Cirkulära näringsflöden tar form i praktiken
Hur kan restprodukter från stadens livsmedelssystem bli en resurs för lokal odling? I projektet Cirkulära näringsflöden för lokal livsmedelsproduktion testas nu konkreta metoder för att omvandla hästgödsel och andra organiska restströmmar till högkvalitativ jordförbättring.
I försöksanläggningen på Angereds gård har projektet tagit ett första steg mot att sluta kretsloppen. Här undersöks hur olika restmaterial kan samverka i en komposteringsprocess och bli en resurs för odlare i Göteborgsregionen.
Från rest till resurs
I projektets inledande fas har två isolerade, manuellt roterande komposter med en volym på 800 liter vardera satts i drift. De fungerar som testbäddar där olika materialkombinationer provas och utvärderas.
De två kompostbehållarna på Angereds gård.
Basen i försöken är hästgödsel som utgör större delen av blandningen. För att skapa en mer näringsrik kompost kompletteras gödseln med drav – en restprodukt från ölproduktion som bidrar med både organiskt material och näring.
– Vi tittar på hur olika restströmmar kan komplettera varandra och skapa en mer balanserad och effektiv kompost, säger Tony Johansson, koordinator för projektet på Angereds gård.
Även återanvända kokosfibrer ingår i blandningen. De har tidigare använts som odlingssubstrat för ärtskott och bidrar framför allt med struktur och porositet i kompostblandningen. I en av komposterna testas dessutom musselskal, för att undersöka hur de påverkar både processen och den färdiga produktens mineralinnehåll.
Musselskal och drav tillsätts i komposten för att ge nytt liv åt lokala restprodukter och skapa en mer näringsrik jordförbättring.
En process som snabbt tog fart
Inför uppstarten av försöken förblandades restströmmarna noggrant för att skapa en homogen blandning där jämn fördelning av fuktighet, struktur och organiskt material är avgörande för att processen ska fungera.
Resultaten från det första försöket är lovande. Kort efter uppstart steg temperaturen snabbt i båda komposterna, vilket visar att den biologiska nedbrytningen kom igång effektivt.
Temperaturloggen visade temperaturer över 60 °C under mer än 16 timmar, vilket innebär att materialet nådde en så kallad termofil fas. Det är en viktig del av processen eftersom den bidrar till att hygienisera komposten – en avgörande faktor för att den ska kunna användas i livsmedelsproduktion.
– Den snabba temperaturökningen tyder på att vi har fått till en bra sammansättning redan från start, där både näring och fukthalt ligger på rätt nivå, säger Tony Johansson.
Att restströmmarna fungerar väl tillsammans är ett viktigt kvitto på att modellen har potential att skalas upp.
Från kompost till jordförbättring
Efter några veckor i de roterande komposterna flyttas materialet vidare för efterkompostering, då det får mogna och stabiliseras under mer luftiga förhållanden i storsäckar.
Under denna fas kommer komposten att stabiliseras och mogna under ytterligare 2–3 månader innan den utvärderas som jordförbättringsprodukt. Denna process förväntas ge en mer homogen och biologiskt stabil slutprodukt med goda egenskaper för användning inom grönsaksodling.
– Målet är att ta fram en produkt med god struktur, näringsinnehåll och odlingsegenskaper som är anpassad för småskaliga grönsaksodlare med höga krav på jordkvalitet, säger Tony Johansson.
Uppföljning, mognad och fortsatt utveckling
Efter den inledande komposteringsfasen, som pågår i cirka 3–4 veckor, flyttas materialet över till luftiga storsäckar för efterkompostering och mognad. Under denna period, som sträcker sig över ytterligare 2–3 månader, stabiliseras materialet och utvecklas till en mer homogen och biologiskt mogen produkt.
Denna fas är viktig för att säkerställa att den färdiga jordförbättringen får de egenskaper som krävs för användning inom grönsaksodling, både vad gäller struktur, stabilitet och näringsinnehåll.
Parallellt fortsätter projektet att följa upp och analysera försöken. Temperaturutveckling, nedbrytningsgrad och materialets stabilisering dokumenteras löpande, tillsammans med kvaliteten på den färdiga produkten.
Erfarenheterna från försöken används för att vidareutveckla kompostrecepten och förbättra processerna. De utgör också ett viktigt underlag för att kunna bedöma hur systemet kan skalas upp och bidra till en mer etablerad modell för cirkulär näringsåterföring i Göteborgsregionen.
Arbetet är fortfarande i ett tidigt skede, men de första resultaten visar att de utvalda restströmmarna har god potential att fungera tillsammans, som en del av ett framtida cirkulärt system för lokal livsmedelsproduktion.