Större flexibilitet och möjlighet att påverka - målbilden för modulbaserad vårdinformationsmiljö i VGR
För att stödja vårdverksamheten i det dagliga arbetet måste VGR kunna ta fram och anpassa digitala lösningar på ett mycket mer flexibelt sätt än idag. Det är ett av skälen till förslaget om en modulbaserad strategi för VGR:s vårdinformationsmiljö. För att nå dit krävs ett omfattande arbete med fortsatt standardisering av vårdprocesser och ett enhetligt sätt att strukturera vårdinformation.
I början av november kom slutrapporten från samordningsgrupp för vårdinformationsmiljö som lett arbetet med att utreda vägen framåt efter att införandet av Millennium pausades strax efter driftstarten hösten 2024. Rekommendationen till politikerna som tar beslut: avsluta implementeringen av Millennium och välj i stället strategin med en modulbaserad vårdinformationsmiljö.
Egen rådighet över vårdinformation
Men vad innebär det i praktiken? Frågan går till Bjarne Christiansson, chef för avdelningen vårdinformationssystem på koncernstab digitalisering, Koncernkontoret, och tillförordnad programchef för program Millennium. Han har varit sakkunnig i samordningsgruppen och menar att flexibiliteten är grunden i den modulbaserade strategi som beslutsfattarna i gruppen rekommenderar.
—Nyckeln till att skapa denna flexibilitet är att skaffa rådighet över hur VGR som organisation hanterar den information som är grunden i våra it-system. Idag är informationen inlåst i respektive system och vi har tvingats bygga olika typer av integrationer för att kunna dela data på en väldigt grundläggande nivå. Det måste ändras för att vi ska kunna ta fram digitala verktyg som kan bidra till att utveckla vårdverksamheten, säger Bjarne Christiansson.
—Även om detta vägval är helt nödvändigt så är det ändå svårt. Det kommer att ta lång tid och kräver standardisering inom många områden. Men det är nödvändigt om VGR ska kunna styra hur verksamheten ska utvecklas och inte vara hänvisade till hur några stora leverantörer utvecklar sina produkter.
För patienterna innebär den nya strategin bland annat bättre förutsättningar för att man ska slippa återupprepa information när man har kontakt med olika delar av vården. Informationen hänger med, och den blir också snabbt tillgänglig i till exempel 1177.
Teknisk grundplatta första steget
Förslaget innebär att VGR byter inriktning från tidigare beslut om ett stort kärnsystem (Millennium) som täcker in mycket av det it-stöd som behövs i det dagliga arbetet, till att sätta ihop flera olika applikationer, plattformar och tjänster till en mer flexibel helhet.
— Utgångspunkten är en gemensam teknisk grundplatta som de olika modulerna måste kunna anslutas till, säger Bjarne Christiansson. Det ger en flexibilitet och möjlighet att anpassa digitala lösningar snabbare och på ett mer flexibelt sätt än idag.
Grundplattan handlar till stor del om hur information och data hanteras och hur olika moduler kopplas ihop tekniskt. Information som skrivs in i en modul ska automatiskt bli tillgänglig i alla andra moduler där den behövs, men också att det går att byta och ändra i moduler utan att alla andra påverkas samtidigt.
En förutsättning för att nå dit är att verksamheter kan standardisera och enas i många olika sammanhang, men också att leverantörer kan erbjuda system och applikationer som fungerar på den grundplattform VGR definierat.
—Parallellt måste vi också hantera digitaliseringsbehov här och nu, så uthållighet och en tydlig målbild av vad vi vill uppnå kommer att vara nödvändigt för att lyckas, säger Bjarne Christiansson. Vi behöver se det som en gradvis förändring över kommande år.
Vad är då skillnaden mot Millennium? Även där ingick ju en mängd integrationer i syfte att ha enkelt tillgänglig information?
—Det stämmer, men skillnaden är att informationen i dessa sammanhang är inlåst i respektive it-system och att sättet vi integrerar på idag snarare skapar beroenden mellan de olika systemen än att frikoppla dem.
Vad krävs för att det här ska gå att genomföra?
—Resonemanget bakom denna inriktning är inte ny och vi är medvetna om att den varit svår att genomföra för organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet som försökt tidigare, säger Bjarne Christiansson. Vi har stor respekt för uppgiften. Samtidigt är förutsättningarna annorlunda idag jämfört med för bara några år sedan. Dels driver EU och svenska myndigheter ett antal initiativ just för att standardisera och öppna upp hanteringen av vårdinformation, dels är teknikutvecklingen idag fantastiskt snabb.
—Den riktigt stora utmaningen är nog ändå att få till det regiongemensamma arbetet med hur vi använder termer och begrepp på ett enhetligt sätt så att informationen verkligen blir användbar som tänkt, hur vi strukturerar data och hur vi går mot mer regionala, standardiserade vårdprocesser. Det kommer att kräva tydlig ledning och styrning, stor delaktighet från medarbetare i vården, och ta en hel del tid och resurser – både att bygga upp och i ett fortsatt kontinuerligt utvecklingsarbete.
Hur är detta tänkt att gå till?
—Alla svar finns inte än. Man kan säga att förslaget är en inriktning, ett vägval för den långsiktiga utvecklingen. Jämfört med alternativen är bedömningen att detta är den bästa vägen framåt för både patienter, medarbetare och VGR som vårdgivare.
—Sist men inte minst vill jag betona att vi ska ta tillvara det arbete som har gjorts de senaste åren, både i Millenniumarbetet och på andra håll, med att utveckla regionala vårdprocesser och på olika sätt arbeta för en mer jämlik vård för invånarna i Västra Götaland. Ur det perspektivet fortsätter vi på inslagen väg.