Hur är jag en bra samtalspartner?

Vi människor är sociala varelser. Det är i mötet med andra som vi blir till – och därför mår vi dåligt av att inte kunna kommunicera. Det finns ett klart samband mellan bristande tillgång till kommunikation och utmanande beteende.

Det kan vara svårt att samspela med en person som inte pratar så mycket och som inte ger så starka signaler i kommunikationen. Det är lätt att samtalspartnern då kommunicerar mindre tillbaka och styr den kommunikation som finns genom att endast ställa frågor – och kanske svara själv.

Men den här onda cirkeln går att bryta! Genom att se till att det finns bilder i miljön som är tillgängliga att peka på ger du barnet möjlighet att samspela på det sätt som går. Genom att själv peka och prata kring bilderna i allt samspel visar du hur det fungerar.

I den här filmen berättar Gunilla Thunberg, fil dr, om hur kommunikationen fungerar när den kommunikativa förmågan är nedsatt.

Pekprat är det kommunikationssätt som de flesta personer med kommunikativ funktionsnedsättning använder på något sätt. Det är ett sätt som är enkelt att förstå och lära sig, både för personen själv och omgivningen.

Pekprat innebär att peka på bilder samtidigt som en pratar. Det finns många fördelar med att använda bilder som stöd i samtalet. Det avlastar minnet och ger hjälp att föreställa sig olika saker. Det hjälper också till att strukturera både händelser och tankar. Det ger helt enkelt en högre delaktighet i samtalet!

Precis som vi talar till små barn som ännu inte har lärt sig att prata, behöver vi vara förebilder för barn som ska lära sig att använda kommunikationsstöd för att uttrycka sig. Vi pekpratar genom att peka på de bilder som passar till det du säger. Komplettera gärna med annan kommunikation, som tecken. Du behöver vara modell länge innan du kan förvänta dig att barnet svarar med hjälp av kommunikationsstödet. Tänk på att vi inte förväntar oss tal från ett typiskt utvecklat barn förrän det är ungefär 2 år gammalt!

Använd kommunikationsstödet så mycket det går! Det är du som modell som hjälper barnet att koppla bilderna till olika föremål, upplevelser och personer. Tänk på att peka och prata även om personen själv inte verkar uppmärksamma bilderna. Utvärdera hur det fungerar med jämna mellanrum. Finns orden du behöver kunna säga? Finns bilder som motiverar barnet? Lägg till och utveckla innehållet i kommunikationsstödet och prova igen!

Det finns två typer av strategier som du kan använda för att underlätta kommunikationen med en person som har kommunikationssvårigheter.

Den responsiva strategin går ut på att:

• Titta och lyssna: Se vad personen gör
• Vänta och förvänta: Stanna upp och visa att du är förväntansfull
• Tolka och bekräfta: Sätt ord på det personen kommunicerar eller gör

Den här strategin kallas för att uggla.

Den miljömodifierande strategin går ut på att använda list för att skapa situationer där barnet lockas att kommunicera mer. Utgå här ifrån vad barnet själv kan och tycker är spännande! Den här strategin kallas för att räva.

Kombinera ”uggla” och ”räva” genom att först arrangera en situation som du tror kommer väcka någon reaktion hos personen. Stanna sedan upp och vänta på reaktionen. Tolka och bekräfta den sedan.

Tips för att göra kommunikationen och situationen lockande är att utgå från personens intressen och att låta personen välja och styra i samspelet. Gör situationen lustfylld genom att skoja till det, överraska och göra oväntade saker!

I kommunikationstrappan kan du se både barnets och samtalspartnerns kommunikativa strategier.

Hur kommer vi igång med kommunikationskartan?  Maja Sigurd Pilesjö, Specialpedagogiska institutet, 2004

Strategier för tidig kommunikation. Infoteket i Uppsala.

AAC Modeling Intervention Research Review - en översikt av pekprat som intervention. Sennot, Light & McNaughton, 2016.