgruppskoncept till förmån för utveckling av en annan form av prehospital stöd – både materiellt, men framförallt personellt med utbildad narkospersonal. Lösningen är ännu inte implementerad, men arbete pågår för att trygga framtida förstärkt stöd vid externa skadeplatser.
  
  En del av krisorganisationen i VGR utgörs av TiB-funktionen (Tjänsteman i Beredskap). På SkaS har vi en lokal TiB-funktion som ingår i det regionala nätverket. Totalt sett har SkaS TiB-funktion hanterat 405 händelser det
  
  gångna året, en ökning med ca 5 procent jämfört med året trots betydligt lägre siffror under våren, men snarare är 2019 att betrakta som ett undantag från en annars relativt stabil årlig nivå, se diagram nedan.
  
  Fortsatt är den enskilt största kategorin ärenden IT/teknik och fastighetsknutna händelser (ca 36 procent). Ett exempel på allvarlig händelse som hade sin upprinnelse i en fastighetspåverkan är en vattenläcka i november, som bland annat innebar att hematologavdelningen tillfälligtvis behövde flytta ut från sina lokaler. De kunde återvända strax före julhelgen, men senare uppdagades ventilationsproblem och påföljande klustersmitta. Denna händelse genomgår en grundlig utredning, som fortgår under början av 2021.
  
  Ett annat exempel i nämnda händelsekategori är det cyberangrepp som drabbade hela VGR med start 7 december och som krävde stora insatser både från VGR-IT men även övriga verksamheter. På SkaS gjordes en stor kraftsamling för att säkerställa reservrutiner för de mest vitala IT-systemen samt att kommunicera kring detta.
  
  Sjukhuset har till största delen under 2020 varit försatt i höjd beredskap. Huvudorsaken till detta är pandemin, men i början av året även på grund av vancomycinresistenta bakterier inom IVA samt i slutet av året ovan nämnda cyberangrepp under redan befintligt förstärkningsläge. Se tidsaxel nedan.
  
  Krisberedskapsläget ska för övrigt inte enbart direkt översättas till hur svårartad en händelse är, utan även som ett verktyg för att hantera situationen.
  
  Pandemin har fått många negativa konsekvenser, men den har även gjort att många säkerhetsaspekter hamnat i fokus. Det har i sin tur gynnat den regionala samverkan i beredskaps- och säkerhetsfrågor, där nätverkandet mellan sjukhusförvaltningarna ytterligare har stärkts. SkaS långa perioder i beredskapshöjning har även gett en god träning i krisledningsarbete, som nått en helt ny kvalitetsnivå.
5. Lärdomar/förbättringsområden efter genomförd intern kontroll 2020‌
  
  De flesta kontroller är genomförda enligt fastställd plan. Någon enstaka genomfördes inte på grund av prioritering av åtgärder för covid-19 men kommer att genomföras 2021. Att dessa kontroller inte genomfördes har dock inte påverkat styrelsens arbete negativt. Genomförda kontroller bidrog i flera fall till framtagande av handlingsplaner och åtgärder för att eliminera, minska eller bevaka identifierade riskområden. Några riskområden och kontroller behöver fortsatt bevakas i planen för den interna kontrollen 2021.
  
  I maj gjordes en genomlysning av internkontrollplanen relaterat till covid- krisen, styrelsen såg inget behov av att revidera kontrollplanen men gav sjukhusdirektören i uppdrag att göra en sammanställning av händelseutvecklingen covid-19, vilken presenterades under hösten.
Tillkommande rapportering‌
1. Sammanfattning av effekter av corona covid-19‌
  1. Verksamhet‌
    
    Året har dominerats av den pandemi som drabbat samhället och som påverkat sjukhusets verksamhet på flera sätt. Det sjukhuset hanterat under året har krävt stora insatser långt utöver det vanliga. En fantastisk insats har genomförts av sjukhusets alla medarbetare för en trygg och säker vård för alla patienter. Stora resurser har ställts om och avsatts för att möta det ökade behovet av vårdplatser på särskilda pandemienheter, ett utökat antal vårdplatser på intensivvårdsavdelning (IVA), provtagning, dörrvärdar med mera.
    
    Den pågående pandemin har påverkat sjukhusets möjligheter att utföra delar av den planerade vården, vilket bland annat märks med färre utförda besök, slutenvårdstillfällen och operationer jämfört med 2019 inom den somatiska vården.
    
    Antal väntande till första besök har i jämförelse med föregående år minskat med 1 500 patienter vilket förklaras av ett minskat remissinflöde, en ökad mottagningsverksamhet under hösten med inriktning mot första besök och prioriterade efterföljande besök samt att remisser skickats vidare för vård hos privata vårdgivare.
    
    Antal väntande till operation har däremot ökat med 300 patienter jämfört med föregående år. Operationsverksamheten begränsades kraftigt under våren och sommaren men var under september och oktober uppe på normala nivåer, för att sedan återigen begränsas av pandemins andra våg.
    
    Beläggningsgraden på sjukhusets vårdplatser för inneliggande vård har sedan pandemiutbrottet i genomsnitt legat under 90 procent, även om det under vissa perioder varit en beläggningsgrad på över 100 procent på enskilda avdelningar. Att beläggningsgraden legat under 90 procent trots pandemiläget beror dels på att det övriga akuta patientinflödet har minskat och dels på att den planerade vården minskat. Utöver detta har antalet disponibla vårdplatser anpassats efter inflöde av patienter med diagnostiserad eller misstänkt covid-19.
    
    För mer detaljer se kapitel 2.2 och 2.3 samt uppföljning mot vårdöverenskommelse kapitel 5.1
  2. Personal‌
    
    Fokus under året har varit pandemin och bemanningsplanering. Under första halvåret var Covid-19 en ny sjukdom att hantera och under den andra halvan av året kom den andra vågen med förnyad kraft. VGR-gemensam samordning kom igång omgående och har funnits under hela pandemiåret 2020. Bemanning IVA och bemanning sommar är exempel på två grupper som jobbat under hela året. Rutiner och riktlinjer har reviderats och nya har tillkommit i mycket snabb takt. Utbildning och träning i nya arbetssätt har snabbt tagits fram. På Skaraborgs sjukhus har solidarisk bemanning varit
    
    och är ett begrepp som vuxit sig starkare allteftersom pandemin krävt nya åtgärder.
    
    Utöver de VGR-gemensamma grupperna kring bemanning bildades även grupper kring arbetsrättsliga frågor, arbetstider, ersättningar och arbetsmiljöfrågorna har haft fokus.
    
    På Skas bildades en gemensam bemanningsgrupp för att kunna styra behoven av omfördelning av kompetenser utifrån de framtagna stegen i eskaleringsplanen. Det har under hösten utvecklats kring begreppet solidarisk bemanning, då varje verksamhetsområde ska tillförse pandemienhet med resurs (sjuksköterska och undersköterska) enligt ett planerat schema. Detta har inneburit en större flexibilitet då medarbetare kan ha haft symtom eller själva ha insjuknat i Covid-19. Pandemin har inneburit stora ansträngningar för SkaS medarbetare. För att kunna bemanna det utökade vårdplatsbehovet på IVA och omställning till pandemivård på flera enheter, har det krävts omfattande förändring i verksamheten.
    
    Initialt vårdades patienter med misstänkt eller bekräftad Covid-19 på infektionsenheten. Där vårdades patienter som inte behövde IVA vård. I slutet av mars krävdes det ytterligare vårdplatser än de befintliga för att kunna vårda allt fler smittade patienter. En tillfällig vårdavdelning, avdelning 33, med 15 vårdplatser öppnades i anslutning till kardiologmottagningen i Skövde. Från beslut till öppnande gick det knappt en vecka innan enheten var bemannad med personal från sjukhusets olika verksamheter. Totalt krävdes 80 medarbetare för att bemanna denna enhet. Samtliga fick utbildning i pandemivård och hygienrutiner. Merparten av medarbetarna var kvar fram till 30 maj då enheten kunde stängas.
    
    Utöver avdelning 33 öppnades pandemiplatser på avdelning 5 i Lidköping, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning) i Skövde. I maj flyttades medicinavdelning Falköping till Skövde och omvandlades till en pandemienhet med inriktning eftervård av patienter med covid-19.
    
    För att hitta kompetenserna framförallt till IVA gjordes det tidigt en kartläggning av samtliga anställda som har specialistutbildning IVA - och anestesivård (framförallt sjuksköterskor) samt medarbetare som tidigare arbetat på IVA och anestesiavdelning. Utöver kartläggning gjordes en inventering av samtliga medarbetare som inte arbetar inom vårdverksamhet, för att identifiera de som har vårdbakgrund.
    
    Inventeringen av IVA- och anestesikompetens inom SkaS ledde fram till att drygt 200 medarbetare fick en tillfällig placering på IVA Skövde helt eller delvis fram till 31 augusti 2020. Arbetet med att bemanna IVA innebar att de medarbetare som tidigare arbetat på IVA men nu arbetar hos extern arbetsgivare kontaktades efter det att ordinarie arbetsgivare gett sitt godkännande. Det resulterade i att ytterligare cirka åtta medarbetare kunde anställas efter godkännande av ordinarie arbetsgivare. Utöver dessa var det fem tillfälliga externa medarbetare som tog direktkontakt med SkaS för att erbjuda sin kompetens, där samtliga anställdes. Samtliga medarbetare som flyttades till IVA Skövde fick introduktion samt internutbildning i respiratorvård, pandemivård samt hygienrutiner. Som ett led i bemanningen flyttades operation/postop Falköping till Skövde samt IVA Lidköping bemannades under sommaren med ett traumateam för att kunna frigöra
    
    personal till IVA Skövde och covid-vården.
    
    Som en ytterligare åtgärd att förstärka kompetensen inför sommarens bemanning på IVA snabbutbildades cirka 70 medarbetare på Högskolan i Väst i andningsfysiologi och respiratorvård. Dessa medarbetare utgjorde reserv om ytterligare intensivvårdsplatser skulle behöva öppnas upp. Då inflödet av patienter sakta planade ut kvarstannade alla utom fem (som gick till IVA) på sina ordinarie enheter.
    
    För de medarbetare som förflyttades till annan tjänstgöringsort erbjöds möjlighet till övernattning och taxiresor vid behov.
    
    Som ett led i att säkerställa bemanningen och inte föra in smitta på sjukhuset startade personalprovtagning så kallad åter-till-jobbet-provtagning.
    
    Uppdraget har hanterats av HR-funktionen utöver ordinarie uppdrag. Personalprovtagningen startade vecka 12 och fram till mitten av oktober, då övertogs ansvaret av verksamhetsområde M3 som har det som ordinarie arbetsuppgift. Personalprovtagningen bemannades med tre tidsbegränsat anställda kompletterat med medarbetare från andra enheter. Arbetssätt har utvecklats över tid.
    
    För att klara semesterperioden kompetensmässigt på IVA Skövde var arbetsgivaren tvungen att förändra den utlagda beviljade sommarsemestern på samtliga medarbetare inom verksamhetsområde K6 (anestesi/operation/IVA) genom att dra tillbaka en av de fyra lagstadgade semesterveckorna för grupperna läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det innebar att merparten medarbetare fick tre veckors sammanhängande semester under sommarperioden juni-augusti. Den fjärde semesterveckan ska tas ut senast 31 maj 2021.
    
    Under sensommar och fram till mitten av oktober sågs en minskning av Covid-19 patienter. Operation och mottagningsverksamheter kunde komma igång och återuppta vård som varit tvungen att omplaneras. Under november och december ökade antalet bekräftade och misstänkta Covid-19 patienter igen och sjukhuset arbetade utifrån en re-eskaleringsplan som bygger på erfarenheter från mars 2020 och förbättringar utifrån lärdomar under vår och sommar. SkaS befann sig i december på steg 10:3 i den på SSL (särskild sjukvårdsledning) beslutade re-eskaleringstrappan. Utveckling under december var både snabb och med ett ökat antal inneliggande patienter på såväl pandemi-enheter som IVA-platser. Skas såg de högsta patienttalen sedan pandemin började under andra halvan av december. Detta innebar en hög stress-nivå för hela Skas.
    
    De åtgärder som arbetsgivaren behövt göra för att säkerställa bemanningen har påverkat medarbetarna på olika sätt. De har befunnit sig i en miljö och i en vård som aldrig tidigare genomförts med svårt sjuka patienter och med en känsla av otillräcklighet, oro och rädsla att göra fel eller bli smittad. Trots detta har samtliga medarbetare utfört ett fantastiskt arbete och gjort sitt yttersta för att ge den bästa vård och omhändertagande.
    
    För att säkra kompetensbehoven och tillvarata de nya arbetssätt som pandemin inneburit behöver flera åtgärder startas. Några exempel är:
    - Fler specialistutbildade sjuksköterskor IVA vård
    - Fler specialistutbildade undersköterskor IVA vård
    - Utbildning i digitala vårdmöten
    - Utökat IT stöd (fler resurser) såväl lokalt som regionalt
    - Behov av simulatorcenter på SkaS för att kompetensutveckla och utbilda SkaS medarbetare.
    - Behov av fler studenthandledare för att fullfölja utbildningsuppdraget
    - Fortsatt samarbete mellan sluten och öppenvård med blandad tjänstgöring
  3. Ekonomi‌
    
    Efter december månad ses en personalkostnadsökning till följd av pandemin på cirka 85 miljoner kronor. Beloppet inkluderar såväl plus- som minusposter. En kostnadsökning på 110 miljoner kronor finns för utebliven semester, sjuklön, övertid/mertid, jour och beredskap, ob-ersättning och timlön men också för en utebliven volymminskning till följd av ej genomförda åtgärder på grund av pandemin. Det senare har också inneburit en högre kostnad för bemanningsföretag än beräknat. För övrig personalkostnad finns en större kostnadsminskning på 25 miljoner kronor då utbildningar, kurser och konferenser ej genomförts i samma utsträckning som planerat.
    
    Även för gruppen övriga kostnader finns kostnadsförändringar kopplade till covid-19. En minskad totalproduktion på sjukhuset har medfört lägre kostnad för laboratorietjänster, läkemedel, och medicinskt material som reduceras av kostnadsökningar för skyddsutrustning, bevakningstjänster samt mindre utrustningsinvesteringar och lokalförändringar kopplat till covid-19 vården. Totalt beräknas en kostnadsminskning för gruppen på närmare 10 miljoner kronor.
    
    På intäktssidan ses en minskning till följd av lägre produktion på motsvarande 50 miljoner kronor. För patientintäkter, såld vår externt samt försäljning av medicinska tjänster finns större minskningar. För såld vård internt tappar sjukhuset ersättning för tillgänglighet och produktion över basvolymer samt asyl- och utskrivningsklara patienter.
    
    Försiktighetsprincipen har använts vid beräkning av intäktsminskningen för tilläggsuppdrag och bruten takersättning kopplat till tillgängligheten. Här hade minskningen varit betydligt större om antagandet varit full ersättning.
    
