Anpassad skola

En svensk studie publicerad 2026 undersökte fysisk aktivitet hos ungdomar med och utan IF, med hjälp av rörelsemätare. Resultatet visade att ungdomar med IF är mindre aktiva än jämnåriga utan IF. Skillnaderna syntes på fritiden, då ungdomar med IF var mer stillasittande. Under skoltid var grupperna ungefär lika aktiva.  
Ny studie om fysisk aktivitet hos ungdomar med IF visar att stöd behövs | Mittuniversitetet miun.se

Generation Pep har tillsammans med Special Olympics tagit fram en specialrapport som visar att barn med IF är mindre fysiskt aktiva, har mer skärmtid och mer sällan har någon aktivitet på fritiden. Majoriteten av barnen upplever hinder för att vara aktiv på fritiden. Rapporten lyfter också vårdnadshavarnas pressade situation med brist på avlastning och stöd. Hitta Pep-rapporten 2025 här: Generation Pep | Materialbiblioteket 

I Västra Götaland har nuläge, behov och önskat stöd kring fysisk aktivitet i anpassad skola utifrån elevhälsoperspektiv kartlagts under 2026. Den visar på viktiga utvecklingsområden: 

• Ökad kompetens och gemensam kunskapsbas hos personal
• Stärkt och mer samordnat arbete med vårdnadshavare
• Tydligare koppling mellan fysisk aktivitet, hälsa och lärande
• Mer strukturerad och kontinuerlig fysisk aktivitet under skoldagen
• Bättre förutsättningar för deltagande i fritidsaktiviteter
• Stärkt samverkan mellan skola, habilitering och föreningsliv 

Kartläggning fysisk aktivitet i anpassad skola, Centrum för fysisk aktivitet 2026

Det finns förutsättningar som är bra att känna till när man ska möjliggöra rörelse för barn och unga med IF. 

• Faktorer som är svåra för personer med IF och som kan utgöra hinder för kartläggning av samt information och stöd i att öka rörelse: 
  • Abstrakta fenomen som hälsa. Låg kunskap om hälsoeffekter av FA.  
  • Tid: när, hur lång tid, och hur passar det med annat. Även svårt att svara på hur aktiv man är till exempel. 
  • Kommunikation (att förstå vad som sagts) och minne.  
  • Personer med IF vill ofta inte visa sin okunskap, vilket kan försvåra kommunikationen.   
• Faktorer som kan utgöra hinder för rörelse: 
  • Att inte själv kunna välja när/var/hur rörelse ska genomföras 
  • Nedsatt initiativförmåga, nedsatt förmåga att planera och lösa problem 
  • Bristande motivation (Dock är personer med IF ofta beroende av andra som möjliggörare, motivation är då ev. inte det största hindret) 
  • Vårdnadshavares oro för barnets begränsningar 
• Faktorer som kan bidra till att möjliggöra rörelse: 
  • Sociala kontakter och umgänge i samband med aktivitet, rörelse i grupp eller par 
  • Att få beröm 
  • Att ha roligt 
  • Tidigare erfarenhet av rörelse och att få vara med och bli accepterad 
  • Vårdnadshavare och andra stöttande personer som prioriterar och initierar rörelse 
  • Att viktiga personer i barnets närmiljö informeras/utbildas, ofta vårdnadshavarens roll 
• Andra viktiga faktorer som påverkar barnets möjlighet till rörelse:  
  • Vårdnadshavares/familjens förutsättningar  
  • Tillgång till aktiviteter/grupper 

Källa: FYSS 2021