Ny forskning: Medarbetardriven innovation stärker primärvården

Uppdaterad:
Publicerad:

En ny avhandling visar hur medarbetardriven innovation och kliniskt integrerade levande labb kan stärka primärvårdens lärande och utveckling. Läs mer om resultaten, DUFO-modellen och hur chefer och medarbetare kan skapa bättre förutsättningar för innovation i vardagen.

Primärvården är en central del av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Samtidigt möter verksamheterna ökande vårdbehov, mer komplexa livssituationer hos patienter och begränsade resurser. Det ställer krav på nya sätt att organisera, lära och utveckla vården i vardagen.

Distriktssköterskan Sarah Samuelson har disputerat vid Sahlgrenska akademin med en avhandling om primärvården som arena för praktiknära innovation och lärande. Forskningen visar hur levande labb och medarbetardriven innovation bidrar till nya arbetssätt, lärande och utveckling i primärvården. Handledare under doktorandtiden har varit Irene Svenningsson (huvudhandledare), Cecilia Björkelund, Eva-Lisa Petersson, Malin Östman, Sven Persson Kylén och Dominique Hange.

Foto: Sarah Samuelsson
Fotograf: Lisa Samuelsson

Primärvården som arena för praktiknära innovation

I avhandlingen ”Primärvården som arena för praktiknära innovation och lärande – en studie om levande labb och medarbetardriven innovation” undersöks hur primärvården kan utvecklas till en starkare arena för innovation nära det kliniska arbetet. Fokus ligger på hur strukturer, arbetssätt och samarbeten kan stödja utveckling som utgår från medarbetares och patienters behov i vardagen.

Ett återkommande tema i forskningen är att medarbetare i hälso- och sjukvården i allt högre grad behöver kunna ”stå på två ben”: både ge vård och vara med och utveckla vården. Det kräver förutsättningar i form av tid, mandat, stödjande ledarskap och strukturer som gör det möjligt att ta tillvara idéer systematiskt.

Levande labb och medarbetardriven innovation

Avhandlingen belyser särskilt två perspektiv:

  • Kliniskt integrerade levande labb – där nya arbetssätt, lösningar eller metoder kan testas och utvecklas i den ordinarie verksamheten, tillsammans med patienter, medarbetare och andra aktörer.
  • Medarbetardriven innovation – där medarbetares erfarenheter, idéer och förbättringsförslag tas tillvara och utvecklas strukturerat, från tidig idé till genomförd förändring i verksamheten.

Tillsammans visar dessa perspektiv hur primärvården kan skapa arenor där praktik, forskning, utveckling och samverkan möts. I fokus står frågor som: Hur kan medarbetare ges möjlighet att delta i och bidra till innovation? Hur kan samverkan bidra till lärande och utveckling? Och hur kan strukturer för innovation byggas in i vardagens arbete?

Stort engagemang för innovation – behov av starkare strukturer

I svensk primärvård finns ett relativt utbrett innovationsengagemang bland medarbetare, men strukturerna för att fånga upp och kanalisera innovation är svaga. Samtidigt präglas primärvården av en relativt sluten innovationslogik, med begränsat inflöde av externa idéer, kunskap och resurser. Det pekar på behovet av starkare samverkan med externa aktörer och kliniknära testmiljöer, till exempel levande labb.

Medarbetardriven innovation kan bidra till att bygga kollektiv handlingsförmåga – förmågan att tillsammans initiera och driva förändring. Det understryker vikten av att involvera hälso- och sjukvårdspersonal i innovationsarbete, både för att ta tillvara vårdpersonalens kunskap i utvecklingen av framtidens vårdtjänster och för att stärka en mer dynamisk och utvecklingsorienterad organisationskultur.

För att detta ska vara möjligt behövs ett motståndskraftigt och innovationskompetent ledarskap nära verksamheten. Ledare behöver både förstå betydelsen av medarbetardriven innovation och ha förmåga att stödja och ge resurser till sådana processer, även i en ofta pressad arbetsmiljö.

DUFO – dynamisk utveckling och förnyelse i organisationer

Avhandlingens resultat har samlats i DUFO-modellen, som hjälper oss att förstå hur lärande, innovation och utveckling kan växa fram i primärvårdens vardagliga arbete.

DUFO-modellen lyfter särskilt fram

  • betydelsen av att skapa tid, mandat och stöd som gör det möjligt att arbeta med innovation som en del av det dagliga arbetet,
  • samspelet mellan individuellt och gemensamt lärande och utvecklingen av nya arbetssätt,
  • hur den gemensamma förmågan att driva förändring kan växa fram över tid.

Modellen kan hjälpa chefer och medarbetare nära den kliniska verksamheten att förstå sambandet mellan strukturerat utrymme för innovation – tid, plats och mandat – samt lärande och långsiktig utveckling och förnyelse. Den kan användas som stöd för reflektion och dialog vid exempelvis APT, utvecklingsdagar och andra forum för verksamhetsutveckling och innovation.

Betydelse för primärvårdens utveckling

Resultaten i avhandlingen är särskilt relevanta för verksamheter som vill

  • stärka medarbetares delaktighet i innovation,
  • skapa strukturer för praktiknära innovation och levande labb,
  • bygga en mer lärande och långsiktigt hållbar primärvård.

Genom att se primärvården som en arena för både vård och utveckling kan medarbetare, chefer, patienter och andra aktörer tillsammans bidra till att forma framtidens arbetssätt nära invånarnas vardag.

Illustration som beskriver DUFO-modellen

Innovation föds i mötet och växer i samverkan

En central tanke i avhandlingen sammanfattas i reflektionen: ”Innovation föds i mötet och växer i samverkan.”

En illustration som symboliserar Innovation föds i mötet och växer i samverkan

På avhandlingens omslag illustreras detta genom bilden ”Från rot till krona – där idéer möts och växer” av Moira Last. Trädet i bilden visar hur olika perspektiv från praktiken, representerade av rötter i olika färger, möts och flätas samman i stammen – samverkan – och växer vidare ut i nya nyanser i grenarna. Illustrationen blir därmed en bild av hur mötet mellan erfarenheter och kunskaper kan leda till ny kunskap, innovation och gemensam utveckling.