Trycksår
Den här sidan riktar sig till vårdpersonal för att vägleda diagnostik och rätt handläggning av trycksår.
Definition
Trycksår uppstår när hud och underliggande vävnad skadas av långvarigt tryck eller en kombination av tryck och skjuv. När vävnaden utsätts för detta under en längre tid kan två typer av skador uppstå.
- Lågt men långvarigt tryck kan delvis eller heltstoppa blodcirkulationen. Det leder till syrebrist i området och kan orsaka vävnadsskada.
- Högre tryck kan skada cellerna direkt genom att de pressas ihop och deformeras.
Skjuv
Skjuv uppstår exempelvis då huvudänden på en säng höjs så att patienten halvsitter i sängen, eller då ryggstödet på en rullstol sänks ner så att patienten halvligger.
Yttersta hudlagret ”fastnar” mot underlaget samtidigt som kroppen glider neråt på grund av tyngdlagen. När huden och vävnaden under förskjuts i förhållande till varandra kan kapillärerna böjas, klämmas åt eller tänjas ut.
Cirkulationen upphör eller försvåras då i området. I kombination med tryck bidrar detta till att trycksår kan uppstå.
Tänk på att muskelvävnad är mer känslig för skjuv och/eller tryckkrafter än vad huden är. Detta kan medföra att vävnad skadas på djupet före det blir synligt i hudplanet.
Friktion
Friktion kan inte i sig orsaka trycksår, men är en starkt bidragande faktor för att skjuv uppstår. Det gäller exempelvis vid förflyttning då vårdpersonal, istället för att lyfta, ”drar” patienten mot underlaget.
Friktionen kan göra att det översta hudlagret skavs av. Vanligast är friktionsskador på hälar, armbågar och över ryggslutet. Ju högre friktionen är desto högre blir risken för skjuv.
Vid befintlig tryckskada välj - Åtgärd vid trycksår klass I-IV