KomHIT forskningsprojekt
Syftet är att verka för ökade kommunikativa rättigheter och ökad delaktighet för barn med kommunikationssvårigheter genom att dels kartlägga föräldrars och barns upplevelser och önskemål om förändringar med avseende på kommunikation och kommunikationsstödjande åtgärder, dels ta fram, implementera och utvärdera insatser för förbättrad kommunikation inom barnsjukvård och tandvård.
Finansiering
Sunnerdahls Handikappfond, Rättighetskommittén Västra Götalandregionen, Ragnhild och Gustaf Andreassons donationsfond, Lundgrenska stiftelserna
Samverkande parter
DART, Mun-H-Center och Gillbergcentrum vid Göteborgs Universitet, Högskolan i Borås.
Bakgrund
KomHit består av två delprojekt: ett med inriktning på forskning (som beskrivs här) och ett arvsfondsprojekt med inriktning på utveckling och nationell kunskapsspridning. Forskning när det gäller omhändertagande av barn med kommunikationssvårigheter inom barnsjukvård och tandvård är i princip obefintlig. Detta trots att många barn med omfattande kommunikationssvårigheter är högkonsumenter av sjukvård och tandvård och att vikten av kommunikation med och information till barnet är något som generellt betonas i modern barnsjukvård. Forskningsprojekt KomHIT startade 2010 och arbetet har hittills skett på en dagkirurgisk avdelning (avdelning 320, operation 2).
Metod
För att kartlägga föräldrars synpunkter och önskemål har data samlats genom enkätundersökning och gruppintervjuer. Stress och oro undersöks genom instrumentet STAI. För att underlätta för barnen att svara på dessa frågor används en visuell struktur genom metoden samtalsmatta som utvecklats och validerats. Vidare samlas salivprover med syfte att mäta stresshormonet cortisol på föräldrar och de barn som kan medverka. Prover tagna före och efter intervention jämförs.
Resultat
Föräldraenkäterna visade på hög grad av nöjdhet. Lägre värde erhölls på frågor om information till barnet, både innan och under vårdvistelsen. Fokusgruppsstudien visade att föräldrarna ansåg att personalens kunskap om funktionsnedsättning och AKK är låg och att man i alltför hög omfattning förlitar sig på dem som tolkar. Undersökningen av oro hos barnen med samtalsmatta visade att det främst var barn på en kognitiv nivå över 6 år som tillförlitligt kunde svara på frågorna. De uttryckte då ofta oro, men i lägre grad än föräldrarnas proxy-skattning. Utvärderingen vid avd 320 pågår för närvarande och beräknas vara avslutad våren 2013. BNK går in i projektets kartläggningfas våren 2013.
Framtid
Projektet bedöms vara mycket viktigt för svensk barnsjukvård och tandvård.
Projektledare
Gunilla Thunberg, DART, Kruthusgatan 17, 411 04 Göteborg. E-post: gunilla.thunberg@vgregion.se, mobil: +46707855225.