    Totalt uppgår den ekonomiska effekten (nettokostnadsökningen) för covid- 19 till cirka -125 miljoner kronor. Ytterligare beskrivning och analys finns under rubrikerna i ekonomiavsnittet 7.1.0 - 7.1.3.

Mål och fokusområden‌

Tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård‌

Invånarnas tillgång till den vård de behöver ska öka‌

Den pågående pandemin har under året påverkat produktionsflöden inom både öppen- och slutenvård.

Antal väntande till första besök har under hösten minskat till följd av minskat remissinflöde, ökat antal första besök under hösten och att fler betalningsförbindelser utfärdats till privata vårdgivare. Måluppfyllelsen till första besök är i december i nivå med föregående år, 79 procent.

Antal väntande till operation har under hösten ökat till följd av ett ökat antal operationsanmälningar till följd av kökortningsinsatser av första besök under hösten samtidigt som operationsverksamheten har haft minskade resurser för planerade operationer på grund av pandemin. Måluppfyllelsen för operation uppgår i december till 69 procent vilket är lägre än 2019.

Verksamheter som inte har kunnat ta emot patienter inom vårdgarantins tidsgräns skickar remisser och operationsanmälningar till externa vårdgivare.

Stärka tillgängligheten och korta väntetiderna för både förstabesök och behandling‌

Under perioden har ett stort antal aktiviteter genomförts eller påbörjats för att öka tillgängligheten till första besök och operation/behandling, men även till efterföljande besök. För mer detaljer se även kapitel 2.2

Sjukhusövergripande aktiviteter för att uppfylla vårdgarantin:
- Besök och operationer köps av externa vårdgivare för patienter som väntat eller riskerar att vänta mer än vårdgarantins 90 dagar. PÅGÅR
- Tydlig utveckling och utökning av digitala vårdformer, något som verksamheterna nu arbetar för att bibehålla och utveckla ytterligare framöver. PÅGÅR
- SkaS deltar i regionalt pilotprojekt för patienter med hjärtsvikt. Två olika tekniska lösningar är prövade Optilogg och Telia. PÅGÅR
- Pilotprojektet ”Närvårdscentrum Mariestad” pågår, ett samarbete mellan Närhälsan och flera olika specialiteter inom SkaS för att möjliggöra att patienten tillsammans med vårdgivare inom Närhälsan ska kunna träffa specialist från SkaS i digitalt möte, så kallade digifysiska besök. PÅGÅR
- Förbättringsprojekt - Öka operationskapaciteten PÅGÅR
- Översyn av väntelistor, så att de är korrekta. PÅGÅR
- Omstart av SkaS produktions- och kapacitetsplaneringsarbete och införande av styrgruppsmöten var 14:e dag för att snabbt kunna agera vid behov. PÅGÅR
- Pilotprojekt Minska antal uteblivna besök. PÅGÅR
  
  Exempel på riktade insatser från några av sjukhusets specialiteter:
- Kirurgi: Under 2020 beslöts att endokrinkirurgi inte längre ska utföras på SkaS. Uppdraget ligger nu hos NU-sjukvården som en del i beslutet om koncentration av vården inom VGR.
- Urologi: Sjukhuset har beviljats införskaffa en operationsrobot för utökat uppdrag genom koncentration av vård i VGR. Samarbete mellan urologi, barn och kvinna, anestesi och operation. Investering i operationsrobot planeras ske under 2021. PÅGÅR
- Kvinna/barn: Den utökade piloten i VGR för SoB neo föräldrastöd har startats upp och där medverkar representanter från BB Skövde Neo i arbetet och utvecklingsledare IT är projektledare. Detta ska vara i drift till sommaren 2021 enligt plan. PÅGÅR
- Medicin, neurologi, rehab: Alla mottagningar inom verksamhetsområdet M1 planerade att starta med TeleQ (Call back- system) under hösten 2020 (försenat på grund av pandemin) vilket ger ökad tillgänglighet och flexibilitet för patienterna och även ge positiva effekter på arbetsmiljön. PÅGÅR
- Psykiatri: Under hösten 2020 har tjänsten "1177 webbtidbok ELVIS" införts så att patienten själv kan om- och avboka sina bokade tider via 1177. En utvärdering ska göras i kvartal 1 2021. PÅGÅR
- Operation: Arbetet med att anställa allmänsjuksköterskor och erbjuda en betald specialistutbildning inom antingen IVA, anestesi eller operation fortsätter. PÅGÅR

Produktion utifrån uppdrag‌

Den pågående pandemin har under året påverkat sjukhusets möjligheter att utföra delar av den beställda vården, vilket bland annat märks med färre utförda besök, slutenvårdstillfällen och operationer jämfört med 2019 inom den somatiska vården. För mer information se även kapitel 2.2 och 2.3

Antal somatiska slutenvårdstillfällen understiger produktionsbudget enligt vårdöverenskommelse (VÖK) med 1 600 vårdtillfällen. Antal genererade DRG-poäng understiger också budget enligt VÖK, men här saknas DRG- poäng* för covid-patienter. Denna patientgrupp har därför inte ersatts utifrån DRG-vikt utan i stället kostnadsersatts via ytterfallsersättning. Den totala ersättningen för somatisk slutenvård överstiger därmed budget med 75,3 miljoner kronor.

*) DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnad för en genomsnittspatient i respektive DRG-grupp. En DRG-grupp är en grupp av vårdkontakter som är medicinskt och resursmässigt likartade. DRG-vikt är ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning avseende resursåtgång (case mix). Då det för 2020 inte finns någon DRG-grupp för covid-patienter saknas DRG-vikt för denna patientgrupp i sjukhusets utfall 2020.

Trots pågående pandemi har 95 procent av produktionsbudgeten för somatisk öppenvård enligt VÖK utförts, vilket innebär en avvikelse på drygt 15 000 färre besök jämfört produktionsbudget vilken totalt uppgår till drygt 277 000 somatiska öppenvårdsbesök.

Öppenvårdsbesök inom både vuxenpsykiatri och inom barn- och

ungdomspsykiatri överstiger produktionsbudget och även föregående års produktion. Antal slutenvårdstillfällen inom vuxenpsykiatri och rättspsykiatri är i nivå med produktionsbudget enligt VÖK.

Nedanstående tabell visar positiv och negativ produktionsavvikelse jämfört med budgeterad volym enligt vårdöverenskommelse 2020.

Produktionsvolymer i förhållande till ack produktionsbudget	Avv utfall mot budget 2020	Budget 2020	Avv % mot budget
Somatik slv (DRG-poäng)	-1 090	27 300	-4,0
Somatik slv (vårdtillfällen)	-1 600	31 660	-5,1
Somatik öv (besök)	-15 300	277 960	-5,5
VUP vårdtillfällen (exkl R-psyk)	-40	1 550	-2,6
VUP öv (besök)	8 600	60 000	14,3
BUP öv (besök)	3 000	17 000	17,6

Omställning av Hälso- och sjukvården‌

Covid-19 har påskyndat omställningen av SkaS. Vi kan konstatera att närsjukvårdsteam är på plats, digitala arbetsformer har ökat i alla verksamheter, antalet patienter med komplexa vårdbehov har minskat i antal och pilotprojektet med Närhälsan i syfte att starta upp Närvårdscentrum i Mariestad har utvecklats under året som gått.

För mer detaljer se avsnitt 2.1.1

Invånarnas tillgänglighet till digitala vårdformer ska öka, liksom verksamhetens användning av digitala lösningar‌

Digitala vårdmöten

Antalet enheter på SkaS som tillhandahåller digitala vårdmöten mellan patient-personal i appen "Mitt vårdmöte" (Visiba Care) ökade markant under våren på grund av covid-19. Men redan innan covid-perioden, hade flera enheter kommit igång med digitala möten. Fortsatt efter sommaren fanns ett stort intresse av att utveckla digitala vårdmöten och i slutet av året ökade antalet igen i samband med en andra covid-våg. I nuläget är 40 enheter introducerade med metodstöd från digitaliseringsfunktionen och teknisk utrustning i form av headset och webbkameror är inköpta och installerade på enheterna. I diagrammet nedan presenteras statisk från Visiba Care, antal "Mitt vårdmöte" per månad.

En intervjuundersökning genomfördes under året med 15 patienter i åldern 35-80 år som haft digitala vårdmöten via onkologmottagningen.

Upplevelsen av digitalt vårdmöte har mötts av positiva omdömen. Det som var mest uttalat var smidigheten med mötet, att inte behöva åka till sjukhuset utan endast koppla upp sig med sin smartphone och sedan få direktkontakt med sin behandlare. En positiv aspekt som framkom var att det blev billigare och tidsbesparande ur patientens perspektiv. Flera av de äldre patienterna som blev intervjuade hade en hörselnedsättning och de beskrev att det fungerade utmärkt att ha med närstående under ett digitalt möte, de upplevde att det var en trygghet. Det enda som framkom som negativt var att man som patient var tvungen att ha en smartphone eller annan jämförbar teknik men möjligheten att kunna genomföra mötet digitalt upplevdes ändå medföra en större vinst i slutändan.

Medarbetare från barnsjukvården på SkaS har deltagit i en regional barnkonsekvens/-riskanalys för digitala vårdmöten. Majoriteteten av barn, ungdomar och deras vårdnadshavare som har intervjuats anser att digitala vårdmöten genom tjänsten "Mitt vårdmöte" och deras varianter inom VGR utgör ett bra komplement till kontaktmöjligheten med vården. Forskning, vårdpersonalens erfarenheter samt intervjuerna med barn, ungdomar och deras vårdnadshavare belyser dock att det i förväg ska bedömas om ett digitalt möte är det mest lämpliga kontaktalternativet. Det ska beaktas att det finns situationer där digital kontakt genom digitala vårdmöten inte är lämpliga utifrån försiktighetsprincipen. Den sammanlagda bedömningen är dock att hälso- och sjukvården ska fortsätta erbjuda och använda digitala vårdmöten i arbetet med barn, ungdomar och vårdnadshavare.

Egenmonitorering

SkaS deltar i regionalt pilotprojekt med egenmonitorering för patienter med hjärtsvikt. Två olika tekniska lösningar är prövade, Optilogg och Telia.

Optilogg: 43 patienter totalt (varav 40 patienter SkaS Skövde och 3 patienter på SkaS Lidköping) Inkludering till Optilogg är stängd sedan november 2020, då antal patienter enligt avtal var uppnått.

När det gäller Optilogg så var systemföljsamheten hos patienten 93%., egenvårdsbeteendet förbättrades med 24% och 90% av patienterna tyckte

systemet var lätt att använda och skulle gärna fortsätta om det var gratis. Optilogg rekommenderade dosen vätskedrivande läkemedel utifrån aktuell vikt till patienten. Vid ökad vikt gav den råd att ta ökad dos vätskedrivande, just denna rekommendation hade positiv effekt hos 44% av patienterna.

Telia Health Monitoring: 14 patienter inkluderade på SkaS Skövde fram till årsskiftet 2020/2021. Arbetet fortsätter under 2021 då SkaS Lidköping/Hjärtsviktsmottagningen också kommer att ansluta, har försenats p g a covid-situationen.

För Telia Health monitoring visar delresultaten positiva upplevelser hos patienterna. De upplever att vården är lättillgänglig och att det känns tryggt att få vård på detta sätt.

”Jag känner mig trygg och säker med att använda tekniken” ”Jag är nöjd med att få sjukvård på detta sätt”

(Citat från patienter)

Det finns en del teknikproblem i båda lösningarna, men inte av större natur. Förhoppningen var att fler patienter skulle ha inkluderats under 2020 men det föll på i huvudsak tre orsaker hos patienten:

Avsaknad av bank-id.
Avsaknad av teknisk utrustning (mobil/surfplatta)
Ointresse

Stöd och behandling

Sedan förra året har SkaS ökat användningen av Stöd och behandlingsprogram (SoB) i 1177 e-tjänster. Digitaliseringsfunktionen på SkaS har en utsedd samordnare för SoB som stöttar enheter vid uppstart. I tabellen nedan redovisas startade program på SkaS i stöd- och behandlingsplattformen, jämförelse mellan 2019 och 2020.

Program	Verksamhetsområde	Startade moment 2019	Startade moment 2020
Barn med språkstörningar - stöd från logopeden	K5	0	102
Hjärtsviktsprogrammet	M3	0	17
Internethjälpen - skapa bättre sömn	M6 + M5	0	1 + 2
Internethjälpen för stresshantering VGR	K6	0	8
Internethjälpen vid nedstämdhet och depression VGR	M5	0	9
Internethjälpen vid oro VGR	M5	0	5
Internethjälpen vid smärta	K6	0	5
Internethjälpen vid social oro VGR	M5	0	5
Internethjälpen vid ångestproblem - VGR	M6 + M5	0	1 + 14
Min vårdplan - tumör i hjärna eller ryggmärg Sahlgrenska	M1	0	19
Min vårdplan bröstcancer	K2	51	70
Måendekollen Ung	M6	0	10
Röstövningar -	K5	31	72

Program	Verksamhetsområde	Startade moment 2019	Startade moment 2020
Skaraborgs sjukhus
Smärtskattning i hemmet	K6	0	3
Ångesthjälpen Ung	M6	24	31

Program där utveckling är påbörjad för införande 2021 är:

Flimmerprogrammet (M3)
Neonatal Föräldrastöd (regional version) (k3)
Program för överviktskirurgi (K2)

1177 Vårdguiden e-tjänster basutbud

I basutbudet ingår t.ex. att kunna begära intyg, förnya recept, skriva egenremiss, be att få bli kontaktad för bokning av tid, ställa frågor om min remiss och skicka meddelanden.

Tjänsten förnya recept är infört på alla enheter där det är tillämpbart. Övriga tjänster finns på så gott som alla enheter, endast enstaka som saknar.

Målet är att alla sjukhusets enheter ska ha aktiverat alla tillämpbara tjänster, i nuläget är det 74 av 84 identifierade enheter som har aktiverat hela basutbudet = 88 procent. Således är målet inte helt uppnått.

Webbtidbok via 1177 Vårdguidens e-tjänster

Under året har SkaS deltagit i regionalt projekt för webbtidbok. Då det regionala projektet avslutades efter sommaren har breddinförande startats på SkaS. Så gott som alla verksamhetsområden har fått en introduktion i webbtidbok, något enstaka verksamhetsområde har dock varit förhindrade på grund av covid-situationen. Stöd finns från digitaliseringsfunktionen och verksamhetsutvecklare till de enheter som vill komma igång.

Webbtidbok för om- och avbokning kommer att vara en bra lösning för vissa patientgrupper på enheterna. Målsättningen är att komma igång ordentligt nästa år.

