Framtidens griskött och biogas – från samma vall
Ett nytt forskningsprojekt undersöker om Sveriges mest odlade gröda kan lösa flera av lantbrukets stora klimatutmaningar. Förädling av vall, gräs och klöver, kan ge nya ekonomiska möjligheter för lantbrukare och minska miljöpåverkan för lantbruket i stort.
Nu samlas forskare, lantbrukare och andra aktörer för att testa hur ett system där hela vallgrödan förädlas och kan bli både som proteinfoder till grisar och användas som råvara för biogas.
Vallen – mer än bara foder
Vallen är Sveriges mest odlade gröda. Den består vanligen av gräs och klöver och används ofta som foder till nötkreatur, men vallens värde sträcker sig långt bortom det.
– Vallen är viktig för ett hållbart jordbruk. Den binder kol, förbättrar markens bördighet och stärker den biologiska mångfalden. Genom att också utvinna protein ur vallen kan vi få ut ännu mer värde, samtidigt som restprodukterna bidrar till förnybar energi, säger Carina Gunnarsson, projektledare på RISE.
Bioraffinaderi på gårdsnivå
I projektet utvecklas en modell för bioraffinering direkt på gården, alltså hur biologiskt material kan förädlas till nya användbara produkter. Vallensilage pressas för att separera en proteinrik pressjuicen, som sedan används som foder till grisar. Den fasta presskakan går vidare till biogasproduktion. Målet är att skapa ett effektivt och cirkulärt system där djurhållning, energiutvinning och växtodling samverkar.
Projektet utgår från Hilmér Lantbruk i Mellerud, Västra Götaland, där grisuppfödning, växtodling och biogasproduktion redan är etablerade. Med hjälp av gårdens produktionsdata tas en praktisk och ekonomiskt hållbar modell fram.
– För oss är det här att ta nästa steg. Att få ut mer av vallen både som foder och energi gör att vi får mer värde från varje hektar. Och att kunna göra detta direkt på gården är framtiden för lantbruket, Gustav Hilmér Hilmérs lantbruk.
Miljövinster och nya möjligheter
Forskningen undersöker även vallens andra positiva effekter som handlar om jordkvalitet, kolinlagring och ett minskat behov av att bekämpa svåra ogräs som renkavle. Dessutom undersöks hur dessa miljöeffekter kan mätas och värdesättas ekonomiskt.
– Att kunna visa på och värdesätta vallens miljöfördelar är avgörande för att skapa incitament för lantbrukarna. Det stärker både klimatnyttan och den ekonomiska hållbarheten i systemet, förklarar Carina Gunnarsson.
Vallen som nyckel i energiomställningen
Projektet tar även sikte på EU:s mål att kraftigt öka produktionen av biometan till år 2030, vilket för Sverige innebär att femdubbla dagens nivåer. Det kräver nya råvaror utöver gödsel och livsmedelsrester – och här kan vallen spela en avgörande roll som del i biogasproduktion.
Samarbete för hållbar utveckling
Forskningsinstitutet RISE driver projektet i samarbete med Hilmér Lantbruk, Lantmännen, AJ Dahlbergs Slakteri och Naturbruksförvaltningen i Västra Götalandsregionen. Resultaten kommer att delas med lantbrukare, rådgivare och beslutsfattare för att bana väg för fler hållbara och cirkulära lösningar med svensk vallodling i centrum.
Berättelsen i korthet
- Vall är Sveriges mest odlade gröda och har en outnyttjad potential att lösa flera av lantbrukets utmaningar.
Den har egenskaper som kan ge mervärde för gårdens hållbarhet, både ekonomiskt och klimatmässigt. - Genom bioraffinering går det öka vallens värde genom att förädla grödan till en proteinrik pressjuice som kan användas som foder till grisar samt en fast presskaka som kan användas i biogasproduktion.
- Projektet utvärderar det här sättet att utvinna protein från vall med sikte på att kommersialisera konceptet. Vallen hanteras och ensileras som vid vanlig foderproduktion, vilket gör att befintliga maskiner och metoder kan användas.
- Det är viktigt att kunna räkna på vallens ekonomiska värde. Att visa vallens mervärde i kalkyler är avgörande för att möjliggöra bredare användning och kommersialisering.
- Projektet görs tillsammans med aktörer från hela värdekedjan. Det inkluderar lantbrukare, grisproducent, biogasproducent, slakteri, Lantmännen och Västra Götalandsregionen. Fallstudien bygger på verkliga data och visar att intresset för projektets resultat är stort.