3D-utskriven handkontroll för att möjliggöra datorstyrning

En anpassad handkontroll för TV-spel har visat sig möjliggöra musstyrning i skolarbetet för barn med finmotoriska svårigheter.

Introduktion

Barn med finmotoriska funktionsnedsättningar har ofta svårt att skriva med penna och papper och kan behöva hjälpmedel i form av individuellt utprovade alternativa styrsätt till dator. Klinisk erfarenhet visar dock att barn undviker att använda sådana alternativ om de upplevs som avvikande eller stigmatiserande. Samtidigt har dessa barn ibland erfarenhet och god förmåga att hantera TV-spelkontroller.

Vi har utvecklat ett 3D-utskrivet handgrepp till joystick format som en handkontroll för TV-spel. Här vill vi sprida innovationen för att underlätta tillgången till specialanpassade handkontroller för alla som kan ha nytta av den. 

Två händer håller i en joystick i ett TV-spelsformat hölje

Om projektet

Vi har utvecklat en ny typ av 3D-utskrivet handgrepp till joystick format som en handkontroll för TV-spel. Projekt finansieras med medel från Stiftelsen Petter Silfverskiölds Minnesfond samt Linnea & Josef Carlssons Stiftelse.

Vi har fått hjälp av Sahlgrenska Universitetssjukhusets 3D-kompetenscenter att utforma prototyper som vi provat i vårt kliniska arbete som individuella specialanpassningar. Vi har vidareutvecklat prototyperna av handkontrollen och dokumenterat arbetet.

Anpassningen har visat potential att möjliggöra effektivare musstyrning i skolarbetet för barn med finmotoriska svårigheter. Detta kan öka barnens digitala delaktighet och deras möjligheter att klara sitt skolarbete självständigt. 

På filmen berättar Margret Buchholz, specialistarbetsterapeut och medicine doktor, om hur vi har arbetat med den 3d-utskrivna TV-spelskontrollen.

Till vilka hjälpmedel passar handkontrollerna?

Som komplement till handkontrollen behövs en joystick. I det här projektet har vi valt att använda oss av joystick BJOY hand A eller C

BJOY hand A är en analog PC-joystick vilket betyder att den fungerar ungefär som en rullstolsjoystick; en liten rörelse får markören att långsamt flytta sig. En större rörelse får markören att flytta sig fortare. Markören rör sig i alla riktningar.

BJOY hand C är en digital PC-joystick vilket betyder att den beter sig i princip som datorns piltangenter. Hur fort den sedan flyttar eller accelererar markören ställer man in så att det passar användaren. Markören rör sig i 4 eller 8 riktningar.

Individuella inställningar görs i programvaran, alla inställningar sparas i joysticken vilket gör att du kan flytta den mellan olika datorer.

Alla BJOY-produkter är Plug and Play-enheter och är kompatibla med Windows, Android, Linux, Mac OS X och Chrome OS

Leverantör i Sverige: Moovon

Tillverkare: BJOY Mice - Qinera (BJ Live)

Vi söker deltagare till vår studie - är det dig vi letar efter?

Vi söker barn och ungdomar med finmotoriska svårigheter som vill prova ett nytt styrsätt för musstyrning som liknar en handkontroll som används vid TV-spel.

Vi letar efter barn mellan 6 och 17 år som har svårt att använda sina händer för att styra en telefon, surfplatta eller dator. I studien kommer de att få prova både en specialanpassad spelhandkontroll och en joystick och sedan berätta hur de upplevde det. Tillfället kommer att filmas. 

Syftet med denna studie är att undersöka om det upplevs lättare att använda en specialanpassad spelhandkontroll för att styra datorn än vanliga hjälpmedel.

Här går det att läsa mer om hur studien går till och anmäla intresse. 

På filmen ser du hur handkontrollen kan användas för att skriva.

Handkontroll som förskrivet hjälpmedel

Om du har, eller har behov av, insatser kring kommunikation och av alternativt styrsätt från hälso- och sjukvården kan du ta kontakt med din förskrivare för att diskutera dina behov. Det är förskrivaren som gör bedömning om insats kan ges.