Implementering av digitala lösningar och AI, för bättre diagnostik, ökad patientsäkerhet‌

Under året har arbetet med implementering av planerade digitala lösningar fortsatt.
- Göra digitaliseringsstrategi känd genom medarbetar och patientinformation PÅGÅR
- Utse en person i varje verksamhetsledning för digitaliseringsfrågor för att öka kraft för digitalisering i alla ledningsgrupper PLANERAD
- Öka andel enheter som infört digitala vårdtjänster (där det är aktuellt) PÅGÅR
- Hemmonitorering under införande på nyinsjuknade patienter med IBD (inflammatorisk tarmsjukdom). PÅGÅR
- Distansmonitorering för patienter med pacemaker och ICD (implanterbar cardio (hjärtdefibrillator) PÅGÅR
- SkaS deltar med piloter i regionalt utvecklingsarbete med egenmonitorering PÅGÅR
- Pilot för införande av Webbtidbok KLAR
- SoB (stöd och behandlingsplattform på internet), kognitiv beteendeterapi via webb pågår inom BUP och fler starter planeras under 2020. KLAR
  
  I början av 2020 beslutade sjukhusledningen att upprätta en stödfunktion för vårdens digitalisering på SkaS. Syftet med digitaliseringsfunktionen är att kraftsamla olika kompetenser för att stödja innovativ kvalitetsdriven verksamhetsutveckling på SkaS med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt.
  
  Funktionsgruppen består av medarbetare från flera olika verksamheter med kompetens inom flera olika områden som verksamhetsutveckling, IS/IT, administration, medicinsk teknik (MT), kommunikation etc. Totalt bemannas funktionen med 4-5 heltidstjänster som fördelas på flera personer. Digitaliseringsfunktionens uppdrag under året har varit:
- Ge operativt stöd till verksamheten vid utveckling av nya arbetssätt som stöds av digitala invånartjänster.
- Vara lokala kontaktpersoner i regionala initiativ kring digitala invånartjänster.
- Leda/stödja projekt med fokus på digitalisering som utvecklingsstöd.
- Sprida goda exempel inom och utanför SkaS.
- Omvärldsbevaka vårdens digitalisering.
  
  Samordnare/ansvarig för funktionens arbete är också lokal projektledare för FVM på SkaS. För operativa beslut finns också en styrgrupp som är gemensam för implementeringen av FVM och digitaliseringsfunktionens uppdrag. Strategiska beslut fattas av sjukhusledningen.
  
  Skaraborgs Sjukhus har också under 2020 medverkat i regionalt projekt och varit pilot för digitala kallelser/digital vårdinbjudan (två mottagningar) och kommer fortsatt att vara pilot för automatiserad (robot) för utskick av digitala kallelser/digital vårdinbjudan från samma mottagningar som deltog i första piloten.

Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras‌

Skaraborgs Sjukhus patientsäkerhetsarbete har utgått från den regionala patientsäkerhetsplanen och riktlinjer för patientsäkerhet 2020. Ett prioriterat mål för SkaS kvalitetsarbete har varit att forska, utbilda och aktivt ta del av ny

kunskap för att använda de bästa metoderna för diagnostik, behandling och omvårdnad i vårdprocesserna. Medicinsk kvalitet har följts upp regelbundet på

ledningsgruppsmöten, processchefsmöten samt vid utvecklingsdialoger med verksamheterna.

I sjukhusrapporten från koncernavdelning data och analys hösten 2019 redovisades att SkaS i andelen mätpunkter med statistisk signifikans föll bättre ut än riksgenomsnittet i 27 procent. Andelen mätpunkter som föll sämre ut var 17 procent. Under hösten 2020 presenterades åter en ny sjukhusrapport. Den medicinska kvaliteten förbättras kontinuerligt men

tyvärr har SkaS förbättringstakt minskat och i senaste sjukhusrapporten är andelen mätpunkter som når över riksgenomsnittet 15,7 procent och andelen som föll sämre ut än riksgenomsnittet 18,9 procent.

Nedan redovisas indikatorer och måluppfyllelse som regelbundet följs upp på sjukhusnivå:

Indikatorer 2020	Utfall 2019	Utfall 2020	Mål 2020
Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner	6,6%	4,8%	<5%
Andel uppkomna trycksår kategori 1-4 på SkaS	1,4%	0,9%	<3%
Beläggning kl 06.00	90%	84% (dec)	90%
Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar	55%	58% (dec)	>=75%
Andel patienter inom sjukhusvård (öppen och sluten) med misstänkt afebril urinvägsinfektion som initialt behandlas med kinoloner	19%	17,2%	<10%
Andel patienter inom slutenvård med misstänkt samhällsförvärvad pneumoni som initialt behandlas med penicilliner	50%	29,8%	>=55%
Andel patienter 18 år eller äldre biopolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna	50%	59,3% (Q3)	<=40%
Andel typ 1 diabetespatienter >=18 år som når behandlingsmål för blodtryck	76,80%	79,3% (Q3)	>=90%

Indikatorer 2020	Utfall 2019	Utfall 2020	Mål 2020
Andel patienter ≥ 18 år med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, intensivvårdsavdelning eller neurokirurgisk avdelning.	88,20%	81,8% (Q3)	>90%
Lungcancerpatient med behandlingsstart senast 44 dagar efter remiss	35%	36 % (jan-jun)	>80%
Prostatacancerpatient som fått PAD-besked om cancer senast 11 dagar efter biopsi.	4%	9,4% (Q2)	>80%

Detaljstyrning av hälso- och sjukvården ska ersättas av tillitsstyrning. Mer ansvar, makt och befogenheter ska decentraliseras till första linjens chef‌

Skaraborgs sjukhus har under året arbetat med en ökad tillitsstyrning genom bland annat
- En arbetsprocess för verksamhetsplanering och budget som utgår från tydliga mål och ramar i regionfullmäktiges och sjukhusets övergripande mål och fokusområden och där varje verksamhet och enhet sedan tagit fram egna mål och aktiviteter, relevanta och meningsfulla för den egna verksamheten.
- Utvecklingsdialoger med sjukhusets verksamheter. Fokus för dialogerna är lärande och tillitsfull dialog avseende verksamhetens utvecklings- och processarbete samt resultat vad gäller kvalitet och patientsäkerhet. Under 2020 har arbetet för en förbättrad produktions- och kapacitetsplanering varit i fokus samt kopplingen
  
  mellan kvalitet och ökad patientsäkerhet gentemot ekonomiskt utfall. På grund av pandemin har höstens inplanerade utvecklingsdialoger i flera fall blivit inställda och framflyttade till våren 2021.
- Ekonomidialoger (fd ekonomicontrolling) med sjukhusets verksamhetschefer har under året förändrats så att även chefläkare, kvalitets- och utvecklingschef varit delaktiga för att på så sätt få en ökad helhetssyn på verksamheten.
- Sjukhuset har sedan tidigare arbetat med de värderingar som kännetecknar en tillitsbaserad styrning. Dessa värderingar uttrycks bland annat i SkaS- guiden, som är en beskrivning av sjukhusets ledningssystem och som reviderats under året. I guiden beskrivs SkaS arbete med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling där hörnstenarna utgörs av allas delaktighet, basera beslut på fakta, arbete med processutveckling och ständiga förbättringar. Dessutom finns en beskrivning av SkaS framtidsbild med tillhörande dialogmaterial för att kunna arbeta med dessa på alla nivåer i organisationen.
- Handlingsplan med aktiviteter för utveckling av SkaS ledar- och medarbetarskap har tagits fram under hösten 2020 och innebär ett kontinuerligt arbete utifrån de behov som uppstår i verksamheten. Ett av målen med handlingsplanen är att genomföra aktiviteter som stärker chefer och medarbetares möjligheter att utöva ett tillitsbaserat arbetssätt, en förutsättning för att chefen tillsammans med medarbetarna kan skapa en god arbetsmiljö. Under 2020 har ett lokalt chefsutvecklingsprogram startats upp.
- Inplanerad chefsdag 2020 med tema tillitsstyrning har inte kunnat genomföras på grund av pandemin och är därför framflyttad för genomförande under 2021.
Ökad produktivitet‌

På grund av pågående pandemi har arbetet med att fastställa mål för och mäta produktivitet på verksamhetsnivå inte kunnat genomföras enligt planerat då arbetet kräver stort engagemang och tid från sjukhusets verksamheter. Möjligheten att följa produktivitetsutvecklingen under året på SkaS-nivå har också påverkats då den blir missvisande på grund av pandemins konsekvenser.

Behovet av att, med hjälp av produktivitetsförbättringar, utöka sjukhusets kapacitet har dock diskuterats vid flera tillfällen i såväl sjukhusledning som styrelse. För att skapa en gemensam bild och förståelse av nuläge och framtida utmaningar genomfördes i oktober en gemensam dialog mellan SkaS styrelse, sjukhusledning och verksamhetschefer med tema arbetsmiljö och produktivitet.

Mycket fokus har lagts på sjukhusets produktions- och kapacitetsplanering med målsättningen att öka produktiviteten bland annat genom att förbättra operationskapaciteten. Resultatet av detta arbete kunde märkas under hösten då produktionen ökade och basvolymer för första besök och operationer uppnåddes, innan pandemins andra våg återigen påverkade den planerade vården negativt. En styrgrupp för produktions- och kapacitetsplanering har tillskapats på sjukhuset för att få ett ökat fokus och en tydlig struktur för styrning och uppföljning av produktionsfrågorna.

För att öka kapacitet, produktion och produktivitet har flera olika utvecklingsarbeten pågått under året.
- Utöka operationskapaciteten, förbättringsarbete med målsättningen att inom befintlig resurs utöka kapaciteten och möjliggöra att fler operationer kan utföras
- Öka produktiviteten inom öppenvård. Verksamhetschef har fått i uppdrag att i arbetet med verksamhetsplan 2021 arbeta ytterligare med produktiviteten och ta fram och följa relevanta produktivitetsmått för den egna verksamheten. I nästa steg ska mål för produktiviteten fastställas per verksamhetsområde och enhet där så är lämpligt.
- Vårdplatsstruktur och bemanning. Under året har förslag på förändringar i vårdplatsstrukturen vid SkaS tagits fram och delvis genomförts. De sista förändringarna som avser sjukhuset i Skövde genomförs under våren 2021. Syftet är att skapa en
  
  vårdplatsorganisation som möjliggör effektiva patientflöden, minskade medelvårdtider, färre utlokaliseringar, ökad kvalitet och patientsäkerhet.
- Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering fortgår inom alla verksamheter. För att uppnå en hög produktivitet krävs bland annat att verksamheten eftersträvar att produktionen sker i en så jämn takt som möjligt. Flera verksamheter planerar att under 2021 öka antal planerade besök per vårdgivare samt minska variationen i produktionstakten på mottagning och följa upp detta under året.
- Ökad digitalisering i sjukhusets processer, i såväl patientnära som administrativa processer.
  
  En arbetsgrupp har under året startats upp bestående av verksamhetsutvecklare och ekonomer som ska ge metodstöd till verksamheten i bland annat arbetet med att analysera resultaten av KPP-data för de regionalt beslutade patientprocesserna hjärtsvikt, PCI, lunginflammation, höftfraktur, stroke och KOL. Information från KPP kan användas i kvalitets- och produktivitetsförbättrande syfte genom att data används vid beräkning av kostnader för allvarliga vårdskador, men också i det interna patientprocessarbetet för utveckling av kvalitén. Genom att undvika vårdskador och förbättra kvalitén förväntas produktiviteten öka.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete‌

Patientperspektivet
- Processledare för hälsofrämjande sjukhus (HFS) har tillsammans med chefsjuksköterska/SkaS presidieledamot för HFS tagit fram en handlingsplan för det fortsatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på SkaS. PÅGÅR.
  
  Handlingsplanen innefattar bland annat plan för fortsatt implementering av nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (beslut i december 2017), samt kartläggning och spridning av digitala verktyg inom området. Utveckling av samverkan med enhet verksamhetsutveckling är ett pågående arbete, där hälsofrämjande är ett prioriterat fokusområde. Även extern samverkan inom Vårdsamverkan Skaraborg är prioriterat, då hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktiga beståndsdelar i omställningsarbetet till nära vård.
- Processledare för HFS på SkaS har tillsammans med processledare på övriga sjukhus i regionen planerat och genomfört en kostnadsfri digital samtalsutbildning hösten 2020, Samtal om levnadsvanor – motivera till förändring. KLAR.
  
  Utbildningen bygger på Motiverande samtal (MI) och syftar till att ge strategier och verktyg för att i det dagliga arbetet känna sig bekväm med att samtala och motivera patienter till förändring när det gäller levnadsvanor. Endagsutbildningen genomfördes i oktober och hölls för första gången digitalt på grund av rådande situation med coronaviruset. 35 medarbetare deltog från SkaS.
- Under 2020 följdes den SkaS övergripande indikatorn Andel medarbetare som genomfört webbutbildningen: Att samtala om levnadsvanor. KLAR.Målvärde 50 procent har inte uppnåtts, endast 9 % av SkaS medarbetare har genomfört utbildningen. Flera verksamheter har signalerat att detta arbete inte har kunnat prioriterats under 2020.
- Processledare för HFS har under våren tillsammans med SkaS FaR- samordnare (fysisk aktivitet på recept) uppdaterat uppdragsbeskrivningen för funktionen och planerat det fortsatta arbete. KLAR.
  
  Till hösten planerades utbildningar i fysisk aktivitet som behandling och förskrivning av FaR, dessa håller FaR-samordnarna i.
  
  Utbildningarna kunde inte genomföras utan har flyttats till våren. Processledare och SkaS FaR-samordnare har inlett samverkan med folkhälsoenheten i Skaraborg och övriga förskrivare på bland annat vårdcentraler i närområdet för att följa utvecklingen och kunna ge bättre stöd åt personer som får FaR-förskrivet. Förskrivning av FaR på sjukhuset följs månadsvis via en rapport som togs fram 2019.
  
  Under 2019 förskrevs totalt 410 FaR, siffran för 2020 är något lägre
  
  (283) sannolikt på grund av rådande situation med coronaviruset.
- HR samordnar två gånger om året kompetensutveckling för undersköterskor. Processledare för HFS håller i utbildningsdelen som innefattar hälsofrämjande sjukvård och att samtala med patienter om levnadsvanor. KLAR.
  
  Utbildningen var planerad till våren men fick ställas in på grund av situationen med coronaviruset, men kunde genomföras under hösten.
  
  Medarbetarperspektivet
- Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen - KLAR
  
  HR erbjuder utbildningar till chefer på för att stödja, stärka och utveckla rollen som chef och ledare. Processledare för HFS håller i utbildningen Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. Utbildningen syftar till att skapa förståelse för sambanden mellan arbete, stress och hälsa, samt hur man skapar goda förutsättningar för hälsa på arbetsplatsen. Det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet belyses, och hur man praktiskt arbetar för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats. Samtliga utbildningstillfällen under 2020 fick ställas in på grund av situationen med coronaviruset, men återkommer 2021.
- Friskvård - KLAR
  
  SkaS medarbetare fick i början av året möjligheten att prova på längdskidor. En kväll med grundteknik för längdskidor anordnades i samarbete med Träningskonsulten. Tidigare år har flera friskvårdsaktiviteter anordnats, men detta har i år inte varit möjligt på grund av situationen med coronaviruset.
  
