Pågående forskning i primär och nära vård – ny kunskap om somatisering hos våldsutsatta kvinnor, behandling av främre korsbandsskador och äldres psykiska hälsa

Carina är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och hon är verksam som överläkare vid Masthuggets Gynekologi och Obstetrikmottagning, Regionhälsan, Västra Götalandsregionen. Hon gjorde sin halvtid 21 april 2026.

Avhandlingens titel: Somatic consequences in women after sexual violence: Clinical opportunities for early identification

Handledare: Karin Sundfeldt (huvudhandledare), Susanne Bernhardsson och Anna Möller.

Kort om forskningen

Många kvinnor som utsatts för sexuellt våld söker vård för smärta eller andra kroppsliga symtom där det är svårt att hitta en tydlig medicinsk förklaring. I sitt doktorandprojekt undersöker Carina Iloson hur vården tidigare kan identifiera somatisering genom att också uppmärksamma om det finns våld, särskilt sexuellt våld, i patientens historia.

Målet är att:

• tidigare kunna känna igen somatisering
• ge mer träffsäker vård och stöd
• minska lidandet för kvinnan
• samtidigt spara vårdresurser genom färre onödiga utredningar och operationer.

Vad betyder det för dig i primär och nära vård?

För dig som möter patienter med återkommande, svårförklarliga kroppsliga symtom kan Carinas forskning bidra med:

• Ökad igenkänning: bättre förståelse för hur våldsutsatthet kan ta sig uttryck i kroppen.
• Tidigare upptäckt: underlag för att tidigare uppmärksamma somatisering.
• Mer adekvat vård: möjlighet att styra om från upprepade somatiska utredningar till rätt typ av stöd och behandling.

På sikt kan det innebära både minskat lidande för patientgruppen och mer ändamålsenlig användning av vårdens resurser.

”Många av de kvinnor jag möter bär på både svåra erfarenheter av våld och en lång historia av kroppsliga symtom som ingen riktigt fått ihop. Med min forskning vill jag bidra till att vi tidigare ser sambandet, så att kvinnorna får rätt stöd och behandling – och slipper år av onödigt lidande och utredningar”, säger Carina Iloson.

FoU:s roll

Carinas forskarstudier bedrivs vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon har fått både ekonomiskt stöd och handledning via FoU primär och nära vård, som en del i arbetet med att stärka forskningskompetensen kring gynekologisk och psykosocial hälsa i primär och nära vård.

Rebecca är doktorand vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet och är verksam som fysioterapeut vid Sportrehab. Hon gjorde sin halvtid 12 maj 2026.

Avhandlingens titel: The effect of non-operative treatment after ACL injury

Handledare: Kristian Samuelsson (huvudhandledare), Ramana Piussi, Mikael Sansone, Asgeir Jakola och Mattias Wernbom

Kort om forskningen

Främre korsbandsskador behandlas ofta med rehabilitering i kombination med operation, men många patienter får i dag icke-operativ behandling. Det finns dock betydligt mer evidens för opererade patienter än för dem som behandlas utan operation.

Rebeccas doktorandprojekt syftar till att:

• jämföra enbart rehabilitering med ACL-rekonstruktion (ACLR),
• identifiera faktorer som påverkar fysisk och psykisk återhämtning,
• beskriva vilka patienter som lämpar sig för icke-operativ behandling,
• undersöka varför vissa genomgår en fördröjd ACL-rekonstruktion.

De hittillsvarande resultaten visar att:

• rehab utan operation kan ge jämförbar eller bättre tidig muskelfunktion,
• återgång till idrott kan vara likvärdig med opererade patienter,
• patientens egen upplevda förmåga och tidig knäflexionsstyrka är viktiga prediktorer för återhämtning.

Detta talar för mer individualiserade behandlingsstrategier vid ACL-skada.

Vad betyder det för dig i primär och nära vård?

För dig som möter patienter med ACL-skada kan Rebeccas forskning bland annat innebära:

• Stärkt beslutsunderlag när du väger icke-operativ behandling mot operation.
• Tydligare fokus på patientens egen skattade förmåga och tidig knäflexionsstyrka som viktiga signaler vid planering och uppföljning.
• Mer träffsäkra, individanpassade behandlingsstrategier som kan förbättra både funktionsnivå och patientnöjdhet – och bidra till bättre resursutnyttjande över tid.

