Insyn i det äldre barnets liv

Att veta vad barnet gör och hur det mår är viktigt för att kunna vara en stödjande förälder. Övergången till tonåren innebär att barn behöver mer frihet, samtidigt spelar förälderns insyn och involvering fortsatt stor roll. Dels för att tidigt upptäcka problem, till exempel om du blir osäker på vilka kompisar ditt barn umgås med, men också för att uppmuntra positivt beteende och när det behövs ge vägledning.

 

Vet du vad ditt barn gör på kvällarna, och vilka kompisar ditt barn träffar? Det finns många sätt för föräldrar att fortsätta vara involverade och skapa trygghet även när barnet är större och mer självständigt.

Att ha bra strategier för att prata och lyssna på ditt barn får stor betydelse när barnet tillbringar mer tid utanför hemmet. Här har vi samlat goda råd om hur man som förälder kan hålla koll på barnets vardag och minska risken för problembeteende. Du kan också få tips i avsnittet Bra kommunikation.

Fyra grundpelare för en tonårsförälder

Klara regler

Ha några få men klara, tydliga regler. Exempel:  Du får telefonnumret till de personer som barnet kommer att vara med, och att barnet ska vara hemma klockan 20 på vardagar och klockan 22 på helger.

Konsekvens

Reglerna ska följas upp konsekvent. När de följs ska barnet få beröm och uppmuntran. När de inte följs ska detta tydligt påtalas och leda till lämpliga konsekvenser.

 

Kontroll

Låt ditt barn veta att du skapat de regler ni har för att du bryr dig om barnet och hens säkerhet. Kontrollera att ditt barn är på den plats där hen sagt sig vara. Genom din kontroll lär sig barnet vad det innebär att ta ansvar och att dina regler ska tas på allvar.

Tips:
Se till att få information om de fester och evenemang som ditt barn vill gå på, till exempel om det finns vuxna närvarande som gör situationen trygg.

Kommunikation

Att ha regelbunden kontakt med andra föräldrar och med skolpersonal ger dig ett försprång om problem uppstår. Bra kommunikation med andra vuxna runt barnet bidrar till:

  • Att du får insyn i vad ditt barn gör
  • Att du bygger ett starkt och säkert nätverk kring ditt barn
  • Att du får information om farliga platser och personer
  • Att flera vuxna kan hjälpas åt att hantera problem

Våga ha en roll i barnets liv

Barn och unga påverkas lätt av vad de upplever och av människor de möter. Som förälder spelar du en viktig roll och behöver prata med ditt barn också om svåra eller känsliga saker.

  • Hjälp ditt barn att förstå sina känslor. 
  • Lyssna på och diskutera med ditt barn när hen får nya idéer.
  • Ta ansvar för information om sex, alkohol, droger, risker med internet och sociala medier.
  • Dela med dig av dina värderingar och övertygelser. Det ger ditt barn en bas att utgå från. 

Koll på barnet även om det inte är hemma

  • Ha koll på ditt barns schema.
  • Ring ditt barn.
  • Låt barnet höra av sig till dig eller någon annan vuxen när det kommer hem.
  • Säg att du vill att barnet hör av sig när det kommit fram till träningen eller kompisen.
  • Håll kontakt med andra vuxna som finns i ditt barns närhet.

Lär barnet att värdera en bra kompis

Barn gör inte alltid kloka val när de väljer kompisar. Hjälp dem att se vilka egenskaper de bör värdera hos en vän:

  • Snäll
  • Ärlig
  • Omtänksam
  • Tar skolan på allvar
  • Använder inte alkohol och droger

Tips på sätt att umgås med större barn

  • Spela spel/utomhusaktiviteter.
  • Berätta om din familj.
  • Ta med dig ditt barn till sociala/kulturella evenemang.
  • Låt ditt barn ta med kompisar på̊ familjeaktiviteter.
  • Uppmuntra ditt barns intressen (målning, musik, mat­lagning...) och lotsa barnet till någon förening eller organisation där barnet kan göra det hen är intresserad av på fritiden.

Prata extra mycket med barnet vid varningssignaler

Om du känner att ditt barn förändras och något av följande inträffar bör du prata extra mycket med barnet. Ta gärna hjälp av råden i avsnittet Bra kommunikation.

