Från utvecklingsprojekt till nationell kunskap – erfarenheter från lyftes på Bokmässan
Hur skapar vi yrkesutbildningar som möter framtidens arbetsliv? Det är en av de frågor som står i centrum för den nya boken Att forma undervisning i yrkesutbildning som presenterades under ett boksamtal på Bokmässan i Göteborg. Genom konkreta exempel visar boken hur lärare och forskare tillsammans utvecklar undervisning inom områden som inkludering, AI, ämnesintegrering och lärande i olika lärmiljöer.
På Bokmässan samlades över 100 000 besökare. Här möts varje år utbildare, forskare, författare, tänkare och kreatörer för att utbyta idéer som formar vår samtid och framtid. Det gjorde också Bokmässan till en naturlig plats att presentera det nya läromedlet som riktar sig till blivande och verksamma lärare och skolledare inom yrkesutbildning på gymnasie och vuxennivå.
En gemensam målbild blev verklighet
Samtalet leddes av Malin Bergsten, rektor vid Naturbruksskolan Svenljunga, och samlade forskare, lärare och tillika författare som medverkat i boken.
Ett återkommande tema under samtalet var betydelsen av samverkan mellan forskning och utbildning. Giulia Messina Dahlberg, docent i pedagogik och en av författarna till boken, beskrev hur detta varit en gemensam ambition under lång tid.
– Det här började som en målbild för flera år sedan: att skapa en nära samverkan mellan forskning och utbildning. Idag ser vi resultatet. Vi lever som vi lär och samverkar på riktigt, sa Giulia Messina Dahlberg.
Boken växte fram ur en vilja att beskriva vad som kännetecknar en framgångsrik yrkesutbildning. Utgångspunkten har varit att förena erfarenheter från undervisningens vardag med forskningsbaserad kunskap och därigenom synliggöra vad som faktiskt gör skillnad för elevers lärande.
Kollegialt lärande skapar bättre undervisning
Flera av kapitlen ger konkreta exempel på hur undervisning kan utvecklas. Malin Bergsten lyfte bland annat ämnesintegrering som ett sätt att skapa relevanta och sammanhängande lärsituationer för eleverna. Ett exempel var hur matematik kan integreras i praktiska moment, som att mäta höjden på ett träd.
Samtidigt framhölls att framgångsrik ämnessamverkan bygger på kollegialt samarbete och en vilja att utmana etablerade arbetssätt.
– Det handlar om att spräcka varandras bubblor. Vi behöver samverka över olika lärmiljöer. Det är en stor utmaning, men här finns också en stor möjlighet, där boken ger fler handfasta exempel på att det går att jobba på det här sättet, sa Malin Bergsten.
Utbildningen måste utvecklas i takt med arbetslivet
Flera av författarna lyfte behovet av att undervisningen kontinuerligt utvecklas i takt med förändringar i samhället och arbetslivet.
AI lyftes fram som ett exempel på ett område där yrkeslärare behöver utforska nya möjligheter. Tekniken kan fungera som stöd i det dagliga arbetet, exempelvis för planering, analys och reflektion kring undervisningen.
Susanne Gustavsson som är författare och universitetslektor i pedagogik, betonade samtidigt yrkesutbildningens särskilda uppdrag. Eleverna ska utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna verka i ett yrke direkt efter utbildningen. För att lyckas med det behöver lärare ständigt reflektera över vilka lärmiljöer, verktyg och kompetenser som behövs i framtiden.
Inkludering är en ständigt pågående process
En annan central fråga under samtalet var inkludering i yrkesutbildningen. Perspektivet som lyftes fram var att inkludering inte är ett mål som uppnås en gång för alla, utan en kontinuerlig process som behöver genomsyra undervisningen. Boken erbjuder därför inte färdiga lösningar, utan exempel, erfarenheter och reflektionsunderlag som kan stödja lärare i att utveckla undervisningen utifrån sina egna förutsättningar, elevgrupper och lärmiljöer.
Lärare och forskare utvecklar kunskap tillsammans
Ett av de starkaste budskapen under samtalet handlade om hur ny kunskap växer fram.
Jörgen Holmén, författare och utvecklingsledare vid Västra Götalandsregionens Naturbruksförvaltning, beskrev hur lärare och forskare genom aktionsforskning får möjlighet att tillsammans undersöka undervisningen, ställa frågor och pröva nya arbetssätt.
– Fokus ligger inte bara på resultaten utan också på de processer som leder fram till lärande. Hur lär sig elever egentligen? Hur fungerar undervisning i olika lärmiljöer? Hur kan nya verktyg användas på ett konstruktivt sätt? Det är frågor som utvecklas genom gemensamt utforskande snarare än genom färdiga svar.
Ett kvitto på långsiktigt utvecklingsarbete
För Naturbruksförvaltningen har dessa frågor varit centrala under lång tid. Genom återkommande utvecklings- och forskningsprojekt har lärare och forskare tillsammans utvecklat undervisningen och byggt kunskap om yrkesutbildningens villkor.
Ett exempel är forskningsprojektet YRKSIM, där lärare och forskare tillsammans undersöker hur simulatorstödd undervisning kan stärka elevers yrkeskompetens och förbereda dem för ett arbetsliv präglat av teknikutveckling, hållbarhet och innovation. Projektet bygger på aktionsforskning där undervisningen utvecklas genom nära samverkan mellan forskning och praktik.
Jörgen Holmén lyfte under samtalet fram värdet av det långsiktiga utvecklingsarbetet och hur erfarenheter från många års samverkan mellan lärare och forskare nu bidrar till att utveckla kunskap på en bredare nivå.
Ur det perspektivet kan boken ses som mer än en publikation. Den är också ett resultat av många års gemensamt kunskapsskapande. Erfarenheter från klassrum, verkstäder, simulatorer, arbetsplatser och utvecklingsprojekt har sammanställts, analyserats och gjorts tillgängliga för fler och finns nu tillgängligt för att utbilda framtidens yrkeslärare.
Läs mer
Simulatorstödd undervisning i yrkesutbildning, YRKSIM (vgregion.se/naturbruk)
Finansiär: Skolforskningsinstitutet
Ny bok vill utveckla undervisningen i yrkesutbildning (gu.se)