”Vi ser att enbart rehabilitering kan ge lika bra eller till och med bättre tidig muskelfunktion jämfört med operation vid främre korsbandsskada. Min förhoppning är att resultaten ska ge vårdpersonal ett starkare underlag för individualiserade behandlingsval – där vi verkligen väger in både patientens egen upplevda förmåga och vad knäet faktiskt klarar”, säger Rebecca Hamrin Senorski

FoU:s roll

Rebecca är doktorand vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet. Genom ansökningar till FoU primär och nära vård har hon fått ekonomiskt stöd för sina doktorandstudier samt mindre bidrag för att skriva och publicera artiklar. 

Isak är doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet och är verksam som legitimerad psykolog vid Närhälsan Slottsskogens vårdcentral. Han gjorde sin halvtid 15 juni 2026.

Avhandlingens titel: Existential Group Treatment in Primary Care: Experiences From Older Adults With Psychological Distress

Handledare: Anne Ingeborg Berg (huvudhandledare), Margda Waern och Maria Tillfors

Kort om forskningen

Många äldre vuxna lever med psykisk belastning kopplad till ensamhet, förluster, oro och frågor om livets mening. Den typen av existentiella frågor får sällan plats inom ordinarie primärvård, trots att de är nära förknippade med hälsa och livskvalitet.

I sitt doktorandprojekt utvärderar Isak Erling Tillsammans med Carl Anton Waltersson en existentiell gruppbehandling för äldre vuxna med psykisk ohälsa i primärvården. Projektet omfattar en randomiserad kontrollerad studie (RCT) och två kvalitativa delstudier. Halvtidsrapporten fokuserar särskilt på hur äldre vuxna över 75 år upplever att delta i den existentiella gruppbehandlingen.

Resultaten hittills visar att:

• existentiella utmaningar kopplade till åldersrelaterade förluster är nära förknippade med hälsa hos äldre vuxna,
• dessa frågor sällan får utrymme i vanlig primärvård,
• deltagarna beskriver den existentiella gruppbehandlingen som ett meningsfullt stöd där de får tala om svåra livsfrågor tillsammans med andra i liknande livssituation.

Studierna tyder på att existentiell gruppbehandling kan vara ett värdefullt komplement inom primärvården för äldre vuxna med psykisk ohälsa.

Vad betyder det för dig i primär och nära vård?

För dig som möter äldre vuxna med psykisk ohälsa kan Isaks forskning bidra med:

• Ökad förståelse för hur existentiella frågor om liv, åldrande och död påverkar hälsa och välbefinnande.
• Underlag för mer personcentrerad och åldersanpassad psykologisk behandling inom primärvården.
• Stöd för att utveckla nya arbetssätt, där existentiella samtal och gruppbehandlingar kan bli ett viktigt komplement till befintliga insatser.

På sikt kan forskningen bidra till att förebygga psykisk ohälsa och minska lidande hos äldre vuxna genom att vården bättre fångar upp och bemöter deras existentiella behov.

"Många äldre vuxna bär på ensamhet, förluster och svåra livsfrågor – men just de samtalen får ofta väldigt lite plats i primärvården. Vår studie visar att existentiell gruppbehandling kan ge både ökad gemenskap och ny kraft att ta vara på livet, och har möjlighet att bli ett naturligt komplement i vården för äldre vuxna med psykisk ohälsa”, säger Isak Erling

FoU:s roll

FoU primär och nära vård har bidragit med ekonomiskt stöd till doktorandstudier och projektet har tilldelats regionala FoU-medel. Stödet har möjliggjort datainsamling, analys av resultat samt publicering och spridning av forskningsresultat, liksom arbetet med att sammanställa halvtidsrapporten.

Projektet bygger på samarbeten mellan Göteborgs universitet, Karlstads universitet och primärvården i Västra Götalandsregionen, samt på kliniskt behandlingsarbete vid Närhälsan Slottsskogens vårdcentral där den existentiella gruppbehandlingen utvecklats.