  Sedan några år tillbaka har SkaS medarbetare bildat lag och deltagit i
  
  Billingestafetten. Årets upplaga av stafetten fick anpassas efter rådande situation med coronaviruset för att kunna genomföras. Färre lag än vanligt deltog från SkaS.
Trygg och säker in- och utskrivning‌

Dialog med representanter från Skaraborgs 15 kommuner, Närhälsan, privata vårdcentraler och SkaS via Skype i samverkan för trygg och säker in- och utskrivning har pågått varannan vecka sedan flera år. Dessa möten har sedan pandemin slog till intensifierats till veckovisa och förlängts från en halvtimme till en timme. Deltagarantalet har också utökats, utöver kommunernas enhetschefer har även MAS:ar (medicinskt ansvarig sjuksköterska), fler primärvårdsrepresentanter och företrädare för Vårdsamverkan Skaraborg deltagit.

Mötesagendan har fokuserat på avstämning covid-19, aktuell information regionalt/lokalt följt av lägesrapporter från alla parter och det har funnits möjlighet att ställa frågor. Information har delgetts om aktuellt smittoläge, nya riktlinjer/rutiner och rekommendationer från FoHM, smittskydd och vårdhygien från de regionala VVG/covid-mötena. Sjukhuset har redogjort för antalet inneliggande pandemipatienter på vårdavdelningar och IVA, beläggningsgraden, antalet utskrivningsklara patienter och prognosen.

Kommunerna har redovisat antalet smittade på SÄBO och i ordinärt boende, sjukfrånvaron hos personal, tillgången på skyddsutrustning, korttidsplatser och möjligheten att ta hem sina utskrivningsklara patienter. Avvikelser i utskrivningsprocessen har återkopplats, det har särskilt gällt bristande informationsöverföring i SAMSA och slutanteckningar/läkemedelslistor.

Representant från SkaS har vid varje dialogmöte visat ett bildspel där informationen sammanställts. Rapporterna från deltagarna och de frågor som besvarats har också dokumenterats i bildspelet som efter mötet mailats ut som kommunikationsmaterial för att ge en gemensam lägesbild.
Förbättra patientsäkerheten och den medicinska kvaliteten‌

Året har krävt extra bevakning av patientsäkerhetsfrågorna under rådande pandemi medförande ökad utlokalisering och beläggningsgrad viket medför ökade patientsäkerhetsrisker. Verktyget NEWS2 implementerades för att identifiera inneliggande patienter som försämras och kommunicera detta på ett enhetligt sätt. Sent under året infördes rutinen att även kontrollera NEWS2-parametrar inom 24 timmar före utskrivning, då detta visat sig minska risken för återinläggning och död inom 30 dagar. HLR- utbildningen/repetitionen förkortades för att möjliggöra fortsatt träning trots det belastade läget.

Inkomna covid-relaterade avvikelserapporter i MedControl PRO sammanställdes, analyserades och återkopplades regelbundet mellan mars och augusti för att se mönster och skapa lärande.

En arbetsgrupp för kunskapsstyrning med representanter från kvalitets- och utvecklings- och patientsäkerhetsfunktionerna bildades. Delar av det pågående process-/utvecklingsarbetet tappade fart eller pausades tillfälligt på grund av pandemin.

Flera aktiviteter för förbättrad patientsäkerhet och kvalitet var planerade för året:
- Kvalitet och patientsäkerhet som stående punkt på styrelsemöten PÅGÅR
- Regelbunden uppföljning i ledningsgrupp av SkaS-övergripande processer PÅGÅR
- Öka patientmedverkan i processutveckling PÅGÅR
- Genomföra processutbildningar för medarbetare på sjukhuset PÅGÅR
- Genomföra regelbundna processchefsnätverksmöten PAUS
- Arrangera workshops om produktions- och kapacitetsplanering för ledningsgrupp, verksamhetschefer, processchefer med flera för att förbättra flödesstyrning och därmed bättre matcha flöde mot resurs vilket i sin tur t ex kan minska utlokalisering av patienter, minska köer mm PLANERADE
- Arrangera en processdag - heldag för alla processteam och metodstöd PLANERAD
- Sprida uppdaterad processmodell (som ingår i SkaS ledningssystem) PLANERAD
- Sprida uppdaterad SkaS-Guide som stöd för arbetet med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling PÅGÅR
- Starta upp SkaS-processer där de saknas i förhållande till regionala processteam PLANERAD
- Benchmarka inom alla processer i KPP-uppdraget och aktivt använda KPP (Kostnad per patient) som underlag i processarbete PÅGÅR
- Aktivt använda kvalitetsregisterdata i processutveckling och förbättra möjligheten att följa eget utfall i medicinska kvalitetsindikatorer PLANERAD
- Skapa en tydlig process för omhändertagande av regionala styrdokument som kommer till förvaltningen PÅGÅR
- Starta utbildningsmoduler i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling inom det lokala chefsprogrammet och bidra till den regionala utbildningsplanen PLANERAD
- Implementering av Gröna korset, ett systematiskt arbetssätt som möjliggör kontinuerlig utveckling av säkerhetskultur och skapar ökad patientsäkerhet PÅGÅR
- Nätverksträffar för labansvariga läkare och kontaktläkare Strama/Infektionsverktyget startades, enligt modellen för nätverket med läkemedelsansvariga läkare, som arenor för dialog i kopplade kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor PÅGÅR
  
  Ytterligare aktiviteter som lagts till under året:
- SkaS-övergripande fokus på ökad flödeseffektivitet och förbättrad produktions- och kapacitetsplanering i alla verksamheter. PÅGÅR
- Workshop om produktivitet och arbetsmiljö för styrelse, sjukhusledning, verksamhetschefer med flera. KLAR
- Aktivt använda och visualisera beläggnings- och flödesdata i process- och flödesstyrning för att förbättra flödeseffektivitet
  
  PLANERAD

Den psykiska hälsan ska förbättras liksom tillgängligheten till vård för personer med psykisk sjukdom‌

För uppföljning av regionfullmäktiges prioriterade mål "Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras" följs på sjukhusnivå två indikatorer:

Indikatorer 2020	Utfall dec 2019	Utfall dec 2020	Mål 2020
Andel patienter som väntat högst 90 dagar på första besök VUP	89 %	85 %	100 %
Andel patienter som väntat högst 30 dagar på första besök BUP	46 %	52 %	100 %

Flera aktiviteter pågår för att förbättra den psykiska hälsan och förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk sjukdom ytterligare, se redovisning under fokusområden nedan.

Öka tillgängligheten och korta väntetiderna inom specialistpsykiatrin‌

Barn- och ungdomspsykiatrin öppenvården

Implementering av digitala vårdmöten och arbetssätt har genomförts under året. Fokus på att få igång gruppbehandlingar via digital närvaro har också legat i fokus.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) fick framförallt under våren kraftigt bromsa in öppenvårdsbesöken på grund av covid-19, men kunde snabbt ställa om till att möta patienterna via digitala vårdmöten.

Redan i oktober månad passerade verksamheten antal besök enligt uppdrag i SkaS vårdöverenskommelse. Det är framförallt efterföljande besök som dominerar och detta vittnar på en stor volym patienter som är under behandling och som ska följas upp regelbundet.

Sjuksköterskor inom BUP har beviljats innovationsmedel för en pilot med att följa upp patienter som sätts in på centralstimulantia via digital väg.

Verksamheten har under året förbättrat tillgängligheten för patienter som väntat högst 30 dagar efter måldatum på sitt efterföljande besök jmf med föregående år (se bild nedan).

I syfte att öka tillgänglighet till första besök och ge en bättre träffsäkerhet för vårdnivå och även fortsatta insatser, har verksamheten infört ett triageringsverktyg, BCFPI, som är en strukturerad telefonintervju som görs med vårdnadshavare. Därefter bokas ett besök in med barnet alternativt hänvisas till annan vårdnivå. Till triageringsverktyget finns skattningsskalor som skickas ut digitalt via "Blå-appen" och sammanställs digitalt, vilket ger effektivitet och frigör tid för behandlare som innan införandet av arbetssättet, fick lägga mycket tid på att rätta och sammanställa skattningsskalorna manuellt. Ungefär 20 procent av genomförda intervjuer leder till hänvisning till annan vårdnivå.

Tillgänglighet till första besök 30 dagar har under 2020 varit försämrat (44,5 procent) jmf med 2019 (51 procent), trots att det utförts fler första besök i år jämfört med 2019. Orsaken till försämrad tillgänglighet är att verksamheten har ett högt inflöde av patienter och en stor volym patienter som är under behandling samtidigt som verksamheten fortsatt har många vakanta tjänster. Verksamheten saknar vissa kompetenser framförallt specialistläkare och psykologer vilket påverkat tillgängligheten negativt.

En förbättring har skett av minskat andel uteblivna besök som under 2020 endast var 6,0 procent jämfört med 2019 där antal uteblivna besök uppgick till 8,9 procent.

När det gäller kö till neuropsykiatrisk utredning har den under 2020 varit konstant hög med drygt 620 väntande, med en synlig nedgång i antal väntande under november och december. Orsaken till det beror på att VGR slutit avtal med flera olika externa vårdgivare och tilldelat BUP SkaS en leveransplan som kom i gång under november månad. Verksamheten har under året utfört 107 egna utredningar och skickat drygt 450 utredningar i valfrihet och 145 utredningar i vårdgaranti. Sammantaget har det därmed utförts över 700 NP-utredningar under 2020 vilket vittnar om en enorm efterfrågan då antal väntande i kö vid årets slut är 490.

Införande av BCFPI - klart
Digitala skattningsskalor via Blå appen - klart
Produktions- och kapacitetsplanering - klart
Utveckla digitala stöd - pågår
Öppna tidböcker med bokningsbara tider för besök - pågår
Rekrytering av specialistkompetenser läkare och psykologer - pågår
Webbtidbok via 1177 till vissa besök hos sjuksköterska - klart
Innovationsarbete för digital uppföljning av centralstimulerande läkemedel - klart

Ätstörningsenheten (åldersövergripande mottagning)

Tillgänglighetsmåttet 30 dagar för unga under 18 år vid Ätstörningsenheten har fluktuerat mycket under 2020 från 30-100 procent och har jämfört med 2019 varit på ungefär samma nivå.

Tillgänglighetsmåttet för vuxna patienter över 18 år med vårdgarantin på 90 dagar har förbättrats rejält under året och landar in i 91,6 procent (bild nedan).

Ätstörningsenheten har enligt ny regional riktlinje fått ytterligare två diagnoser att ansvara för vilket leder till ökat inflöde till mottagningen.
Öka antalet gruppbehandlingar - pågår
Produktions- och kapacitetsplanering - pågår
Öppna tidböcker med bokningsbara tider - pågår
Webbtidbok via 1177 till vissa besök hos sjuksköterska - klart

Vuxenpsykiatri

Tillgängligheten till vuxenpsykiatrin (VUP) har under året försämrats då besöken har minskat på grund av pandemin. Förstabesöken har minskat med 32 procent, 321 besök. I december hade 48 patienter väntat över 90 dagar på sitt första besök, måluppfyllelse tillgänglighet 85 procent. Antal totala besök har minskat och har inte kompenserats fullt ut med telefonbesök och digitala besök, minskning med 2 procent totalt. Att förstabesöken minskat och måluppfyllelsen för förstabesök ändå uppnått en rimlig nivå kan bero på att inkomna remisser gäller pågående patienter.

Under året har även väntande till efterföljande besök följts upp och då särskilt patienter som fått vänta mer än 30 dagar över medicinskt måldatum. I december är det cirka 2000 besök som gått över denna tid, vilket är en försämring sedan årsskiftet 2019 med drygt 130 patienter. Detta mått har legat på en ganska jämn nivå under hösten. Ökning av antal väntande har skett till vårdgivarkategori läkare och sjuksköterska medan övriga vårdgivarkategorier har färre väntande. Av det totalt antal väntande på efterföljande besök ligger ca 25 procent över medicinskt måldatum.

För NP-utredningar är kösituationen på ungefär samma nivå som tidigare

med ca 370 patienter i kö, vilket är 40 fler än årsskiftet 2019. Under året har det köpts 9 utredningar. Målet för antal egna utredningar är 20 per månad. Under året har det startats 158 utredningar jämfört med 206 under förra året. Det innebär att det i snitt startas 13 per månad, vilket gör att målet inte riktigt nåtts.

Kvällsmottagning har genomförts på vissa mottagningar under året för att stärka tillgängligheten och korta köerna.

Olika sätt för att öka tillgängligheten som VUP kommer fortsätta arbeta med:
Införa kvällsmottagning
Införa bokningsansvarig
Färre administrativa möten
Produktionsplanering för 200 utredningar i verksamheten och köpa 150

Hållbar, innovativ och kreativ region‌

Klimatutsläppen från fossil energi i Västra Götaland ska minska‌

Målsättningen har varit att öka kunskapen om och följsamheten till SkaS ”Checklista för systematiskt miljöarbete”. Uppföljning gjordes genom webenkät (se avsnitt 5.2.1.1).

Nedan redovisas de målområden som följts under året:

Transporter

Under Corona-pandemin har resorna med flyg nästintill upphört. Av de flygresor som genomförts under året bokades nästan alla under januari och februari månad. Tjänsteresor med privat bil har istället ökat något, delvis som en konsekvens av ökad arbetspendling för personal som tidigare arbetade på medicinavdelningen i Falköping (som flyttades till Skövde). För regionen som helhet har under samma period en avsevärd ökning i användandet av Skype noterats. De färre resorna har förutom minskad klimatpåverkan även medfört avsevärt lägre kostnader, inte enbart relaterat till resorna som sådana utan även till hotell och arrangemang som konferenser med mera.

Uppgifter om resor med flyg samt resor med personbil i tjänsten är baserade på statistik för perioden 20191101 – 20201031.

Flygresor

Antal	2017	2018	2019	2020
Inrikes	142	80	48	10
Europa	195	190	148	15
Övriga världen	46	40	12	0

Resor med långtidsleasade bilar

	2017	2018	2019	2020
Antal km	509 005	496 499	393 594	328 407

Resor med egen bil

	2017	2018	2019	2020
Antal km	533 779	547 938	592 282	602 450

Långtidsleasade fordon

Sedan några år kan endast fordon som drivs med förnyelsebar energi väljas vid långtidsleasing (undantag vid särskilda behov) och i samband med nybilsbeställning ombeds verksamheten se över möjligheten att välja elbil. Detta gör att andelen fordon som drivs med förnyelsebar energi ligger på en fortsatt hög nivå.

Antal	2017	2018	2019	2020
Gasfordon	45	48	48	47
Elhybrid	1	0	0	2
Elbil	0	0	1	3
Diesel	2	2	1	1

Sparsam körning

Ambulansenheterna arbetar löpande med att utbilda sin personal i sparsam körning vilket bidrar till att begränsa utsläppen av koldioxid.

