Personer utan tillstånd (papperslösa) och utsatta EU-migranter

Att en person saknar giltiga tillstånd att vistas i Sverige kan bero på olika saker. Det kan till exempel handla om att någon har fått avslag på sin asylansökan eller att uppehållstillståndet gått ut.

Begreppet innebär inte nödvändigtvis att personen saknar identitetshandlingar, såsom pass, id-kort eller motsvarande. 

EU-migranter som varit i Sverige längre än 90 dagar, och inte har annan laglig rätt att vistas i landet, betraktas som tillståndslösa. Innan 90 dagar registreras de som turister.

Identifikation

En person kan inte uppvisa något som intygar att den är tillståndslös, man alltid får alltid gå på personens berättelse.

Personer som lever i Sverige utan giltiga tillstånd saknar ofta en fast postadress, men många har en mobiltelefon. Patientens adressuppgifter uppdateras automatiskt inte i våra system eftersom den tillståndslöse inte är folkbokförd.

Verksamheten ansvarar för att det finns en rutin för kontaktväg för exempelvis provsvar och återbesökstider samt kontaktväg så att patienten vid behov kan få kontakt med vårdenheten.

Vilken vård ska vi erbjuda? 

Utöver hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125) omfattas asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Barn, under 18 år:

Asylsökande barn har rätt till samma vård som folkbokförda barn

Vuxna, över 18 år:

  • Akut vård
  • Vård som inte kan anstå (läs mer nedan)
  • Mödrahälsovård och vård vid förlossning och abort
  • Preventivmedelsrådgivning
  • Läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen
  • Smittskyddsinsatser
  • En hälsoundersökning
  • Sjukresor
  • Hjälpmedel 

Vård som inte kan anstå

En vanlig missuppfattning är att begreppet vård som inte kan anstå endast omfattar akut vård. Detta stämmer inte.

Vård som inte kan anstå innebär vård

  • där en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
  • som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
  • för att undvika mer omfattande vård och behandling
  • för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
  • som är följdinsatser till vård som givits, inklusive psykiatrisk vård.
     

Ytterligare exempel på insatser som kan vara vård som inte kan anstå är hemsjukvård, hjälpmedel, rehabilitering, habilitering och läkemedelsnära produkter såsom inkontinens-, stomi-, diabetesprodukter och särskilda näringslösningar, som bedöms vara vård som inte kan anstå.

Detta omfattar all typ av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård. Tänk på att personer som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma bör bedömas särskilt omsorgsfullt. Skyddssökande (fd asylsökande) har rätt till hela vårdkedjan och ska inte hänvisas till någon särskild mottagning på grund av deras juridiska status.

Det är bara den behandlande läkare, tandläkaren eller annan legitimerad vårdpersonal som får avgöra vad som är vård som inte kan anstå i varje enskilt fall. Det innebär att asylsökande, tillståndslösa och massflyktingar aldrig ska bli nekade vård i kassan eller receptionen. 

Det finns ingen lista på diagnoser som ingår i begreppet utan det avgörs alltid i varje enskilt fall om det är vård som kan anstå eller inte.

Läs mer: Vård som inte kan anstå – mer än bara akut sjukvård

Läkemedel på recept

Asylsökande och personer utan tillstånd, har rätt till receptförskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. 

För dessa målgrupper går det bra att skriva antingen e-recept eller pappersrecept. Det finns dock kända tekniska problem med att e-recept inte alltid kommer fram till det angivna apoteket, om det inte går att lösa får ett pappersrecept skrivas.

  • För asylsökande med LMA-kort: Ange födelsedatum och kön. Receptet måste sändas till ett angivet apotek, inte till nationella e-receptbrevlådan.
  • För tillståndslösa: Vid pappersrecept, ange födelsenummer och namn (alternativt initialer) och skriv ”UTill – subventioneras av VGR” på receptet. Vid e-recept, ange födelsenummer och kön. E-receptet måste sändas till ett angivet apotek, inte till nationella e-receptbrevlådan.
  • För flyktingar från Ukraina: Ange i doseringsfältet på pappersrecept eller e-recept ”Flykting från Ukraina”. För receptförskrivna läkemedel ska dessa målgrupper betala en avgift på högst 50 kronor.
     

