Ny inriktning och planerade åtgärder för taligenkänning

Publicerad:

Vårddokumentation ska i möjligaste mån ske i realtid och taligenkänning ska användas där det fungerar bra och skapar nytta. Så kan man sammanfatta ett nytt ställningstagande och beslut från Klinisk ledning den 2 juni. Realtidsdokumentation kan bidra till en säkrare vård eftersom informationen i patientjournalen blir snabbare tillgänglig för alla som behöver ta del av den.

Taligenkänning började införas i VGR under 2022. Då introducerades det som förberedelse för realtidsdokumentation i Millennium. Efter att införandet av Millennium pausades, fanns behov av att ändra inriktning för taligenkänning i VGR.

– Realtidsdokumentation är eftersträvansvärt oavsett vårdinformationssystem. Det är viktigt att vi tydliggör det genom att slå fast en ny inriktning för realtidsdokumentation och taligenkänning i VGR, förklarar Susanne Gustavsson på strategiska hälso- och sjukvårdsutvecklingsstaben som är delförfattare av lägesrapporten och handlingsplanen för taligenkänning.

Den 2 juni gjorde Klinisk ledning ett nytt ställningstagande och ordförande Boubou Hallberg tog beslut om att vårddokumentation i möjligaste mån ska ske i realtid och att taligenkänning ska användas i de verksamheter där det fungerar bra och skapar nytta.

Det tidigare ställningstagandet från Klinisk ledning ”Traditionell diktering kommer inte att användas som arbetssätt i Millennium” (2023-12-14), gäller därmed inte under den period pausen pågår.

Taligenkänning ifrågasatt – analyser genomförda

Under pausen har taligenkänning ifrågasatts från olika håll och det har framkommit synpunkter från användare om funktionaliteten i verktyget. Med anledning av kritiken har användarintervjuer och analyser genomförts i flera hälso- och sjukvårdsförvaltningar, bland annat av nätverket för införandeansvariga hälso- och sjukvårdens digitalisering.

Nätverkets analys visar att det finns flera olika anledningar till att användare inte tycker att taligenkänning fungerar bra. Några exempel är att taligenkänning tar längre tid än diktering och att det saknas etablerade gemensamma rutiner för bland annat administrativa kringuppgifter, kodning, talkommandon och ordboksarbete.

Utbildning, användarstöd och tid för att lära in ett nytt arbetssätt har inte heller varit tillräcklig, vilket bland annat lett till att tidsbesparande funktioner i verktyget ofta inte används.

Åtgärder som ska förbättra och förenkla

Baserat på analysen har nätverket tagit fram förslag till en handlingsplan med åtgärder för att förbättra och förenkla användandet av taligenkänning. Bland annat föreslås:

  • att ett regiongemensamt arbete kring hantering av ordboken och rutiner för administrativa kringuppgifter påbörjas
  • förstärkt utbildning och användarstöd
  • bättre förutsättningar för användare att lära känna verktyget innan och få lokalt stöd vid användning
  • förhandsinformation till förvaltningarnas systemförvaltare om uppgraderingar i verktyget

Automatiserad journalföring som ett komplement

Utöver åtgärderna som presenteras i sin helhet i lägesrapporten är planen framåt att undersöka och testa lösningar för automatiserad journalföring som ytterligare ett verktyg för realtidsdokumentation.

Mer information

Mer om ställningstagandet och beslutet i Klinisk ledning samt lägesrapporten och handlingsplanen för taligenkänning:

Ställningstagande och beslut i klinisk ledning 2 juni 2025

Lägesrapport taligenkänning maj 2025 (inklusive handlingsplan)