Produkter och avfall

Arbete pågår kontinuerligt med att minska svinn och kassation och i stället återanvända där så är möjligt.

Avfallsmängder jan-dec (kg):

Kategori	2017	2018	2019	2020
Brännbart (energiåtervinning)	956 131	966 552	974 970	941 380
Materialåtervinning	440 285	420 122	452 198	450 630
Biologisk behandling	36 000	36 000	31 000	68 450
Farligt avfall	101 731	126 009	141 775	164 256
Deponi	0	0	0	11 600

Möbler

SkaS har sedan 1997 ett samarbete med Skövde kommun, som innebär att Miljögruppen från Skövde kommuns Omsorgsförvaltning utför olika tjänster kring avfallshantering åt SkaS. Miljögruppens arbetsuppgifter består bland annat av att ta hand om och rekonditionera begagnade möbler och inventarier inom SkaS. Detta har resulterat i att ett stort antal möbler och andra inventarier gått till återanvändning i stället för att kasseras.

Förstahandsvalet ska vara att återanvända möbler så långt det är möjligt istället för att köpa nytt.

Återanvändning jan-dec

Antal	2017	2018	2019	2020
Möbler	965	795	785	894
Andra inventarier	612	456	558	537

Livsmedel

Genom servicetjänsten LIV (Livsmedel I Vården) återtar Regionservice livsmedel som inte hinner förbrukas av vården. Det rör sig i huvudsak om mejeriprodukter som annars hade blivit för gamla och skulle ha kasserats.

Dessa används istället i produktionen och på så sätt har matsvinn kunnat undvikas.

Matsvinn patientmåltider

Under året gjordes enbart en matsvinnsmätning där varje sjukhusort redovisats för sig. Resultatet visar att mängden svinn minskat något jämfört med tidigare år men fortfarande är en stor andel av matbrickorna orörda utan att någon patient har ätit av maten. För att undvika överbeställningar av matbrickor erbjuder Regionservice produktionskök så kallade kylda färdigrätter som avdelningarna kan beställa och förvara på avdelningarna.

Flertal olika rätter finns att välja mellan som värms upp på avdelningarna när behov uppstår. De kylda färdigrätterna kan även användas som alternativ till ordinarie meny när patienter inte tycker om någon av de ordinarie rätterna.

		Tallrikssvinn, gram/portion	Andel orörda brickor, %
2017	v 46 Skövde	128,3	11,9
2018	v 21 Skövde	143,5	15,8
	v 21 Lidköping	127	11,5
	v 21 Falköping	140	12,5
	V 46 Skövde	132,1	15,3
	v 46 Lidköping	118	4,8
	v 46 Falköping	120,9	10
2019	v 20 Skövde	143,6	15,4
	v 20 Lidköping	101,6	9,4
	v 20 Falköping	110	6,7
	v 36 Skövde	132,2	12,8
	v 36 Lidköping	112,6	8,1
	v 36 Falköping	138,2	14,7
2020	v 20 Skövde	70	8,2
	v 20 Lidköping	Ingen mätning gjord	Ingen mätning gjord
	v 20 Falköping	121,5	8,9

Medicinska gaser

Lustgas är en växthusgas med stor klimatpåverkan. För att effektivisera insamling och destruktion av den lustgas som används arbetar förlossningen löpande med att utbilda sin personal i handhavande av utrustningen. Liksom tidigare genomför personalen också insatser med profylax och inspirationsföreläsningar till blivande föräldrapar.

Västfastigheter utför kontinuerligt kontroller av lustgasuttag avseende tak- och väggmonterade enheter och stänger av distributionen av lustgas till verksamheter med liten förbrukning.

Utsläppt mängd lustgas (kg)

2017	2018	2019	2020
1 097	1 300	1 088	736

Energi

En utmaning i arbetet mot det regionövergripande målet är att minska förbrukningen av den verksamhetsrelaterade elen. Större vikt läggs numera vid utrustnings energiförbrukning i samband med upphandlingar och några verksamheter har börjat med energironder, men ännu så länge bedöms förbrukningen av den verksamhetsrelaterade användningen ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare år.

Kemikalier

Prioriterade områden har varit att bland annat förteckna märkningspliktiga produkter och om möjligt ersätta eller fasa ut miljö- och hälsoskadliga produkter som förekommer i verksamheten. Registrering av kemiska produkter har inte gjorts fullt ut av alla verksamheter varför det är svårt att i nuläget dra slutsatser om produkter som kunnat ersättas eller fasas ut.

Läkemedel

Uppföljning sker bland annat utifrån målsättningarna i SkaS patientsäkerhetsplan. Då underlag ännu saknas är det svårt att i nuläget dra slutsatser om måluppfyllelsen.

Öka takten i "Klimat 2030 Västra Götaland ställer om"‌

Som stöd i arbetet med att uppnå målen i SkaS miljöplan finns stöd- och vägledningsdokumentet SkaS ”Checklista för systematiskt miljöarbete”. Att arbeta med de åtgärder som beskrivs i denna checklista samt rapportera resultatet av detta arbete ingick som en aktivitet i SkaS verksamhetsplan för 2020.

En webenkät har gått ut till samtliga enhetschefer där de ombads att rapportera resultatet av arbetet med checklistan på sina respektive enheter. Av samtliga enheter har endast 20 svarat på enkäten. Den låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra några slutsatser om arbetet inom de olika målområdena.

Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling‌

Skas har genomfört ett omfattande arbete i workshops under 2019 för att under 2020 jobba med genomförande mot målet att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. Detta genomförande har inte kunnat göras den omfattning som var planerat. Året 2020 med en pandemi har behövt omplanering och omprioritering av detta arbete. Att under en pandemi fortsatt verka för att skapa attraktiva arbetsplatser har dock fortgått. Insikten om vikten av en god sjukvård har blivit en realitet i samhället. Detta har inneburit att intresset för vårdyrken har ökat, fler sökanden till utbildningar och i kritiska skeenden har personer som har utbildning hört av sig och vill jobba och hjälpa till i verksamheten.

Möjligheterna till karriärutveckling har i viss mån ökat då nödvändigheten av vidareutbildade sjuksköterskor och undersköterskor blivit synlig på ett mycket påtagligt sätt.

I media har sändtiden (tv, radio, digitala kanaler, press) under långa perioder varit den enskilt största nyhetsförmedlingen. Detta har inneburit en ökad kunskap om sjukvård och IVA vård i synnerhet.

Karriärutvecklingsmodellerna för flera professioner kommer att hjälpa SkaS att få fokus på fortsatt utvecklingsbehov. Arbetet pågår men beslutad införandeplan har inte kunnat genomföras i den takt som planerats. Under 2019 har karriärmodellen för medicinska sekreterare tagits fram och implementerats. Arbetet med övriga modeller kommer att fortsätta under 2021. PÅGÅR Avvikelse från måluppfyllnad beror i huvudsak

på att
- Genomförande har inte kunnat prioriteras i den dagliga verksamheten.
SkaS har under 2019-2020 genomfört uppdragsutbildning, vidareutbildning inom Operation och Anestesi, 20 platser vid Högskolan i Skövde.

Finansiering har skett med stöd från VGR centralt. Ytterligare en utbildning startade under 2020 och kommer att avlutas i mars 2021. Utbildningen har genomförts med mycket gott resultat, vilket inneburit att ytterligare en uppdragsutbildning kommer att starta upp 2021 inriktning IVA/Operation/Anestesi. PÅGÅR

Kliniskt basår (sjuksköterskor) har utvärderats av extern part och visat sig ha ett väl fungerade upplägg på Skas. Skas har kunnat rekrytera nyutexaminerade på en nivå av cirka 80 sjuksköterskor per år. Under 2020 har basåret förbättrats och utvecklats. Antalet som stannar kvar ligger på 80% PÅGÅR

Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor har genomförts, två omgångar. Kompetensutveckling regional modell finns som utbildning för samtliga undersköterskor. PÅGÅR
1. Låta lönesättningen präglas av större flexibilitet, där hänsyn tas till marknadssituationen och kompetensbehov samtidigt som budget ska hållas‌
  
  VGR ska ha en lönestruktur som stödjer kompetensförsörjningen på alla nivåer och skapar förutsättningar för att kunna utveckla, behålla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Lönekartläggning har genomförts och presenteras för sjukhusstyrelse, fackliga företrädare och sjukhusledning. Handlingsplan och tidplan för genomförande togs fram för året 2020. Året 2020 innebar förseningar i genomförande då centrala avtal inte var klara enligt tidplan.
  - Arbetet för att uppnå regionens önskvärda lönestruktur som också inkluderar jämställda löner PÅGÅR.
  - Arbetet fortsätter med att öka medellönerna med fokus på de kvinnodominerade yrkesgrupperna med medellång högskoleutbildning. Arbetet med att öka lönespännvidd fortsätter under 2021. PÅGÅR
2. Satsa på ledarskap och medarbetarskap‌
  
  Aktiviteter har under året genomförts utifrån handlingsplanen för "Satsa på ledarskap och medarbetarskap".
  
  Kompetensutveckling Ledarskap enskilda chefer
  - Möjligheten och utbudet till individuell chefs- och ledarutveckling har förbättrats under året både på SkaS och i VGR. VGR startade flera nya chefsprogram under våren där flera chefer från SkaS blev nominerade/antagna och påbörjade sina utbildningar. I mars pausades samtliga program på grund av pandemin och är planerade att starta igång igen i början på 2021.
  - SkaS eget ledarskapsprogram med ett 20-tal delkurser var planerat under våren med många chefer anmälda. Några få tillfällen genomfördes fram till mars månad. Därefter ställdes samtliga kurstillfällen in som var planerade under våren på grund av Covid-
    
    19. Samtliga kurstillfällen erbjöds igen under hösten 2020. Flertalet av dessa genomfördes som planerat innan sjukhuset återigen gick upp i stabsläge i november. Vi ser ett ökat behov av individuellt stöd i form av handledning/coachning av chefer som en konsekvens av det pressade arbetet under pandemin.
    
    Kompetensutveckling Ledningsgrupper
  - Flera ledningsgrupper startade SkaS Ledningsgruppsutveckling under våren. Dessutom fortsatte några sina utvecklingsprocesser som de startat under 2019. Dessa sattes på paus från mars till augusti då vi återstartade dessa processer. Vid stabsläget senare under hösten har dessa återigen satts på paus. Dessa utbildningsprocesser kommer att återupptas när förutsättningar finns under 2021. Bedömningen är att behovet av dessa aktiviteter kommer att öka under 2021.
    
    Kompetensutveckling Medarbetarskap
  - Flera arbetsgrupper har genomfört aktiviteter inom ramen för ett förbättrat medarbetarskap byggt utifrån tillit, samarbete och ansvarstagande. Vi tar avstamp i VGRs medarbetarpolicy och handlingsplanen för "Satsa på Ledarskap och medarbetarskap". Ett antal aktiviteter genomfördes innan pandemin tog fokus från verksamheten. Flera aktiviteter återupptogs under hösten 2020 för att återigen pausas när sjukhuset återigen gick upp i stabsläge. Bedömningen är att behovet successivt kommer att öka under hela våren 2021.
    
    Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet:
  - Då 2020 till största delen gått i pandemins fotspår har det fortsatta arbetet med att breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet fått stå tillbaka. Mötesstrukturen har dock förändrats gällande central arbetsmiljökommitté och gått från 1 central AMK/kvartal á 3 tim/tillfälle till central AMK varannan vecka á 1,5 tim för ökad tillgänglighet under rådande pandemi. Detta har gett bra resultat varför denna mötesstruktur kommer behållas tillsvidare.
3. Utveckla arbetsgivarvarumärket‌
  
  Arbetet med att utveckla arbetsgivarvarumärket har pågått under året. Dock har de inplanerade aktiviteterna skjutits fram till 2021 pga av pandemin. För att tydliggöra arbetet med arbetsgivarvarumärket har en sjukhusövergripande handlingsplan tagits fram.
4. Fortsätta utveckla modellen för karriär- och kompetensutveckling‌
  
  Under 2020 har arbetet med att implementera de åtta framtagna VGR-
  
  gemensamma karriärmodellerna avstannat på grund av pandemin. Samtidigt har VGR gjort ett omtag kring framtagande av stöd till förvaltningarna för att intensifiera arbetet med implementationen då det gått trögt på samtliga förvaltningar. Nystart VGR med projektorganisation är planerad till januari 2021 där SkaS är en av deltagarna.
  
  SkaS får årligen medel via Personalutskottet för att kompetensutveckla undersköterskor och sjuksköterskor. För medlen skapas så kallade utbildningstjänster där medarbetaren studerar med bibehållen lön på halvfart eller helfart beroende på utbildningens utformning.
  
  Under året har medlen för undersköterskor riktats till utbildning av:
  - 3 gipstekniker
  - 10 specialistutbildade undersköterskor akutsjukvård
  - 2 ambulanssjukvårdare
  - 1 specialistutbildad undersköterska neuropsykiatri
  - 4 specialistutbildade undersköterskor barnsjukvård För sjuksköterskegruppen:
  - 5 barnmorskor
  - 1 specialistsjuksköterska onkologi
  - 7 specialistsjuksköterskor operation
  - 3 specialistsjuksköterskor anestesi
  - 2 specialistsjuksköterskor psykiatri
  - 2 specialistsjuksköterskor barnsjukvård
    
    Utöver dessa utbildningsinsatser har Skaraborgs Sjukhus ansökt och fått beviljat utbildningsinsatser via Omställningsfonden
  - Cytostatika körkort via Regionalt cancercenter för undersköterskor och sjuksköterskor
  - DRG utbildning för medicinska sekreterare
  - Utbildning Krisstöd för kuratorer
  - Nutritionsutbildning för dietister
  - Utbildningar inom hjärtsjukvård 7,5 hp för sjuksköterskor
  - Utbildning sexologi till barnmorska och kurator
    
    Utöver ovanstående kompetensutvecklande åtgärder har det genomförts ett stort antal utbildningsinsatser kring pandemivården för samtliga medarbetare som arbetar med patientkategorin och för att säkra bemanning och patientsäkerheten. Ett exempel är en två dagars utbildning i andningsvård för sjuksköterskor och undersköterskor via Högskolan i Väst.
5. Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation‌
  
  Skas har under året som gått arbetat aktivt med att använda kompetensen på allra bästa sätt.
  