Regionsubventioner (Vårdgivarwebben)

Information för apotek (migrationsverket.se)


Patientavgift

Uppgifterna på följande sida är hämtade från den beslutade patientavgiftshandboken:

Personer utan nödvändiga tillstånd - Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen


Hemsjukvård

Om vuxna asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd har behov av hemsjukvård som inte kan anstå, kan detta erbjudas. Barn har rätt till hemsjukvård på samma sätt som bosatta barn. 

Rutin vid hälso- och sjukvård i hemmet till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (pdf)


Vaccinationer

Barn under 18 år har rätt till kostnadsfria kompletterande vaccinationer. Det gäller även barn som tillhör riskgrupp avseende tuberkulos. Vaccinationerna ingår inte i ersättningen för hälsoundersökningen.

Västra Götalandsregionen erbjuder kostnadsfri vaccination för vuxna som vid medicinsk bedömning bedöms ha ett otillräckligt skydd mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta.

Även de skyddssökande och tillståndslösa som tillhör riskgrupp har rätt till kostnadsfri vaccination mot säsongsinfluensa.


Sjukresor

Reglerna kring sjukresor för asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd är samma som för folkbokförda personer, förutom egenavgiften som är lägre.

Sjukresor i Västra Götaland (1177.se)


Sekretess

I all kontakt med hälso- och sjukvård och tandvård gäller rätten till sekretess och integritet, det gäller alla våra patienter oavsett juridisk status.

Kontakta aldrig Migrationsverket eller Polismyndigheten när en person utan tillstånd söker vård.

Endast på en direkt förfrågan från Polismyndigheten har hälso- och sjukvården skyldighet att lämna ut uppgifter om en person befinner sig på enheten. Du ska alltid motringa polisens växel för att säkerställa att det är polisen du pratar med. Om detta sker, följ befintliga rutiner för motringning och tänk på att du har rätt att fråga en jurist eller arbetsgivare innan du lämnar uppgifterna som polisen begär ut. 


Tandvård

Asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd har rätt till tandvård enligt lag.

Tandvård till asylsökande och personer utan tillstånd


Tolk

Alla patienter har rätt att få begriplig information om sitt hälsotillstånd, undersökningar och behandling. Tolken kan också hjälpa dig att se till att personen har förstått all information hen får.

Som medarbetare inom hälso- och sjukvården är du skyldig att erbjuda tolk till personer som har svårt att förstå och tala svenska. Detta gäller både när personen möter till exempel en behandlande läkare eller en medicinsk sekreterare i receptionen. Tolk är gratis för patienten.

Är du i behov av akuttolk finns det möjlighet att boka telefontolk.  

Boka SRHR-tolk när det behövs. Det är tolkar som är utbildade inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Tolken har kompetens om hur ord och begrepp i särskilt laddade eller tabubelagda situationer kan tolkas på bästa sätt för att säkerställa tolkkvaliteten och bidra till trygghet för både patienten och vårdgivaren. Uppge vid bokningen att du vill ha en SRHR-utbildad tolk. Det går även att beställa vid webbokning.

Västra Götalandsregionens leverantör av språktolktjänster är Tolkförmedling Väst.  På deras hemsida kan du beställa tolk dygnet runt. Där kan du även se beställningar, fakturaunderlag, lämna synpunkter med mera. Du loggar in genom att ange ditt användarnamn och lösenord: www.tolkformedlingvast.se

Ring Tolkförmedling Väst på 0770-813 000 om du saknar användaruppgifter eller vill beställa tolk via telefon.

Du kan ladda ner och skriva ut språkkartan i A3 för att ta reda på vilket språk patienten talar: Språkkartan (pdf)


Utskrivningsklara patienter

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram ett dokument som beskriver handläggningen av asylsökande patienter, som vårdats på sjukhus och som är utskrivningsklara men som har kvarstående vårdbehov som inte kan anstå.

Rutin vid hälso- och sjukvård i hemmet till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd: Rutin vid hälso- och sjukvård i hemmet till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (pdf)


Intyg

Enligt patientdatalagen ska den som är skyldig att föra patientjournal, på begäran av patienten, utfärda intyg om vården. Socialstyrelsen har därför utformat föreskrifter om utfärdande av intyg. Om intyg begärs av till exempel en asylsökande, kan intyg enligt 3499:99 i Patientavgiftshandboken tillämpas.

Migrationsverket har också tagit fram en blankett som vården kan använda vid läkarutlåtandet. Intyget bekostas av personen som begär intyget.

Utlåtande från läkare vid prövning av hälsotillstånd i ärenden 
om uppehållstillstånd eller verkställighetshinder (pdf)