Våld i nära relationer

Det är en viktig uppgift för oss inom hälso- och sjukvården att upptäcka och hjälpa de patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Antalet personer som är utsatta för våld och hot är stort, vilket även mörkertalet är.

Våldet kan dölja sig bakom många olika symtom och sjukdomstillstånd, och vi som vårdpersonal måste våga fråga om våld. I bästa fall är det just vårt omhändertagande som är ett viktigt steg i att förändra en destruktiv relation.

Våld i nära relationer drabbar framför allt kvinnor och utövaren är oftast en man. Den här handlingsplanen är därför skriven utifrån att det är en man som använder våld mot en kvinna, men våld kan givetvis förekomma i alla typer av relationer. Utgångspunkten är att det handlar om en relation där ena parten skaffar sig makt över den andra genom förtryck, hot och våld. 

Syftet med att lyfta fram kvinnorna är att ge skydd åt offer för könsrelaterat våld.

Om en part i ett förhållande blir utsatt för våld finns det ofta fler som indirekt eller direkt drabbas av våldet. Det är viktigt att ta reda på om det finns barn som är drabbade. Om det gör det har vi som sjukvårdspersonal skyldigheter att agera (se vidare under rubriken Barn).

Här nedan kan du få kunskap och hjälp inför mötet med patienten:

Att ställa frågor om våld

Undersökning

Dokumentation

Riskbedömning

Anmälan/lagstiftning

Uppföljning

Barn

Mer information

Att ställa frågor om våld

Grunden är att fråga, lyssna och tro på vad patienten säger. Utgångspunkten för ditt handlande är en patient som berättar att hon har blivit utsatt för våld, utsatt för sexuella övergrepp eller söker för diffusa symtom.

  • Sitt ner i lugn och ro och undvik att bli störd i samtalet. Be patienten att ge en spontan berättelse. Samtala alltid i enrum*.
  • Fråga om våld har förekommit. Var försiktig med ordet misshandel - ordet är laddat. Istället kan du fråga: "Är du rädd för din partner?" 
  • Lämna inte patienten ensam.
  • Låt aldrig medföljande släkting eller annan närstående tolka samtalet. Använd auktoriserad tolk vid behov, och låt om möjligt patienten godkänna tolken.
  • Ifrågasätt inte patienten. Underdrifter är vanligt i sammanhanget.
  • Ta hänsyn till patientens dubbla känslor för sin partner.

*Är partnern med avvisas han under samtalet. Om han vägrar, använd din auktoritet och tala om att det är den rutinen som gäller på avdelningen/mottagningen. Är detta svårt, fundera över om en kortare inläggning kan göras. Kanske kan patienten ”läggas in” men skrivas ut efter någon timme?

Undersökning

Observera följande:

  • Symtom.
  • Fysiska skador.
  • Psykiskt allmäntillstånd.
  • Eventuellt provtagning.
  • Fråga:
    - om våld förekommer ("Lever du just nu med någon som har skadat dig fysiskt eller hotat dig?").
    - om det finns barn i familjen.

Checklista för journalföring vid våld i nära relation (pdf)

NCK: Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp (pdf)

Dokumentation

Dokumentera vad vi som vårdpersonal har ställt för frågor, patientens reaktion och vad vi har sett.

  • Dokumentera att du har frågat om patienten blivit utsatt för våld, oavsett vilket svar du har fått.
  • Dokumentera fysiska skador. Alla skador ska dokumenteras skriftligt och helst med hjälp av färgfoto, följ gärna upp med ett nytt foto dagen därpå. Fotografier ska vara tagna med kamera med god kvalitet, det ska finnas ett måttband bredvid skadan, och även finnas en översiktsbild. Märk bilden med namn, datum och klockslag.
  • Dokumentera patientens psykiska tillstånd.
  • Om det finns barn under 18 år, dokumentera vad de har upplevt och varit utsatta för.

Riskbedömning

Gör en riskbedömning enligt följande:

Anmälningar, lagstiftning

När det gäller barn under 18 år måste socialtjänstlagen (§ 14:1 SoL) beaktas. Enligt denna är hälso- och sjukvårdspersonal, som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till en underårigs skydd, skyldig att genast anmäla detta till kommunens socialtjänst.

Mäns våld mot kvinnor faller under allmänt åtal, därför behöver polisen inte vänta på kvinnans anmälan. Man har rätt och möjlighet att bryta sekretessen (§ 14:2 SekrL) och utan kvinnans samtycke anmäla mannen till polisen, om brottet kan ge minst ett års fängelse. Om polisen får kännedom om brott måste de ingripa, som regel inleds en förundersökning.

Anmälan till socialtjänst

Anmälan till polis

Riktlinjer och lagar

Uppföljning

Personer som utsatts för våld i en nära relation har ofta svårt att själva söka vidare hjälp och det är därför viktigt att en uppföljning sker. De resurser som finns är kuratorer på sjukhus och inom primärvård, kvinnofridssamordnare inom komunernas socialtjänst, Utväg och brottsofferjour.

Om patienten och eventuella barn inte kan återvända hem, överväg andra möjligheter som exempel inläggning, kvinnojour eller kvinnohuset.

Barn

Barn som upplever våld utsätts för psykisk misshandel. Att uppleva hot mot en förälder upplevs ofta på samma sätt som att själv bli hotad.

All personal har anmälningsskyldighet till socialtjänsten (§14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att, barn under 18 år far illa. Det är socialtjänstens uppgift att utreda, och inte din sak att bedöma, de faktiska förhållandena.

Dagtid görs anmälan till respektive kommuns socialförvaltning. Under jourtid ringer du 112 för att få uppgift om aktuell jourhavande i respektive kommun.

Betona inför patienten att kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp.

Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt vis

Finns det någon anhörig att kontakta? Behöver föräldern och barnet skyddat boende? Kontakta i så fall socialtjänst eller kvinnojour.

Om barnet är med vid besöket på sjukhuset, tänk då på att avdela någon personal som tar hand om det.

Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har rådgivning på telefon 010-473 92 25 under vissa tider på dygnet.

Med förälderns tillåtelse kan du även kontakta Utvägs barnsamordnare för att diskutera om barnet eventuellt kan få hjälp via Utväg.


Mer information om barn som bevittnat våld

Mer information om våld i nära relationer

Utväg 

Information om våld

Länkar och telefonnummer

Kontaktpersoner - SkaS Utväg

Lästips

Senast uppdaterad: 2017-07-12 12:24