  Kompetens inom IVA har varit en brist då antalet vårdplatser på IVA under en period ökade från 8 till 20. Detta innebar upplärning, träning, introduktion av många medarbetare för att kunna klara uppgiften. Det har lett till att Skas inom alla områden behövt förstärka sin kunskap om Covid- 19.
  - Uppgiftsväxling har stimulerats inom och mellan professioner för att på bästa sätt ta tillvara kompetens. Uppdraget som startats upp under 2019 har haft fokus på vård (som ex läkemedel, SAMSA) PÅGÅR
  - Rotationstjänster för sjuksköterskor har införts. Detta innebär arbetsrotation mellan verksamhetsområden eller inom ett verksamhetsområde. Positiv utveckling. KLART/ utvidgning PÅGÅR
  - Ett samarbete med Regionservice har genomförts sedan flera år och pågår fortsatt inom flera områden som till exempel MIV (material i vården) och LIV (livsmedel i vården). KLAR
  - Anställda undersköterskor har under 2019-2020 genomfört yrkeshögskoleutbildningar till/inom specialiserad undersköterska akutsjukvård, psykiatri, barn- och ungdomssjukvård, Anestesi/Operation/IVA samt ambulanssjukvårdare. Klart/PÅGÅR
  - Utbildning av steriltekniker har genomförts. KLAR
  - Utbildning av gipstekniker har genomförts. KLAR
  - Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor/barnsköterskor/skötare och genomförs under 2019- 2020. PÅGÅR

Medarbetare‌

Chefsförutsättningar‌

Arbetet med att följa upp normtalet 10-35 görs kontinuerligt och de flesta verksamheter når målet (ca 70 procent). Av de enheter som inte når målet har man hittat andra organisatoriska lösningar som gör att man ändå upplever att man har tillräckliga förutsättningar för ett gott chefs- och ledarskap. Den vanligaste lösningen är inrättande av sektionsledare som avlastar enhetschef både i vissa administrativa delar men också viss daglig arbetsledning. Det finns även andra liknande lösningar. Några områden för samtal och planerar för delat ledarskap eller tillföra annan ledningsresurs för att på bästa sätt hantera ett större antal medarbetare.

Under året har organisationen påverkats av pandemin vilket medfört att arbetet med chefsförutsättningar inte kunnat ha fullt fokus. Arbetet under pandemin har medföt insikter och ny kunskap som kan vara av stort värde i framtida utvecklingsarbete. Även normtal för andra linjens chefer har aktualiserats och påbörjats dialog kring under året.

Hälsa och arbetsmiljö‌

SkaS arbetar för att minska sjukfrånvaron på kort och lång sikt.

Sjuk- frånvaro %	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec
2020	7,3	7,6	10,1	8,4	7,7	6,7	5,1	5,4	7,5	6,7	7,9	8,2
2019	7,5	7,4	6,7	6,1	5,8	4,7	4,1	4,9	6,5	6,7	7,2	7,3
2018	7,5	8,0	7,4	6,7	5,8	5,6	4,8	5,6	6,7	6,6	7,0	7,2

Sjukfrånvaron per personalgrupp, visar en ökning i samtliga grupper förutom administration som har en minskning på 1,1 procentenhet, detta kan förklaras med att denna grupp i större utsträckning har möjlighet att jobba på distans under pandemin. Grupper med få anställda (tandläkare, tandsköterskor) får ett högt procentutfall även vid små förändringar, ställt i relation till antalet anställda.

Sjukfrånvaro %	jan-dec 2019	jan-dec 2020	Förändring
A Sjuksköterskor, barnmorskor	7,0	8,3	1,3
B Undersköterskor m.fl.	7,5	9,0	1,5
C Läkare	2,9	4,0	1,1
D Tandläkare	1,2	3,0	1,8
E Tandsköterskor, -hygienister m.fl.	7,9	9,3	1,4
F Administratör, vård	6,0	6,8	0,8
G Rehabilitering och förebyggande	6,6	9,1	2,5
H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA	5,2	6,1	0,9
I Utbildning, kultur och fritid	4,2	7,5	3,3
J Teknik, hantverkare	3,6	4,1	0,5
L Administration	5,5	4.4	-1,1
Summa	6,2	6,5	1,3

SkaS arbetar utifrån VGR:s handlingsplan för att minska sjukfrånvaron.

Sexuella trakasserier‌

Efter genomförd utbildning och workshop under 2019 har regionens guide gällande kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier uppdaterats, stöd i arbetet finns tydligt beskrivet och kommunicerat till linjeorganisationen. Resultat kan ses av genomförd kommunikation i att kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier nu diskuteras mer öppet med en större respekt och förståelse.

Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys‌

Personalkostnadsanalysen finns under ekonomiavsnittet 7.1.3 och rubriken personalkostnader.
Arbetsmarknadsinsatser‌

Personalutskottet ger årligen förvaltningar och bolag i uppdrag att med stöd av PILA genomföra arbetsmarknadsinsatser som riktar sig till personer som behöver extra insatser för att komma in på arbetsmarknaden. PILA (praktik, introduktion, lärande, arbete) är den centrala funktion som samordnar arbetsmarknadsinsatserna i VGR. För att kunna följa arbetet med arbetsmarknadsinsatserna har måltal för respektive förvaltning och bolag tagits fram. Det totala antalet PILA-platser som fördelats under 2020 är 300 och fördelas utifrån andelen tillsvidareanställda.

Cirka 10 deltagare har varit i arbetsmarknadsinsatser genom PILA under 2020. Måltal för året var 25 vilket inte har uppnåtts. Orsaken är att de har antingen anställts eller avslutats av olika skäl.

Förvaltningen har jobbat med Arbetsförmedlingen med så kallade extratjänster. Cirka 15 personer har jobbat inom SkaS utifrån denna möjlighet.

Ekonomiska förutsättningar‌

Ekonomiskt resultat‌

Det ekonomiska resultatet som redovisas i detta avsnitt är exklusive det utökade driftbidrag som sjukhuset erhållit enligt regionstyrelsens beslut om ersättning för bland annat merkostnader till följd av covid-19. Resultatet inklusive utökat driftbidrag framgår enbart av tabellen 7.1.1 där hela underskottet är avskrivet och budgetavvikelse uppgår till noll.

Den icke justerade budgetavvikelsen för 2020 uppgår till -297,1 miljoner kronor. Av diagrammet nedan framgår att budgetavvikelsen är cirka 180 miljoner kronor sämre än föregående år. Det försämrade läget är framförallt ett resultat av ökade kostnader och minskade intäkter till följd av covid-19. Dessutom har ett antal planerade åtgärder för en ekonomi i balans fått senareläggas då fokus legat på att hantera pandemin. Prognosen efter augusti uppgick till -280 miljoner kronor. Det något sämre resultatet beror på högre kostnader för övertid, bemanningsföretag, löneöversyn och uppräkning av semesterlöneskulden än vad som tidigare beräknats. Del av denna kostnad är ett resultat av att pandemin inte avtagit i den takt som tidigare bedömts.

Beskrivning av budgetavvikelsen

Budgetavvikelsen för intäkterna är negativ och uppgår till -20,6 miljoner kronor. Flertalet intäktsgrupper visar på negativa avvikelser där främsta orsaken är minskad produktion till följd av covid-19. Produktionsbortfallet innebär en större utebliven intäkt för bruten takersättning kopplat till tillgänglighet och ej utförda tilläggsuppdrag men också lägre patient-, utomläns-, asyl- och röntgenintäkter än vad som budgeterats. Kostnaderna för köpt vård ger en större intäkt från hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) än budgeterat vilken möts av en negativ avvikelse på kostnadssidan.

De negativa avvikelserna för löner och sociala avgifter på närmare -23,7 miljoner kronor är kopplat till ökade kostnader för ob-ersättning, övertid/mertid, timlön, sjuklön, ej uttagen semester samt jour och beredskap. Avvikelserna är ett resultat av anpassad bemanning till covid-19 som också innebär att planerad volymminskning uteblivit samt bidragit till ökade

kostnader för bemanningsföretag. Den totala avvikelsen för personalkostnaden på -96,9 miljoner kronor innehåller en positiv budgetavvikelse på drygt 26 miljoner kronor för minskat antal utbildningar, konferenser, resor och kostnader för traktamente till följd av pandemin.

Denna avvikelse påverkar såväl övrig personalkostnad som gruppen löner och sociala avgifter.

För gruppen övriga kostnader är budgetavvikelsen negativ och uppgår till - 179,7 miljoner kronor. Större avvikelser finns för köpt vård och medicinsk service, läkemedel, övriga varor och tjänster, men också specifikt för diabetesmaterial till följd av nya riktlinjer för insulinpumpar där även tillbehör skapar stora kostnadsposter. Avvikelsen för köpt vård möts till stor del av intäkter från HSS. För gruppen övriga varor finns en avvikelse för inköp av skyddsutrustning och annat material samt mindre investeringar kopplat till covid-19. Avvikelsen för köpta tjänster beror främst på tillkommande IT-kostnader som inte var kända i budgetarbetet men också på ökad Securitasbevakning till följd av pandemin. Den ökade bevakningen bidrar till den negativa avvikelsen för hyror- och lokalkostnader. För andra kostnadsgrupper som laboratorietjänster, läkemedel och medicinskt material är den negativa avvikelsen påverkad i positiv riktning på grund av lägre produktion kopplat till pandemin. En positiv budgetavvikelse för avskrivningar beror bland annat på investeringar som senarelagts.

Ekonomisk effekt av covid-19

Den ekonomiska effekten av covid-19 innebär såväl plus- som minusposter där bedömningen är en ökad nettokostnad på cirka 125 miljoner kronor för helåret. Störst effekt ses för personal där bedömningen är en kostnadsökning på cirka 85 miljoner kronor till följd av ökade sjukskrivningar, semesterkostnader, ob-ersättningar, övertid och mertid, jour och beredskap. Beräkningen inkluderar också en utebliven volymminskning till följd av ej genomförda åtgärder samt minskade kostnader för utbildningar, konferenser, resor och traktamenten, se beskrivning under avsnitt 7.1.3 och rubriken "Covid-19 och personalkostnader".

För gruppen övriga kostnader beräknas effekten ge en kostnadsminskning på 10 miljoner kronor. Förändringen består av en ökad kostnad för skyddsutrustning och annat material, bevakningstjänster, mindre utrustningsinvesteringar och ombyggnationer samt minskade kostnader till följd av färre antal planerade operationer och öppenvårdsbesök, där kostnaden för laboratorieanalyser, läkemedel och medicinskt material genererat en lägre kostnad. Dessa kostnadsminskningar kommer att generera ökade kostnader framöver då uppskjuten produktion och andra aktiviteter ska tas igen.

Prognostiserat intäktsbortfall kopplat till covid-19 uppgår till cirka 50 miljoner kronor och fördelas enligt nedan:

-24 miljoner kronor för utebliven ersättning kopplat till tillgänglighet och tilläggsuppdrag.
-26 miljoner kronor är kopplat till minskade patientavgifter, intäkter för utskrivningsklara och asyl, försäljning av medicinska tjänster samt utbildningar och såld vård externt.

Diagrammet nedan beskriver intäkt- och kostnadsutveckling inklusive och

exklusive effekt av covid-19. Beräknad pandemieffekt ger en kostnadsförändring på -0,8 procent istället för 0,7 procent och en intäktsförändring på -2,0 procent istället för -3,1 procent. Om resultatet rensas från nettoeffekten ges en budgetavvikelse på drygt -170 miljoner kronor vilket är ett resultat som överensstämmer med den ekonomiska bedömningen inför 2020.

Tabell: Resultaträkning Skaraborgs Sjukhus.

Samtlig text och siffror i ekonomiavsnittet utgår från grupperingen av konton enligt tabellen nedan. Denna tabell har inte justerats för det statsbidrag som sjukhuset erhållit från regionstyrelsen för kostnadsökningar och intäktsbortfall till följd av pandemin. Tabell i avsnitt 7.1.1 beskriver intäkter och kostnader utifrån koncernens gruppering där resultatet också är justerat för statsbidraget kopplat till covid-19.

	Periodens utfall (mnkr)
Resultaträkning - exkl statsbidrag för covid-19	Utfall	Budg	Utfall	Avvikelse	Förändr ing
	t.o.m.	t.o.m.	t.o.m.	budg	%
	2012	2012	1912
Patientavgifter	55,0	64,7	63,4	-9,7	-13,3%
Såld vård internt	4 049,3	4 053,1	4 127,1	-3,8	-1,9%
Såld vård externt	50,4	56,4	52,1	-6,0	-3,2%
Försäljning medicinska tjänster	55,6	63,5	66,8	-8,0	-16,8%
Övriga intäkter	20,9	17,9	30,2	3,0	-30,7%
Bidrag och ersättningar	354,6	350,7	392,0	3,9	-9,5%
Intäkt	4 585,8	4 606,3	4 731,6	-20,5	-3,1%

Löner och sociala avgifter	-2 846,6	-2 822,8	-2 754,7	-23,7	3,3%
Övriga personalkostnader	-30,7	-38,1	-41,3	7,4	-25,5%
Bemanningsföretag	-80,6	0,0	-70,4	-80,6	14,5%
Köp av sjukvårdstjänster	-94,5	-24,7	-163,8	-69,8	-42,3%
Köp av laboratorietjänster	-131,1	-129,8	-157,9	-1,3	-17,0%
Medicinsk service	-41,4	-19,2	-43,1	-22,2	-4,1%
Läkemedel	-577,4	-531,3	-557,1	-46,1	3,6%
Medicinskt material	-198,1	-191,7	-199,1	-6,4	-0,5%
Hjälpmedel och inkontinensartiklar	-66,5	-62,4	-67,5	-4,1	-1,4%
Städ- och tvättkostnader	-75,6	-75,3	-70,7	-0,4	7,0%
Hyror och lokalkostnader	-290,9	-282,9	-276,8	-8,0	5,1%
Övriga kostnader	-374,7	-341,8	-369,5	-32,9	1,4%
Avskrivning och nedskrivning	-72,1	-83,4	-72,7	11,3	-0,7%

	Periodens utfall (mnkr)
Kostnad	-4 880,3	-4 603,4	-4 844,5	-276,9	0,7%

Finansiella intäkter o kostnader	-2,6	-2,9	-3,1	0,3	-15,0%

Resultat	-297,1	0,0	-116,0	-297,1

Resultaträkning för utförare hälso- och sjukvård‌

Resultaträkning (mnkr) Årsvärden	Utfall 2020	Budget 2020	Utfall 2019	Avvikelse budget- utfall	Förändring utfall- utfall %

Såld vård internt	4 051,0	4 054,7	4 128,4	-3,7	-1,9%
Såld vård externt	48,6	54,8	50,7	-6,1	-4,2%
Patientavgifter	55,0	64,7	63,4	-9,7	-13,3%
Driftbidrag från nämnd inom regionen	0,0	0,0	0,0	0,0
Övriga erhållna bidrag	475,3	350,7	392,0	124,6	21,2%
Försäljning av tjänster	61,2	68,7	73,5	-7,5	-16,7%
Hyresintäkter	1,1	0,0	1,3	1,1	-16,9%
Försäljning av material och varor	0,3	0,2	0,3	0,1	15,0%
Övriga intäkter	13,9	12,5	21,8	1,3	-36,6%
Verksamheten intäkter	4 706,5	4 606,3	4 731,6	100,2	-0,5%

Personalkostnader, inkl. inhyrd personal	-2 957,9	-2 860,9	-2 866,4	-96,9	3,2%
Köpt vård	-94,5	-24,7	-163,8	-69,8	-42,3%
Läkemedel	-577,4	-531,3	-557,1	-46,1	3,6%
Verksamhetsanknutna tjänster	-275,3	-255,6	-304,1	-19,6	-9,5%
Övriga tjänster, inkl konsultkostnader	-108,0	-132,7	-102,3	24,7	5,6%
Material och varor, inkl förbrukningsmtrl	-341,6	-282,3	-331,1	-59,3	3,2%
Lokal- och energikostnader	-333,2	-328,5	-317,1	-4,7	5,1%
Lämnade bidrag	-0,2	0,0	0,0	-0,2	1354,5%
Avskrivningar	-72,1	-83,4	-71,0	11,3	1,6%
Övriga kostnader	-120,1	-103,9	-131,5	-16,2	-8,7%
Verksamhetens kostnader	-4 880,3	-4 603,4	-4 844,4	-276,9	0,7%

Finansiella intäkter/kostnader	-2,6	-2,9	-3,1	0,3
Bidrag, speciella beslut över budget	176,4	0,0	0,0

Resultat	0,0	0,0	-116,0	-176,4

Intäktsutveckling‌

Intäktsutvecklingen under 2020 uppgår till -3,1 procent jämfört med föregående år, se diagram nedan. Förändringen innebär en minskning av intäkterna med 145,8 miljoner kronor jämfört med 2019. Diagrammet beskriver utvecklingen med hjälp av rullande tolv månader vilket innebär att varje punkt i diagrammet innehåller ett års utfall. Av kurvan framgår en nedåtgående trend som inneburit en minskad intäktsökning för sjukhuset sedan 2017 vilket främst är ett resultat av att regionala satsningar och

statsbidrag inte ökat i samma omfattning som tidigare. Under 2020 har även sjukhuset tappat intäkter för förändrat kostnadsansvar för valfrihetsvård samt slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin där ansvaret övergått till Östra Hälso- och Sjukvårdsnämnden. Om hänsyn tas till denna förändring uppgår intäktsminskningen till -2,4 procent.

