Tangentbord för skanning
Att ordna bokstäverna på ett tangentbord så att de vanligaste bokstäverna kommer först är ett sätt att snabba upp om man använder skanning som åtkomstmetod. Detta brukar kallas för frekvenstangentbord.
Ett frekvenstangentbord kan vara ett effektivt stöd för personer som använder skanning som åtkomstmetod, eftersom de vanligaste bokstäverna och funktionerna placeras så att antalet skanningssteg minskar. Det gör skrivandet snabbare och mindre ansträngande samt kan minska trötthet och frustration. När användaren behöver färre aktiveringar för att skriva ord och meningar ökar ofta både självständighet och kommunikationsmöjligheter.
För att användaren ska kunna lära sig använda ett frekvenstangentbord behövs tid, struktur och regelbunden träning. Det är viktigt att tangentbordets uppbyggnad är konsekvent och anpassad efter användarens kognitiva och motoriska förutsättningar. Introduktionen bör ske stegvis, gärna med stöd av tydliga instruktioner, modellering och praktiska övningar i meningsfulla situationer. Motivation, uppmuntran och möjlighet att använda tangentbordet i vardagen är också viktiga faktorer för att utveckla automatisering och säkerhet i användningen.
Skanningsordning
Det finns olika sätt att skanna ett rutnät. Det går att skanna linjärt steg för steg, dvs att man skannar en ruta i taget, i den exakta följd som de presenteras. Det kan vara i horisontell och vertikal ordning.
Det går också att skanna i grupp-ruta. Då markeras först en grupp av rutor (tex en rad eller kolumn eller ett block) och när användaren indikerar att den gruppen har en ruta som ska väljas skannas alla rutor inom gruppen steg för steg.
Vanliga sätt att skanna i grupp-ruta är att man skannar rad-kolumn eller kolumn-rad. Vid rad-kolumn utgör raderna grupper och skannas som helhet först, sedan steg för steg från vänster till höger när användaren indikerat att aktuell ruta finns inom denna grupp/rad. Vid kolumn-rad utgör istället kolumnerna grupperna som skannas som helhet först, sedan steg för steg uppifrån och ner när användaren indikerat att aktuell ruta finns inom denna grupp/kolumn.
När valet är gjort börjar skanningen oftast om från första raden eller kolumnen igen.
Uppbyggnad
Det finns forskning på vilka bokstäver som är vanligast på olika språk. Så här ser mönstret för svenska ut.
e, a, n, r, t, s, i, l, d, o, m, k, g, v, h, f, u, p, ä, c, b, ö, å, y, j, x, w, z, q
Den är tagen från Grigas och Juškevičienė (2018), som är baserad på skriftspråk. Fler exempel finns och ordningen kan variera något men ser i stort sett likadan ut.
Hur bokstäverna placeras på tangentbordet avgörs av rutnätets storlek och orientering. Utifrån hur rutnätet ser ut kan man beräkna antal steg det krävs att komma till varje ruta. Här ser ni antal steg till rutorna för två olika rutnät. Att det alltid krävs minst två steg för att komma till en ruta beror på att första valet man gör är vilken rad eller kolumn man vill gå in på.
Tabell 1: Rutnät 3x3
| 2 | 3 | 4 |
| 3 | 4 | 5 |
| 4 | 5 | 6 |
Tabell 2: Rutnät 2x4
| 2 | 3 | 4 | 5 |
| 3 | 4 | 5 | 6 |
Här ser vi igen bokstäverna i frekvensordning:
e, a, n, r, t, s, i, l, d, o, m, k, g, v, h, f, u, p, ä, c, b, ö, å, y, j, x, w, z, q
Den ruta med 2 steg är där som den mest frekventa bokstaven ska vara. Den minst frekventa bokstaven ska vara i rutan med högst antal steg.
I båda rutnäten finns bara en ruta med 2 antal steg. Då sätter vi E där, eftersom det är den mest frekventa bokstaven i vårt frekvensalfabet.
I båda rutnäten finns två rutor med 3 antal steg. Då sätter vi A och N där, dvs nr 2 och 3 i frekvensordning.
I rutnät 3*3 finns tre rutor med 4 antal steg. Då sätter vi R, T och S där.
I rutnät 2*4 finns två rutor med 4 antal steg. Då sätter vi R och T där.
Här ser man att när antal kolumner är olika, så börjar också placeringen bli olika – här kommer S först på rad 3 i första rutnätet (4 steg) och sist på rad 2 i andra rutnätet (5 steg). Och ju fler rader och kolumner man har kommer placeringen bli mer och mer olik.
Så här ser det ut med de första åtta bokstäverna i alfabetets frekvensordning:
| E | A | R |
| N | T | I |
| S | L |
| E | A | R | S |
| N | T | I | L |
Exempel och inspiration
Dart har gjort iordning flera rutnät med bokstäver som inspiration för olika anpassningar i programvaror. De finns på webben för direkt åtkomst (se länkar längre ner) men layouterna kan ju också enkelt göras på egen hand i andra program.
Tangentbord i storleken 7x5 med svart text mot gul bakgrund
Tangentbord i storleken 6x6 med gul text på svart bakgrund
Tangentbord med QWERTY-layout och siffror
Att använda tangentborden
Tangentborden finns upplagda som webbsidor. Det går att använda dem för direktkommunikation direkt i webbläsaren på dator eller surfplatta och kräver ingen installation. Det gör det möjligt att använda även på de enheter som inte har andra kommunikationsprogram installerade. I detta läge finns det ingen redigeringsmöjlighet av exempelvis färger, storlek eller knappar.
Frekevenstangentborden med gul och svart bakgrund är inställda så att skanningen startar om man klickar på Enter. För att välja rad och sedan ruta så använder man enter-tangenten eller mellanslags-tangenten och skanningen börjar om.
Det finns även ett vanligt svartvitt QWERTY-tangentbord som inte är inställt för skanning men som fungerar enkelt i webbläsaren med mus eller pekskärm.
Klicka på länken för det tangentbord du vill prova så kommer du direkt till det. Om du vill använda det ofta kan du spara direktlänken på din enhet.
- 7x5 med gul bakgrund (fungerar med skanning)
- 6x6 med svart bakgrund (fungerar med skanning)
- QWERTY-layout med vit bakgrund (fungerar för mus/pek)
Referenser
Grigas, G., & Juškevičienė, A. (2018). Letter frequency analysis of languages using Latin alphabet. International Linguistics Research, 1(1), 18-31. https://doi.org/10.30560/ilr.v1n1p18
Ladda hem eller skriv ut
Här kan du skriva ut den här informationen om du vill sätta upp den eller ge den till någon annan.