Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

För vem passar ögonstyrning?

När det är aktuellt att prova ut ögonstyrning som hjälpmedel för att styra en dator, är det ofta för personer med mycket stora rörelsehinder. Det kan vara det enda möjliga sättet för den här personen att kunna styra en dator. Ögonstyrd dator kan också vara till nytta för den som i och för sig kan använda andra styrsätt (som t ex manöverkontakter och skanning, huvudmus eller joystick) men där det är ansträngande och kräver mycket energi och tid. Då kan en ögonstyrd dator snabba upp kommunikationen och/eller skrivförmågan, och också vara mindre energikrävande. Erfarenheten är att ett barn som har mycket medrörelser och blir väldigt spänt när det ska utföra en aktivitet, kan bli betydligt mer avslappnad i sin kropp när det använder ögonstyrd dator. Man kan ju faktiskt sitta helt still och bara titta.

En dator med talsyntes är kan vara ett sätt att lära sig att bilder/symboler kan användas kommunikativt – ”om jag tittar på den här bilden så gör/säger datorn alltid så här” är något man kan lära sig om man får göra det många gånger. Att både se en bild/symbol och också få lyssna på ett ord eller en fras förstärker inlärningen. Även för barn där man inte riktigt vet om de förstår bilder, kan en ögonstyrd dator vara ett bra hjälpmedel för att lära sig och utvecklas. Vår erfarenhet är att ögonstyrning kan vara lättare kognitivt att hantera än vad det är att klara att förstå skanning eller att man ska flytta muspekaren med hjälp av huvudmus eller joystick.

Det är viktigt att tänka på att det kan behövas lång tid av träning bara för att komma igång och lära sig att styra med ögonen. I sin forskning har Maria Borgestig kommit fram till att det kan ta så lång tid som upp till 19 månader för ett barn att bli en effektiv ögonstyrare.

Referenser

Borgestig, M., Falkmer, T., & Hemmingsson, H. (2013). Change in Eye Controlled Perfor¬mance over Time with an Eye Tracker Controlled System, Used by Children with Severe Physical Disabilities. Assistive Technology: From Research to Practice, 33, 473–477.

Holmqvist, E., Thunberg, G., & Peny Dahlstrand, M. (2017). Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities: Parents and professionals’ perception of gains, obstacles, and prerequisites. Assistive Technology: From Research to Practice. Published online. doi.org/10.1080/10400435.2017.1307882

Majaranta, P. et al. (2012). Gaze Interaction and Applications of Eye Tracking. Advances in Assistive Technologies. Hershey, PA: Medical Information Science Reference.

Senast uppdaterad: 2019-07-09 10:20