Den stora minskningen under de senaste månaderna beror dock på ett större intäktstapp till följd av covid-19. Patientintäkterna har minskat med drygt 13 procent eller -8,4 miljoner kronor till följd av lägre produktion.

Minskningen syns för såväl öppen- som slutenvård. För gruppen såld vård externt ses en minskning på 1,7 miljoner kronor trots att intäkten 2020 innehåller en del höga ersättningar för vård av patienter med covid-19 folkbokförda utanför VGR. Försäljningen av medicinska tjänster har minskat med 16,8 procent eller 11,2 miljoner kronor till följd av pandemin. Minskningen finns för såväl röntgenundersökningar som fyslabsundersökningar. Till detta kommer intäktsminskning inom gruppen såld vård internt där den minskade produktionen gett lägre intäkter för produktion över basvolymer, asylintäkter och intäkter för utskrivningsklara. Det stora intäktstappet under årets sista månad beror också på att en ytterligare bruten takersättning på 38 miljoner kronor betalades ut i slutet av 2019. Dessutom finns en stor avvikelse för gruppen övriga intäkter på -9,3 miljoner kronor vilket motsvarande en 30 procentig minskning som främst beror på uteblivna forsknings- och utbildningsaktiviteter till följd av pandemin.

Bidrag och ersättningar har minskat med 37,4 miljoner kronor eller 9,5 procent jämfört med föregående år. Stor del av minskningen är hänförlig till minskade intäkter för läkemedel inom ordnat införande där medel för hepatit-C patienter minskat med drygt 11 miljoner kronor på grund av färre patienter. En större minskning finns också för statsbidrag inom förlossningsvården samt regionalt bidrag för utbildningsinsatser till specialistsjuksköterska, där det inte har utgått någon ersättning för egen uppdragsutbildning under 2020. Tabellen nedan beskriver hur bidrag och ersättningar förändrats mellan 2019 och 2020. Förändringen av medel för ST-läkare har inte inneburit en reell intäktsökning för sjukhuset utan är en överföring av medel från HSN och kontogrupp såld vård internt (VÖK) till

bidrag och ersättningar från personalutskottet. Förstärkningen inom psykiatrin avser en tillfällig kompensation på 4 miljoner kronor för tidigare överförd patientgrupp från habilitering och hälsa som enbart erhölls under 2020. Denna ersättning kommer inte att betalas ut för 2021.

Bidrag och ersättningar (mnkr)	Utfall 2019	Utfall 2020	Förändring
Ordnat införande- läkemedel, metoder och kunskapsunderlag	62,1	36,0	-26,1
Förlossnings- och neonatalvård	24,5	16,5	-8,0
Utbildningsinsatser undersköterska och sjuksköterska	20,2	13,5	-6,7
Flyktingströmmar	4,0	0,0	-4,0
Solidariska läkemedel	11,3	7,8	-3,5
Momsersättning	12,1	9,5	-2,6
Kompensation höjd ob-ersättning	60,4	58,8	-1,6
Personalanknutna statsbidrag	4,6	3,0	-1,5
Omställningsmedel	3,2	2,0	-1,2
AT-läkare	57,2	56,4	-0,8
Sjukskrivningsmiljard	7,6	7,2	-0,4
Akutsjukvård	33,1	33,1	0,0
Sprututbytesverksamhet	3,7	3,8	0,1
FoU-medel	15,7	16,1	0,4
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp	0,0	0,9	0,9
Läkarutbildningen	15,0	16,3	1,3
Ospecificerade bidrag	1,3	3,2	1,9
SVF (standardiserat vårdförlopp)	8,7	11,5	2,8
Ersättning antikroppstest covid-19	0,0	3,2	3,2
ST-läkare	12,7	16,7	4,0
Förstärkning psykiatri	34,7	39,2	4,5
Summa	392,0	354,6	-37,4

Kostnadsutveckling‌

2020 års kostnadsutveckling uppgår till 0,7 procent jämfört med föregående år. Om hänsyn tas till förändrat uppdrag sedan 2019 vilket inneburit att SkaS inte haft kostnadsansvar för köpt valfrihetsvård samt köpt slutenvård inom barn -och ungdomspsykiatrin under 2020 uppgår förändringen till 1,7 procent.

Diagrammet nedan visar kostnadsutvecklingen med hjälp av rullande tolv månader uppdelat på personalkostnader och övriga kostnader. Av diagrammet framgår att utvecklingen för såväl personalkostnad som övrig kostnad inneburit en avtagande utvecklingstakt under större delen av perioden. För personalkostnaden påbörjades en avtagande kostnadsökning under andra halvåret 2018 vilken har fortsatt fram till tidpunkten för pandemins start. Kostnadsutvecklingen för övriga kostnader var mycket hög under 2018 men har avtagit under hela 2019 och 2020. Här har pandemin bidragit till att kostnadsutvecklingen till och med varit negativ de senaste månaderna, det vill säga omvänt mot personalkostnaden. Den tillfälliga ökningen av övriga kostnader som syns i inledningen av pandemin beror på onormalt stora beställningar av läkemedel, handskar och annan skyddsutrustning. Ökningen i december månad beror på höga kostnader för skyddsutrustning, läkemedel, köpt vård, externa IT-kostnader samt lokalkostnader kopplat till ombyggnationer. Kostnadsutvecklingen för personal beskrivs i kommande avsnitt.

Personalkostnader

Personalkostnaden för 2020 har ökat med 3,2 procent eller 91,5 miljoner kronor jämfört med 2019. Om kostnaden för regional ob-satsning exkluderas uppgår förändringen till 3,0 procent. För enbart löner och sociala avgifter innebär exkluderingen att förändringen går från 3,3 procent till 3,1 procent, se tabell nedan.

Utfall och förändring 2019-2020 personalkostnader
Kontogrupp (mnkr)	2 019	2 020	Förändring	%- förändring	%- förändring exkl ob- satsning och höjd soc avg
Löner och sociala avgifter	2 754,7	2 846,6	91,9	3,3 %	3,1 %
Övriga personalkostnader	41,3	30,7	-10,5	-25,5 %	-25,5 %
Bemanningsföretag	70,4	80,6	10,2	14,5 %	14,5 %
Summa	2 866,4	2 957,9	91,5	3,2 %	3,0 %

En mer detaljerad beskrivning av personalkostnadens förändring ges i tabellen nedan vilken beskriver förändringen i miljontals kronor och de olika personalkostnadsslagens andel av förändringen vid jämförelse med föregående år. Förändringarna är redovisade exklusive löneöversyn och sociala avgifter vilka redovisas på separata rader i tabellen.

Personalkostnadsanalys 2019-2020	Förändring (mnkr)	Andel av förändringen (%)
Löner och sociala avgifter	91,9	3,2%
varav
- Löneöversyn 2019 och det som är klart 2020 samt utbetalda engångsbelopp	20,4	0,7%
- Volymförändring (volym =kostnad månadslön/medellön)	-8,3	-0,3%
- Förändrad medellön	-3,6	-0,1%
- Förändring timlön (exkl löneöversyn)	0,8	0,0%
- OB	9,0	0,3%
- Övertid och mertid (exkl löneöversyn)	8,9	0,3%
- Intjänad/uttagen semester (exkl löneöversyn)	23,0	0,8%
- Jour och beredskap (exkl löneöversyn)	3,8	0,1%
- Sjuklön (exkl löneöversyn)	11,6	0,4%

Personalkostnadsanalys 2019-2020	Förändring (mnkr)	Andel av förändringen (%)
- Övriga personalkostnader, utbildning och bilersättning samt traktamente	-16,0	-0,6%
- Förändring sociala avgifter	27,3	1,0%
- Förändring uppbokningar löneöversyn, uppräkning löneskuld mm	14,9	0,5%

Övriga personalkostnader	-10,5	-0,4%
Bemanningsföretag	10,2	0,4%
Summa	91,5	3,2%

Den personalvolym som använts i analysen utgår från lönekostnad enligt redovisningen på konto för månadslön samt medellön per personalgrupp. Enligt den framräknade volymförändringen (kostnad för månadslön dividerat med medellön per personalgrupp) har kostnad för cirka 26 färre månadsavlönade heltider bokförts under 2020 jämfört med föregående år. Minskningen motsvarar 8,3 miljoner kronor exklusive sociala avgifter och kan främst kopplas till gruppen undersköterskor, men minskningar finns för i stort sett samtliga grupper förutom läkare och sjuksköterskor, se tabell nedan. Se också antalet nettoårsarbetare under rubriken "Covid-19 och personalkostnader" i kommande avsnitt. Även om inte målvärde 3 670 nettoårsarbetare uppnåtts framgår av tabellen nedan att den påbörjade volymförändringen 2019 fortsatt under 2020.

Månadsavlönade	Jämförelse 2019-2018		Jämförelse 2020-2019
Personalkategori	Genomsnittlig volym- förändring	Kostnads- förändring (mnkr)	Genomsnittlig volym- förändring	Kostnads- förändring (mnkr)
A1 Sjuksköterskor	11,4	4,5	15,5	6,2
A2 Barnmorskor	4,1	1,8	-1,3	-0,6
B1 Undersköterskor m.fl.	-25,7	-7,9	-17,9	-5,5
C1 Läkare	4,0	2,8	5,9	4,1
D1 Tandläkare	-0,1	-0,1	-0,3	-0,2
E1 Tandsköterskor m.fl.	0,0	0,0	-0,2	-0,1
F1 Administratör, vård	5,4	1,7	-4,0	-1,3
G1 Psykolog	-1,8	-0,9	-4,1	-2,1
G2 Psykoterapeut	0,0	0,0	-0,2	-0,1
G3 Sjukgymnast	0,4	0,2	-1,8	-0,7
G4 Arbetsterapeut	-3,4	-1,3	0,1	0,0
G5 Logoped	0,6	0,2	-1,0	-0,4
G6 Dietist	0,2	0,1	0,9	0,3
G7 Kurator	-3,0	-1,2	-2,2	-0,9
G8 Övrig rehabiliteringspersonal	-2,3	-0,9	-0,7	-0,2
H1 Biomedicinsk analytiker	-2,1	-0,7	-1,3	-0,5
H2 Sjukhustekn./lab.personal	0,6	0,3	-0,4	-0,2
I1 Utbildning, kultur och fritid	-1,4	-0,6	-1,8	-0,7
J1 Teknik, hantverkare	-4,6	-1,5	-3,7	-1,2
L1 Ledningsarbete	-0,8	-0,5	-5,9	-3,8
L2 Handläggare/adm.arbete	-12,4	-5,2	-1,5	-0,7
Summa	-30,9	-9,4	-25,9	-8,3

För perioden ses en kostnadsminskning på 3,6 miljoner kronor kopplat till en förändrad medellön vilket innebär att genomsnittslönerna är något lägre än vad löneöversynen anger. Här bör tilläggas att samtliga löneavtal ännu inte är klara varför stor del löneöversynen 2020 är uppbokad och redovisad på den sista raden under löner och sociala avgifter vilken uppgår till 14,9 miljoner kronor i tabellen ovan.

Kostnaden för timlön har ökat med 0,8 miljoner kronor. Enligt

personalstatistiken har antalet timanställda i genomsnitt varit drygt 7 fler per månad jämfört med 2019. Kostnaden för ob-ersättning har ökat med 9 miljoner kronor mot föregående år. Av detta belopp är cirka 3,8 miljoner kronor kopplat till den regionala ob-satsningen, resterande är en ren volymökning.

Kostnaden för övertid och mertid redovisas i bokslutet med en månads eftersläpning, det vill säga det ackumulerade utfallet per december 2020 avser arbetat tid för perioden december 2019 till november 2020. Enligt personalstatistiken har det skett en ökning med drygt 12 000 timmar eller cirka 10 procent jämfört med föregående år, vilket ska jämföras med en kostnadsökning på 8,9 miljoner kronor enligt redovisningen. Den kvalificerade övertiden har ökat med drygt 17 600 timmar, enkel övertid och övrig övertid med drygt 7 000 timmar medan mertiden minskat med drygt 12 700 timmar.

Kostnadsförändringen av intjänad och uttagen semester uppgår till 23 miljoner kronor jämfört med föregående år. En kostnadsökning för denna kontogrupp innebär ett lägre semesteruttag än föregående år. För 2020 syns en minskning av genomsnittligt uttag per nettoårsarbetare med 2,5 dagar jämfört med 2019. Analysen gäller betalda semesterdagar.

För jour och beredskap har kostnaden ökat med 3,8 miljoner kronor. Även här finns en månads eftersläpning i redovisningen varför den ackumulerade kostnaden avser arbetad tid för perioden december till november. För motsvarande period har timmarna för jour och beredskap ökat med närmare 14 500 timmar enligt personalstatistiken. 10 000 av dessa timmar avser vilotid för sjuksköterskor och undersköterskor som har beredskap. Denna tid har direkt påverkan på kostnaden i resultaträkningen då stor del av ersättning för dessa vårdgivargrupper sker i pengar. För läkare ses ökning i utförd tid, vilotiden är i stort sett oförändrad.

