Förvarstagen
En förvarstagen person är en utlänning som är frihetsberövad av Migrationsverket eller polisen. Det innebär att personen är inlåst i ett förvar och inte kan röra sig fritt, ofta i väntan på utvisning eller avvisning.
I VGR ligger Migrationsverkets förvarsenhet i Kållered, vanligtvis medföljer personen från Migrationsverket till vårdbesök.
Förvarstagna har rätt till samma hälso- och sjukvård som personer som sökt internationellt skydd (tidigare kallat asylsökande).
Vård som inte kan anstå
En vanlig missuppfattning är att begreppet vård som inte kan anstå endast omfattar akut vård. Detta stämmer inte.
Vård som inte kan anstå innebär vård
- där en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
- som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
- för att undvika mer omfattande vård och behandling
- för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
- som är följdinsatser till vård som givits, inklusive psykiatrisk vård.
Ytterligare exempel på insatser som kan vara vård som inte kan anstå är hemsjukvård, hjälpmedel, rehabilitering, habilitering och läkemedelsnära produkter såsom inkontinens-, stomi-, diabetesprodukter och särskilda näringslösningar, som bedöms vara vård som inte kan anstå.
Detta omfattar all typ av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård. Tänk på att personer som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma bör bedömas särskilt omsorgsfullt. Skyddssökande (fd asylsökande) har rätt till hela vårdkedjan och ska inte hänvisas till någon särskild mottagning på grund av deras juridiska status.
Det är bara den behandlande läkare, tandläkaren eller annan legitimerad vårdpersonal som får avgöra vad som är vård som inte kan anstå i varje enskilt fall. Det innebär att asylsökande, tillståndslösa och massflyktingar aldrig ska bli nekade vård i kassan eller receptionen.
Det finns ingen lista på diagnoser som ingår i begreppet utan det avgörs alltid i varje enskilt fall om det är vård som kan anstå eller inte.
Läs mer: Vård som inte kan anstå – mer än bara akut sjukvård