Besök på kycklinggård gav inspiration för offentliga måltider

Uppdaterad:
Publicerad:
Roland och hans pappa står framför hönornas hage

Kyckling var temat under en dag för personer som arbetar med upphandling och planering av offentliga måltider. Vi besökte en ekologisk kycklinggård och fick sedan höra om forskning kring kycklinguppfödning.

På Anestad gård i utkanten av Västgötaslätten sträcker sig historien långt bak i tiden. Här finns en bautasten över en tusenårig kungagrav och lantbruket har drivits av familjen Hermansson sedan 1600-talet. Marken har sedan dess brukats i olika syften för att idag ha landat in i en ekologisk KRAV-märkt kycklinguppfödning. 

Roland Hermansson välkomnade en vacker vårdag en grupp med kökschefer, upphandlare och måltidsplanerare och andra som arbetar med offentliga måltider för att berätta om sin verksamhet. Dagen arrangerades av Länsstyrelsen, MATtanken och Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland.

— I vår serie av temadagar vill vi sprida kunskap om svensk livsmedelsproduktion och på sikt bidra till mer mat tillagad av svenska livsmedel i våra offentliga kök. Vi har besökt flera olika livsmedelsproducenter och den här gången har turen fallit på en ekologisk kycklinggård, säger Agneta Larsson på Naturbruksförvaltningen.

Kungagraven och Rolands gård

Femtusen ägg! — En fantastisk dag när de kläcks

För tio år sedan valde Roland att ta gården i annan riktning och bytte grisar mot ekologisk kyckling. Idag har verksamheten vuxit fram till en av relativt få ekologiska kycklinggårdar i Sverige.

Roland får femtusen ägg levererade till gården. Efter några dagar kläcks 85–95% av äggen.
— Det är en fantastisk dag när de kläcks! säger Roland

Efter det följs en noggrann plan för hur kycklingarna hanteras. Värme, luftkonditionering och hygien är viktiga faktorer i uppfödningen.

Kycklingarna lever på gården i 62 dagar. Det är ungefär dubbelt så länge som på konventionella kycklinggårdar. De är av den långsamtväxande rasen Rowan Gold, vilket innebär att de växer runt 50 gram per dag.
— På den tiden hinner det sätta sig fett i köttet som ger god smak och saftig kyckling. En slaktad kyckling ger 1,3–1,4 kg, berättar Roland.

Massor av ägg som kläck och kycklingar som just har kläckts
Fotograf: Roland Hermansson

Foder, sysselsättning och gott om utrymme – Krav för att få vara KRAV

Kycklingarna äter ett fiberrikt foder som ger lång mättnadskänsla. Det består till huvudsak av svenska råvaror. Soja och solros importeras.
— Kycklingarna går fritt inomhus med gott om plats. De får höbalar, både som foder och som en viktig sysselsättning. De plockar i höet, bär runt på strån i näbben och hoppar upp på dem, säger Roland.

På vintern har de tillgång till att gå ut på en veranda med tak. Om somrarna är kycklingarna ute, äter gräs och pickar mask. Roland berättar att han planterat vinbärsbuskar i hagen för att ge kycklingarna naturligt skydd och goda bär att äta och sysselsätta sig med.

Annat som är viktigt för en ekologisk gård är att mediciner får inte ges i förebyggande syfte. Som ekobonde behöver Roland också odla kvävefixerande växter och tänka på att gynna biologisk mångfald, till exempel genom att så blommande kanter på åkrarna.

Kycklingar ute i sin hage
Fotograf: Roland Hermansson

Långsamt växande raser passar i ekologisk uppfödning

Under eftermiddagen kompletterade forskare Anna Wallenbeck, från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med resultat från forskning kring kycklinguppfödning.

— Snabbväxande kycklingar är inte lämpliga i produktion med långa uppfödningstider. Samtidigt är långsamt växande kycklingar mindre resurseffektivt, säger Anna Wallenbeck.

De snabbväxande kycklingarna tappar möjligheten att utföra sina naturliga beteenden när uppfödningstiden är lång och de blir för stora. De långsamtväxande verkar vara mer beteendemässigt lämpade för längre uppfödningstider, är slutsatser från studien.

Att köpa eller inte köpa ekologisk kyckling

Dagen syddes ihop i gruppdialoger där intryck och kunskap kopplat till sitt uppdrag kring offentliga måltider sammansmälte.
— Som upphandlare vill jag lära mig om hela kedjan kring den ekologiska kycklingen, för att kunna ställa rimliga krav i förhållande till den peng vi har. Vi vill göra bra val i upphandlingen och främja den svenska produktionen, säger Anette Fleischer från Borås Stad.

Frågan om att köpa ekologisk kyckling eller inte landar ofta i priset. Prislappen ligger runt tre gånger högre än konventionell kyckling, vilket behöver vägas in under en upphandling. Det är ingen enkel fråga men Anna Wallenbeck poängterar:
— Oavsett har ekologiska kycklinggårdar en viktig roll i att gå före, pressa gränserna och hela tiden föra utveckling framåt.

Stort tack och på återseende!

— Vi är tacksamma för engagerade deltagare och för att Roland och Anna delade med sig av värdefull kunskap, säger Eva Sundberg på MATtanken. Nu ser vi framemot nästa upphandlingsdag!

Planerna för nästa tillfälle är redan i gång och dagen kommer inträffa under hösten 2023.

Gruppen av arrangörerna och Roland Hermansson

      Bra saker med KRAV-märkt kyckling

      • De äter i huvudsak KRAV-märkt foder, som till minst hälften ska odlas på gården.
      • De får gå fritt inomhus med gott om plats – KRAV-märkta kycklingar har nästan dubbelt så stort utrymme inomhus som konventionella. I konventionell kycklinguppfödning får det vara upp till 25 per kvadratmeter.
      • De får rotfrukter, hö eller annat grovt foder att sysselsätta sig med.
      • På sommaren får de gå ut och äta gräs, sprätta och picka mask.
      • Varje slaktkyckling ska ha tillgång till minst 4 kvadratmeter rastgårdsyta.
      • Rastgården ska erbjuda till exempel träd och buskar där kycklingen kan få skydd.
      • De får bada i riktig sand för att hålla fjäderdräkten ren.
      • Mediciner får inte ges i förebyggande syfte.
      • De lever längre än konventionella kycklingar, cirka 81 dagar jämfört med 35.

      Källa: www.krav.se