Kostnaden för sjuklön har ökat med 11,6 miljoner kronor. Störst ökning finns för den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar som ökat med närmare 50 procent jämfört med föregående år till följd av pandemin. Gruppen sjuklön utanför sjuklöneperioden har ökat med 0,8 miljoner kronor eller 12 procent. Kostnaden för föräldraledighet är oförändrad mellan åren.

Procentsatsen för sociala avgifter är den samma 2020 som 2019 vilket innebär att ökningen på 27,3 miljoner kronor är kopplat till utbetald och uppbokad löneöversyn samt kostnadsökningar för de lönebikostnader som beskrivs ovan.

Övriga personalkostnader under gruppen löner och sociala avgifter har minskat med 16 miljoner kronor mot föregående år. Om även övriga personalkostnader utanför gruppen löner och sociala avgifter på minus 10,5 miljoner kronor inkluderas uppgår den totala minskningen till 26,5 miljoner kronor. Minskningen beror på minskade kostnader kopplat till extern- och internutbildning samt kurser och konferenser som uteblivit till följd av pandemin. Två kostnader som ökat inom gruppen är friskvård och företagshälsovård.

Kostnaden för bemanningsföretag uppgår till 80,6 miljoner kronor vilket är drygt 10 miljoner kronor högre än utfallet 2019. Kostnadsökningar finns för röntgenläkare och röntgensköterskor och för läkare inom barn- och

kvinnosjukvården samt sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrin. För övriga verksamhetsområden ses en minskad kostnad för bemanningspersonal. Bemanningsföretagens andel av den totala personalkostnaden exklusive övrig personalkostnad uppgår till 2,8 procent, målet för sjukhuset och VGR uppgår till 2,0 procent. För 2019 uppgick andelen till 2,5 procent.

Covid-19 och personalkostnader

Kostnadsutvecklingen som beskrivs ovan är till stor del ett resultat av pågående pandemi. Ökade kostnader för ob-ersättning, övertid/mertid samt jour och beredskap beräknas till drygt 30 miljoner kronor.

Kostnadsökningen för ej uttagen semester på grund av pandemin uppgår till drygt 33 miljoner kronor och den ökade sjukfrånvaron till drygt 17 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer utebliven effekt av ej genomförda planerade åtgärder samt genomförda åtgärder till följd av pandemin som gett en ökad personalvolym. Utan pandemin bedöms antalet nettoårsarbetare ha legat på 2017 års nivå i diagrammet nedan vilket motsvarar cirka 25 miljoner kronor eller drygt 40 färre nettoårsarbetare i genomsnitt under året. Drygt 20 av dessa avser vikarier. Del av den kostnadsökning som syns för bemanningsföretag är också en merkostnad koppla till covid-19. Totala merkostnaden för personal till följd av pandemin beräknas till cirka 110 miljoner kronor.

Om hänsyn tas till minskade kostnader för uteblivna utbildningar, kurser och konferenser på drygt 26 miljoner kronor uppgår nettokostnadsökningen till cirka 85 miljoner kronor. De uteblivna aktiviteterna innebär dock en ökad kostnad framöver då de på sikt måste genomföras.

Köp av sjukvårdstjänster

Kostnaden för köp av sjukvårdstjänster (garantivård samt specialistvård) uppgår till 94,5 miljoner kronor vilket är 69,3 miljoner kronor lägre än 2019. Om hänsyn tas till förändrat kostnadsansvar för valfrihetsvård och köpt slutenvård inom barn- och ungdomspsykiatrin uppgår minskningen till 20,9 miljoner kronor. Kostnadsminskningen beror främst på en lägre kostnad för köp av garantivård och rehabiliteringsresor då även privata vårdgivare påverkats under pågående pandemi. Kostnaden för köp av garantivård uppgår till 73,7 mkr och delfinansieras av en intäkt på 62,1

miljoner kronor från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Under året har 7 400 betalningsförbindelser utfärdats inom ramen för vårdgaranti, vilket är en ökning med 11 procent jämfört med 2019. Den kostnadsökning som kommer av fler utfärdare betalningsförbindelser förväntas uppstå under 2021, då vården ännu inte kunnat utföras hos privata vårdgivare på grund av den pågående pandemin.

Utöver ovanstående tillkommer en kostnadsminskning för köpt medicinsk service på 1,7 miljoner kronor. Inom denna grupp ses en kostnadsökning för köpta röntgentjänster till följd av pandemin vilken reduceras av kostnadsminskningar för granskningstjänster och apotekstjänster.

Kostnadsminskningen av köpta granskningstjänster ses dock som en kostnadsökning för bemanningsläkare på inom röntgenverksamheten.

Köp av laboratorietjänster

Från och med 1 februari 2020 ingick SkaS ett nytt laboratorieavtal med Unilabs. Förändringen mellan avtalen förväntas ge en kostnadsminskning. Laboratoriekostnaden visar en kostnadsminskning på 26,8 miljoner kronor eller -17 procent för 2020 jämfört med 2019. Totalt för SkaS är det en kostnads- och volymminskning för beställda analyser från Unilabs.

Kostnadsminskningen beror delvis på pandemin och delvis på nytt avtal med Unilabs.

Kostnadsminskningen ses framförallt för laboratorieanalyser beställda från klinisk kemi (Unilabs) där kostnaderna har minskat med närmare -7 procent. Minskningen beror på att den totala produktionsvolymen har minskat, vilket leder till en minskning av rutinprover. En jämförelse per analys visar en ökning av analyser som kan härledas till pandemin, blodprover och blodgas som används vid värdering av andningssvårigheter.

Blodcentralen (Unilabs) har en kostnadsökning på 40 procent, som främst beror på ökat antal av patienter på intensivvården samt på nya medicinska riktlinjer inom hematologin gällande behandling av olika typer av blodcancer.

Mikrolab (Unilabs) har en kostnadsökning på 11 procent, som främst beror på en kostnadsökning av urinodlingar till följd av pandemin samt provtagning i samband med ett VRE- utbrott (vancomycinresistenta enterokocker).

Patologi (Unilabs) har en kostnadsökning på 49 procent, som beror på analys av olika vävnadsprover och cellprover samt i vissa situationer extra analyser för att på bästa sätt definiera tillståndet och skräddarsy eventuell onkologisk behandling.

Analyser beställda från Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU) har en kostnadsökning på 2,4 procent 2020 jämfört med 2019. Ökningen beror på ökning av prover inom cancerdiagnostik, prover i syfte att diagnostisera svårt sjuka barn samt komplicerade labprover kopplade till ändring av medicinska riktlinjer inom hematologin.

Läkemedel

Kostnaden för läkemedel har ökat med 20,2 miljoner kronor eller 3,6 procent vid jämförelse med 2019. Kostnadsökningen rymmer även en

mindre minskning av rekvisitionsläkemedel till följd av färre producerade vårddygn.

Receptläkemedel har ökat med 9,7 procent eller 33,7 miljoner kronor 2020 jämfört med föregående år. Kostnadsökningen ses främst inom hematologi (blodsjukdomar), lungcancer samt sömnläkemedel. Viss kostnadsökning för receptläkemedel förklaras också av förskjutning av kostnad från rekvisition till recept. Kostnadsökningen för receptläkemedel bromsas av nya ekonomiska fördelaktiga avtal samt god följsamhet till biosimilarer, det vill säga nyttjande av nya billigare biologiska läkemedel där tidigare patent upphört.

För läkemedel som rekvireras till läkemedelsförråden på sjukhusets avdelningar och mottagningar finns en kostnadsminskning 2020 jämfört med föregående år på 2,3 miljoner kronor vilket motsvarar 1,2 procent. Kostnadsökningar finns inom lungcancer och gastro (mage-tarmsjukdomar). Kostnadsminskning hänför sig till övergång från injektion- till infusionsbehandling samt god följsamhet till biosimilarer.

Kostnaden för smittskyddsläkemedel har minskat kraftigt. 2020 har kostnaden minskat med närmare 11,2 miljoner kronor vilket motsvarar 50,5 procent. Denna kostnadsminskning förklaras av minskad volym av behandling av patienter med hepatit-c och möts av motsvarande intäktsminskning av regional ersättning för hepatit-c-läkemedel.

Medicinskt material

Kostnaden för medicinskt material har minskat med närmare en miljon kronor jämfört med 2019. Minskningen rymmer en kostnadsökning på 6,6 miljoner kronor för nya insulinpumpar med tillbehör för såväl vuxna som barn, men på grund av färre planerade behandlingar och operationer till följd av pandemin ses ändå en minskad totalkostnad för gruppen medicinskt material.

Hjälpmedel

Inom hjälpmedelsområdet ingår inkontinens-, ortopediska-, hörsel-, syn och medicinska hjälpmedel. Kostnadsminskningen är 1,4 procent eller 0,9 miljoner kronor jämfört med föregående år. Viss effekt kan finnas kopplat till covid-19.

Kostnaden för medicinska hjälpmedel ligger på samma nivå som 2019. Kostnaden för inkontinenshjälpmedel har ökat med 16 procent eller 0,9 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. För ortopediska hjälpmedel har kostnaden minskat med 4 procent eller 1,7 miljoner kronor. Minskningen är inom den så kallade förtroendeförskrivning, det vill säga att andra vårdgivare förskriver på sjukhuset budget och då inom förskrivning av ortopediska skor samt från webbutiken.

Eget kapital‌

Regionstyrelsen kan bevilja förvaltning användning av eget kapital för specificerade ändamål vilket ska följas upp och återrapporteras i årsredovisningen. Ej aktuellt för Skaraborgs Sjukhus.
Investeringar‌

Totalt uppgår 2020 års utrustningsinvesteringar till 56,3 miljoner kronor. Låneramen för året uppgick till 65 miljoner kronor. Investeringar sker i huvudsak med utgångspunkt från fastställda utbytesplaner för medicinteknisk utrustning och planerade lokalförändringar. En del av årets investeringar har inte hunnit genomföras på grund av försenade upphandlingar och att avtal därmed inte blivit klara samt att pandemin har påverkat investeringstakten.

Medicinteknisk utrustning

Under 2020 utgörs de flesta större investeringar i medicinteknisk utrustning av återinvestering enligt utbytesplan. De större posterna i utbytesplanen var utbyte av röntgenutrustning, främst CT-kameror samt utbyte av patient- och ambulansövervakning. Totalt uppgår investeringar i medicinteknisk utrustning till 44 miljoner kronor.

Icke medicinteknisk utrustning

Investeringar i icke medicinteknisk utrustning, främst möbler och IT i samband med planerade lokalförändringar, uppgick till 12,3 miljoner kronor. Lokalförändringarna är till stora delar genererade utifrån behovet av PCB-sanering. Exempel på projekt som genomförs under 2020 är fortsättningen av ombyggnad av vårdavdelningar.

Strategisk investering

Under 2020 fick SkaS beviljat inköp av operationsrobot för främst den urologiska verksamheten. Investeringen planeras genomföras under 2021.

Bokslutsdokument och noter‌

Skaraborgs Sjukhus, Årsredovisning 2020 72(73)
Övrig rapportering‌
1. Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige‌
2. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse‌

Skaraborgs Sjukhus, Årsredovisning 2020 73(73)

Senast uppdaterad: 2021-02-24 14:06

Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?

Förnamn Efternamn

Meddelande *

E-post *

Telefonnummer

Skicka kopia på meddelandet

Jag vill ha svar

Årsredovisning 2020 Skaraborgs sjukhus (test)

Innehållsförteckning

Sammanfattning och viktigaste händelser‌

Sammanfattning‌

Viktigaste händelserna‌

Hälso- och sjukvård‌

De långsiktiga strategierna för hälso- och sjukvård‌

Strategi för omställning av hälso- och sjukvård i VGR‌

Utveckla och stärka den nära vården‌

Koncentrera vård för bättre kvalitet och ökad tillgänglighet‌

Öka användandet av digitala vårdtjänster‌

Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling‌

Framtidens vårdinformationsmiljö‌

Invånarnas tillgänglighet till vård‌

Specialiserad vård - somatisk och psykiatrisk‌

Akutmottagning och akuta flöden‌

Produktion/konsumtion av hälso- och sjukvård‌

Produktion‌

Regiongemensamt arbete‌

Verksamhetens miljöarbete‌

Folkhälsa och social hållbarhet‌

Mänskliga rättigheter och jämlik vård‌

Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete‌

Lärdomar/förbättringsområden efter genomförd intern kontroll 2020‌

Tillkommande rapportering‌

Sammanfattning av effekter av corona covid-19‌

Verksamhet‌

Personal‌

Ekonomi‌

Mål och fokusområden‌

Tillgänglig och produktiv hälso- och sjukvård‌

Invånarnas tillgång till den vård de behöver ska öka‌

Stärka tillgängligheten och korta väntetiderna för både förstabesök och behandling‌

Produktion utifrån uppdrag‌

Omställning av Hälso- och sjukvården‌

Invånarnas tillgänglighet till digitala vårdformer ska öka, liksom verksamhetens användning av digitala lösningar‌

Implementering av digitala lösningar och AI, för bättre diagnostik, ökad patientsäkerhet‌

Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras‌

Detaljstyrning av hälso- och sjukvården ska ersättas av tillitsstyrning. Mer ansvar, makt och befogenheter ska decentraliseras till första linjens chef‌

Ökad produktivitet‌

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete‌

Trygg och säker in- och utskrivning‌

Förbättra patientsäkerheten och den medicinska kvaliteten‌

Den psykiska hälsan ska förbättras liksom tillgängligheten till vård för personer med psykisk sjukdom‌

Öka tillgängligheten och korta väntetiderna inom specialistpsykiatrin‌

Hållbar, innovativ och kreativ region‌

Klimatutsläppen från fossil energi i Västra Götaland ska minska‌

Öka takten i "Klimat 2030 Västra Götaland ställer om"‌

Skapa attraktiva arbetsplatser och förbättra möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling‌

Låta lönesättningen präglas av större flexibilitet, där hänsyn tas till marknadssituationen och kompetensbehov samtidigt som budget ska hållas‌

Satsa på ledarskap och medarbetarskap‌

Utveckla arbetsgivarvarumärket‌

Fortsätta utveckla modellen för karriär- och kompetensutveckling‌

Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation‌

Medarbetare‌

Chefsförutsättningar‌

Hälsa och arbetsmiljö‌

Sexuella trakasserier‌

Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys‌

Arbetsmarknadsinsatser‌

Ekonomiska förutsättningar‌

Ekonomiskt resultat‌

Resultaträkning för utförare hälso- och sjukvård‌

Intäktsutveckling‌

Kostnadsutveckling‌

Eget kapital‌

Investeringar‌

Bokslutsdokument och noter‌

Övrig rapportering‌

Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktige‌

Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse‌