Bakgrund till projektet

Finmotorisk förmåga inbegriper användning av mindre muskelgrupper för precisa rörelser och aktiviteter. Barn med finmotoriska funktionsnedsättningar kan ha svårt att skriva med papper och penna i skolarbetet. Användning av datorer för skrift kan underlätta, men det kan också vara svårt att handskas med vardagsteknik, som datorer, surfplattor och telefoner, vilket kan resultera i ett digitalt utanförskap (Buchholz, Ferm, & Holmgren, 2018; Jaeger, 2012; Johansson & Gustavsson, 2019). Dessa barn kan dra nytta av ett hjälpmedel i form av ett individuellt utprovat alternativt styrsätt, vilket kan förbättra precision och hastighet vid musstyrning (Thunberg, Livingstone, Buchholz, & Field, 2021). De förskrivningsbara alternativen kan vara klumpiga och ofta färgglada (bild 1). Klinisk erfarenhet visar att det är vanligt att barn i grundskola undviker att använda alternativa styrsätt som de kan uppleva som annorlunda och stigmatiserande.

I Europa är dator/TV-spelande mycket populärt bland barn, med 68% av 6-10-åringar och 79% av 11-14-åringar, som ägnar sig åt denna aktivitet (ISFE, 2023). Verksamhetens arbetsterapeuter har i det kliniska arbetet med motoriska utredningar noterat att barn med finmotoriska funktionsnedsättningar ibland har oväntat god förmåga att styra en handkontroll för TV-spel. När dessa barn håller en handkontroll med tvåhandsfattning har de god precision och snabbhet, trots att det är små precisa rörelser som är svåra i andra liknande aktiviteter. När samma barn provar alternativa styrningar kan de behöva stora hjälpmedel och genomförandet går långsammare. Detta beror sannolikt till viss del på handkontrollernas utformning men också till viss del på att barnen ägnat mycket tid till att träna i denna motiverande aktivitet (Hickman et al., 2017).

Genom att installera ett specialprogram i datorn kan man använda en vanlig TV-spelskontroll för musstyrning. Det är dock svårt att göra i skoldatorer och hjälpmedel på grund av riktlinjer. TV-spelskontroller har många knappar och reglage som kan vara i vägen och det är inte säkert att storleken passar. Det finns i dagsläget inga förskrivningsbara hjälpmedel som motsvarar utformningen av en spelkontroll med tvåhandsfattning, vilket gör att dessa barn är hänvisade till hjälpmedel som inte fungerar optimalt och inte utnyttjar deras bästa motoriska förmåga.


Samverkanspartners

Sahlgrenska Universitetssjukhusets 3D kompetenscentrum.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets 3D kompetenscentrum har som syfte att samla sjukhusets kompetens inom 3D-teknik och stötta hela sjukhuset inom diverse användningsområden för 3D-printing, virtuell operationsplanering och regulatoriska frågor inom kompetensområdet.

Kompetenscentret, som hör till verksamheten Medicinsk fysik och teknik, fungerar som ett nav mellan olika verksamheter och delar kompetens mellan medicinsk teknik, kirurgi och radiologi.

3D-kompetenscentrum - Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Referenser

Buchholz, M., Ferm, U., & Holmgren, K. (2018). "That is how I speak nowadays" - experiences of remote communication among persons with communicative and cognitive disabilities. Disability and Rehabilitation, 40(12), 1468-1479. doi:10.1080/09638288.2017.1300340

Arbetsterapi för barn och ungdom, Studentlitteratur  340 (2016).

Hickman, R., Popescu, L., Manzanares, R., Morris, B., Lee, S.-P., & Dufek, J. S. (2017). Use of active video gaming in children with neuromotor dysfunction: a systematic review. Developmental Medicine and Child Neurology, 59(9), 903-911. doi:https://doi.org/10.1111/dmcn.13464

Higginbotham, D. J., Shane, H., Russell, S., & Caves, K. (2007). Access to AAC: present, past, and future. Augment Altern Commun, 23(3), 243-257. doi:10.1080/07434610701571058

ISFE. (2023). European video game player. Retrieved from https://www.videogameseurope.eu/data-key-facts/2021-key-facts-about-europe-s-video-games-sector/

Jaeger, P. T. (2012). Disability and the Internet. Boulder, Colorado: Lynne Rienner Publishers Inc.

Johansson, S., & Gustavsson, C. (2019). Svenskarna med funktionsnedsättning och internet: Användning av internet. . Retrieved from https://www.begripsam.se/forskning/internet/2019-rapporter-och-resultat

Lidström, H., & Zachrisson, G. (Eds.). (2005). Aktiv med dator - möjligheter för personer med rörelsehinder (1 ed.). Stockholm: Hjälpmedelsintitutet.

Thunberg, G., Livingstone, R., Buchholz, M., & Field, D. (2021). Environmental Adaptations. In M. Hadders-Algra (Ed.), Early Detection and Early Intervention in Developmental Motor Disorders - From Neuroscience to Participation (1 ed.). London: Mack Keith Press.