Personer utan tillstånd (papperslösa) och utsatta EU-migranter
Att en person saknar giltiga tillstånd att vistas i Sverige kan bero på olika saker. Det kan till exempel handla om att någon har fått avslag på sin asylansökan eller att uppehållstillståndet gått ut.
Begreppet innebär inte nödvändigtvis att personen saknar identitetshandlingar, såsom pass, id-kort eller motsvarande.
EU-migranter som varit i Sverige längre än 90 dagar, och inte har annan laglig rätt att vistas i landet, betraktas som tillståndslösa. Innan 90 dagar registreras de som turister.
Identifikation
En person kan inte uppvisa något som intygar att den är tillståndslös, man alltid får alltid gå på personens berättelse.
Personer som lever i Sverige utan giltiga tillstånd saknar ofta en fast postadress, men många har en mobiltelefon. Patientens adressuppgifter uppdateras automatiskt inte i våra system eftersom den tillståndslöse inte är folkbokförd.
Verksamheten ansvarar för att det finns en rutin för kontaktväg för exempelvis provsvar och återbesökstider samt kontaktväg så att patienten vid behov kan få kontakt med vårdenheten.
Vilken vård ska vi erbjuda?
Utöver hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårdslagen (1985:125) omfattas asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, av lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
Barn, under 18 år:
Asylsökande barn har rätt till samma vård som folkbokförda barn
Vuxna, över 18 år:
- Akut vård
- Vård som inte kan anstå (läs mer nedan)
- Mödrahälsovård och vård vid förlossning och abort
- Preventivmedelsrådgivning
- Läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen
- Smittskyddsinsatser
- En hälsoundersökning
- Sjukresor
- Hjälpmedel
Vård som inte kan anstå
En vanlig missuppfattning är att begreppet vård som inte kan anstå endast omfattar akut vård. Detta stämmer inte.
Vård som inte kan anstå innebär vård
- där en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
- som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
- för att undvika mer omfattande vård och behandling
- för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
- som är följdinsatser till vård som givits, inklusive psykiatrisk vård.
Ytterligare exempel på insatser som kan vara vård som inte kan anstå är hemsjukvård, hjälpmedel, rehabilitering, habilitering och läkemedelsnära produkter såsom inkontinens-, stomi-, diabetesprodukter och särskilda näringslösningar, som bedöms vara vård som inte kan anstå.
Detta omfattar all typ av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård. Tänk på att personer som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma bör bedömas särskilt omsorgsfullt. Skyddssökande (fd asylsökande) har rätt till hela vårdkedjan och ska inte hänvisas till någon särskild mottagning på grund av deras juridiska status.
Det är bara den behandlande läkare, tandläkaren eller annan legitimerad vårdpersonal som får avgöra vad som är vård som inte kan anstå i varje enskilt fall. Det innebär att asylsökande, tillståndslösa och massflyktingar aldrig ska bli nekade vård i kassan eller receptionen.
Det finns ingen lista på diagnoser som ingår i begreppet utan det avgörs alltid i varje enskilt fall om det är vård som kan anstå eller inte.
Läs mer: Vård som inte kan anstå – mer än bara akut sjukvård