Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hur ser växtligheten ut vid våra skolor?

Publicerad:
klöverhumla
Klöverhumla
Fotograf: Olle Kvarnbäck

Under den gångna sommaren har Olle Kvarnbäck inventerat växtligheten vid våra anläggningar Sötåsen, Uddetorp, Svenljunga och Angered. Syftet har varit att undersöka vilka blomväxter som förekommer, i vilken omfattning och i vilka biotoper.

- Ett annat syfte har varit att utföra en systematisk inventering som går att upprepa, så att resultatet går att följa upp över tid. Det är spännande om man kan se effekter av olika skötselåtgärder. Har man ingen systematisk inventering är det svårt att veta att man fått de resultat man hade i åtanke, säger Olle Kvarnbäck som är agronom och biolog och driver företaget Naturvisaren.

Mer gräs och mindre blommor
Sedan 2018 har Olle arbetat med naturbruksskolorna. Han har inventerat fåglar, fjärilar och humlor och tagit fram skötselplaner till olika miljöer.

- När jag inventerat fjärilar och humlor har jag märkt av en viss minskning, framför allt hos fjärilar. Jag har också haft intrycket av att det är mer gräs och mindre blommor.

Förekomsten av blommor är helt avgörande för hur mycket pollinatörer det finns. De måste ha föda för att leva och fortplanta sig. Med det som bakgrund bestämdes att fokus för sommarens inventering skulle vara blomväxter.

Svårt att beräkna blomtätheten
För att få en uppfattning om blomtätheten har Olle tagit inspiration från en del engelska studier och två forskare i Lund.

- Det kan tyckas enkelt att räkna blommor. Det är ju bara att räkna vad som är blommor men blommor ser olika ut och har olika blomställningar. Jag har därför räknat om alla olika typer av blommor till enheten 1 blomenhet, vilket motsvarar 1 blomkorg för korgblommiga växter, 1 blomax för axblommiga växter osv. Det finns brister i modellen men den ger ändå en bra fingervisning om hur mycket blomresurser som finns i området.

Vilka arter dominerar utöver gräs?
Växtligheten på Sötåsen och Uddetorp har vissa likheter. På båda platser är vitklöver en dominerande växt. Även grässtjärnblomma, smörblomma, teveronika och hundkäx ligger högt på listan, det är växter som trivs i fältkanter.

- Käringtand är också vanligt förekommande, vilket är positivt då det är en art som är populär bland pollinatörer, säger Olle.

Skapa fönster för pollinatörer
För att skapa bättre förutsättningar för pollinatörer rekommenderar Olle att gräset slås tidigt i juni och sedan i slutet på augusti.

- Då kan ett fönster hållas öppet för blomning mellan midsommar och fram till slutet av juli i alla fall. Under denna period är det många pollinatörer som bygger upp sina populationer och då vill man ha så mycket blomning som möjligt.

Vad gäller betesmarkerna ser Olle ett värde i att ha någon form att betesuppehåll emellanåt, för att gynna blomrikedomen. Ett alternativ är att låta djuren gå över större ytor.

Samla upp växtmassan
Vissa marker är så magra att det räcker att slå dem bara i augusti. Medan det på andra marker växer mycket och då är det rimligt att slå två gånger, där första gången blir under juni.

- Det kan vara knepigt med vilt, det kan vara rådjur med ungar och fåglar som har bon i juni. Det är svårt att vara perfekt i alla hänseenden, säger Olle.

En annan viktig aspekt i skötseln är att samla upp växtmassan som putsas av, så att den inte kväver det som är inunder. Det kan bli en stor skillnad för blomrikedomen om man samlar upp det än att det få ligga kvar.

Klöverhumla och broksnylthumla
Även om fokus legat på blomväxter har Olle också spanat lite grann på pollinatörer när han varit ute. Och några intressanta iakttagelser blev det.

- Jag såg bland annat klöverhumla som är ett av de rödlistade vilda bina. Det är jättekul att den finns både på Sötåsen och Uddetorp.

Ytterligare en sällsynt art var broksnylthumla.

- Det finns en grupp humlor som heter snylthumlor. De kallas också för gökhumlor ibland, då de snyltar på andra humlors bon. De tar över en annans humlas bo och biter ihjäl drottningen och lägger sina egna ägg där. De är inte snälla men ändå betydelsefulla i det stor hela har jag förstått, säger Olle.

Särskilda rapporter
Hur växligheten ser ut mer i detalj för de olika anläggningarna kommer Olle Kvarnbäck att redovisa internt, i särskilda rapporter längre fram.

Förslag på åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden

  • Att få in värdet av den biologisk mångfald mer i undervisningen. Att elever är ute och gör enklare inventeringar. Viktigt att kommande generationerna intresserar sig för dessa frågor.
  • Slåttra där det är möjligt – vägkanter, fältkanter och samla upp det avslagna materialet.
  • Elda vissa ytor, för att få bort gammal gräsförna.
  • Låta betesdjuren gå över större ytor. Göra betesplanering som tar hänsyn till den biologiska mångfalden. Sent betessläpp och vartannatårsbete på lämpliga platser.
  • Röja i skogsbryn.

Publicerad:
Senast uppdaterad: 2022-01-05 12:42