Recept på framtidens foder för kor i viloperiod
På Naturbruksskolan Sötåsen testas ett nytt hållbart foder för kor bestående av förädlad vall. Att odla mer vall kan lösa flera av lantbrukets stora klimatutmaningar och genom att hitta fler användningsområden för grödan ger det också fler ekonomiska möjligheter för lantbrukare.
– Den pressade vallen verkar vara ett bra substitut till ensilage eller halm som vi vanligtvis ger sinkor, kor som inte mjölkas just nu. Vanligtvis får de inte det finaste fodret eftersom de lätt lägger på sig vikt. Det går åt mindre energi att vara icke-mjölkande ko än att vara mjölkande ko och då passar pressad vall från bioraffinering. Så det här kan vara framtidens foder för sinkor, säger Jenny Hermansson driftsansvarig på Naturbruksskolan Sötåsen.
Foderförsöket är en del i ett större projekt där klimatnyttan med den gröna vallens roll i växtföljden lyfts fram.
Försöket kan bidra till mer vall i växtföljden
Vall är Sveriges vanligaste gröda. Normalt används grödan som den är till vinterfoder i form av ensilage och hö och till bete under sommarhalvåret. På Naturbruksskolan Sötåsen finns en grön bioraffineringsanläggning där vallen förädlas. Det bidrar till fler användbara produkter, vilket ökar värdet på grödan och ger fler skäl att odla gräs och klöver i växtföljd med spannmål.
I anläggningen pressas vall vilket ger flera sidoströmmar. I foderförsöket undersöks den pressade vallen som ersättning till traditionellt foder, samtidigt som andra sidoströmmar förädlas vidare till annat.
Försöket jämför två grupper: en försöksgrupp som får den pressade vallen, kallad presskaka, och en kontrollgrupp som får traditionellt foder i form av ensilage. Syftet är att undersöka om presskaka kan fungera som ett hållbart alternativ för sinkor.
Vallen kan vara lösningen på flera utmaningar inom lantbruket
Vallodling har flera klimatpositiva effekter som gynnar lantbruket och är därför en viktig pusselbit i omställningen till ett mer hållbart och resilient jordbruk.
- Ökad kolinlagring i marken, vilket bidrar till klimatnytta.
- Förbättrad jordstruktur och bördighet, med mer biologisk aktivitet och bättre vattenhållande förmåga.
- Minskad användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, tack vare kvävefixering från klöver och minskat näringsläckage.
- Större motståndskraft mot erosion och sjukdomar, samt ökad biodiversitet.
- Biologisk mångfald: Blommande vall gynnar pollinerare.