  • Barnet ljuger och drar sig undan 
  • Barnet tillbringar tid med kompisar som du inte känner
  • Barnets får ett nytt sätt att tala och en negativ attityd
  • Försämringar i barnets skolarbete

När föräldrar upptäcker varningssignaler kan det ofta trigga känslor. Det kan vara klokt först ta hand om dina egna känslor så att du därefter kan prata med barnet på ett bra sätt. Här kan LUGN-riktlinjerna här nedan vara till hjälp. Det handlar inte om att skjuta upp att hantera oron, utan om att planera så att det finns chans till ett bra samtal som inte slutar i konflikt.

LUGN-riktlinjer

L: Lyssna in dina känslor och tankar (spänd, arg, rädd, skakig).

U: Utvärdera om du just nu är alltför upprörd för att resultatet ska bli positivt.

G: Gå iväg om du inte kan kontrollera din ilska eller upprördhet.

N: När ska situationen hanteras? Gör en plan för när kan ta upp frågan igen inom ett dygn.


Råden på den här föräldrasidan kan minska risken för konflikter och problembeteende. Men det är inte alltid möjligt att förebygga oönskat beteende helt och hållit. Ibland behöver man sätta gränser till exempel när barnet umgås med kompisar som bryter mot normer och regler, använder alkohol och droger, är ute sent på kvällen utan att höra av sig eller skolkar från skolan.

Att barn testar gränser är en naturlig del av att växa upp, men det blir ofta en utmaning för föräldrarna. Våra första reaktioner kan ha sin utgångspunkt i rädslan för våra barns säkerhet, eller ilska över att de inte lyder. Fundera på hur du brukar hantera situationer där ditt barn testar gränser. Är du säker på att ditt barn förstår dina regler och förväntningar? Har du varit konsekvent med att följa upp när gränser överskrids? Ta hjälp av SUND-riktlinjer för hälsosam gränssättning så minskar du risken att reagera känlsomässigt i stunden:

SUND-riktlinjer

S = Små konsekvenser är bäst

Det är bättre att ge små, konsekventa konsekvenser än en stor, inkonsekvent konsekvens. Små konsekvenser är lättare att ge. En restriktion som gäller en dag är till exempel bättre än en som gäller två veckor. En lång, hård restriktion kan försätta barnet i en situation där hen inte kan vinna, vilket i stället leder till ett ökat problembeteende.

U = Undvik att straffa dig själv

En del av de konsekvenser som vi väljer för våra barn straffar faktiskt föräldrarna. Tex om konsekvensen är att barnet ska stanna hemma en helg kan det för barnet kännas tuffare än det gör för vuxna på grund av att man har olika uppfattning om bland annat tid och olika sätt att umgås socialt. Särskilda händelser som inträffar under helgen kan leda till desperata böner om eftergifter, gräl och så vidare. Att ha ett argt barn i hemmet hela helgen kan vara mycket svårt för föräldrarna. Det är också klokt att som förälder förklara konsekvensen man ger och varför. Om konsekvensen är att barnet ska vara hemma tidigare en lördagskväll är det viktigt att barnet förstår varför. 

N = Nej till kränkning av barnet

Kränkande beteende skapar osämja och ger barn fel uppfattning om hur man kommunicerar med andra. Det bästa sättet för att undvika kränkningar är att inte ge konsekvenser när man är upprörd.

D = De regler som följs ska barnet få positiv uppmärksamhet för!

Föräldrars uppmärksamhet ska så ofta som möjligt riktas på förväntat beteende. Se till att barnet vet att du ser och uppskattar när hen faktiskt respekterar dina regler.

 


Filmexempel – när känslorna tar över

Här är filmexempel, med medverkande skådespelare, som visar på både bra och mindre bra sätt att reagera vid upptäckt av problem i barnets vardag.

Att sätta gränser är svårt och man kan ibland behöva någon utomstående att prata med. Ta hjälp av sidan Mer stöd och hjälp för att få guidning i vart du kan vända dig.

Videon Reagera på problem - bra sätt, med syntolkning


Videon Reagera på problem - mindre bra sätt, med syntolkning


Sammanfattning

  • Observera och reagera inte direkt – det kanske passerar
  • Ha tålamod
  • Håll kommunikationen öppen
  • Hitta gemensamma intressen med ditt barn
  • Lär känna ditt barns vänner
  • Observera ditt barn när hen är tillsammans med sina kompisar
  • Prata med föräldrarna till ditt barns kompisar
  • Ägna tid åt att samtala med och lyssna på ditt barn
    Fortsätt att vara involverad – visa intresse och nyfikenhet

Skriv ut broschyr