Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Kalibrering

Ögonstyrningssystemet behöver data om den specifika användarens ögon, vilket görs via en kalibrering. Ju bättre kalibreringsresultat, desto bättre igenkänning kommer användaren att ha i systemet – vilket innebär att det är följsamt att styra med ögonen, och att det blir det val användaren tittar på. Vid en utmärkt kalibrering fungerar det bra även med små knappar/rutor och barnet kan kanske använda ett helt tangentbord på skärmen. För att en ögonstyrd dator ska fungera så bra som möjligt behöver man alltså starta med att göra en kalibrering. Det görs genom att barnet tittar på bestämda punkter på bildskärmen.

Det finns ofta olika inställningar för att anpassa en kalibrering. T ex går det att ställa in hur många punkter det ska var, en - två – fem – nio. Det är bättre att få en hyfsad kalibrering med färre antal punkter, som en eller två, än en sämre med fem eller nio punkter.

Man kan ställa in bakgrundsfärg, liksom färg på kalibreringspunkten vilket gör det möjligt att anpassa kalibreringen så det blir mer synvänligt. Istället för att använda en punkt går det att välja en bild, eller i vissa system även en videosekvens. Detta kan vara mer motiverande för barnet att titta på. Är det tillräckligt intressant kan det gå att genomföra en kalibrering även när man inte i förväg kan förklara för barnet vad som förväntas av det.

I vissa system går det också att förbättra en punkt/bild i taget, vilket är väldigt användbart om inte kalibreringen blir bra vid första försöket. Då behöver barnet bara titta på en punkt eller bild åt gången, vilket kan vara betydligt enklare. Om inte motivationen och orken räcker till vid det första tillfället, går det också utmärkt att fortsätta att förbättra kalibreringen vid ett senare tillfälle. Det kan vara viktigt att tänka på, att för många barn blir det långtråkigt om kalibreringsprocessen drar ut för mycket i tid, och man behöver prova lite roligare och mer motiverande aktiviteter. Ibland får man nöja sig med en mindre bra kalibrering till att börja med, så att barnet får möjlighet att prova datorn i roliga och motiverande aktiviteter. Det är viktigt att få känna att det här var roligt, det här vill jag gärna göra igen. Barnet får en chans att förstå att han/hon kan ha roligt och glädje av datorn – och inte bara behöva ägna första stunden åt kalibrering. Men det är förstås viktigt att tänka på att om inte kalibreringen är helt lyckad, behöver också anpassningen i programvaran vara ”enkel” att styra – med andra ord inte innehålla för många och för små knappar/rutor.

Om det visar sig att barnet inte kan använda hela bildskärmen p.g.a. visuella svårigheter som t ex synfältsbortfall eller skelning kan man i vissa system välja att göra kalibreringen på en viss del av skärmen (i det området där det fungerar för barnet att få till ett ”klick”).

Ytterligare en möjlig funktion är att välja att ögonstyrningen bara ska följa ett av ögonen – om barnet t ex. skelar kraftigt kan det vara svårt för systemet att veta vilket öga som det ska bygga sin igenkänning på. Detta får ofta konsekvensen att ögonstyrningen inte fungerar bra – eller inte fungerar överhuvudtaget. Välj då det öga som är det dominanta. Och även om det kanske inte fungerar lika bra som som för en person som har en kalibrering med båda ögonen, är det väl värt ett försök om det är den möjlighet som finns för barnet att använda en dator.

Är det svårt att kalibrera, kan det vara värt att prova en-punkts-kalibrering. Då kan visserligen precisionen bli sämre utåt kanterna men man får en bra kalibrering i mitten. Om det inte lyckas att få en kalibrering överhuvudtaget, kan man prova att använda den default-kalibrering som finns med i vissa system. En förälders kalibrering behöver inte vara lik barnets, och därför kan det vara bättre att använda default-kalibreringen, eftersom den är framtaget utifrån normalfördelningen. Ögondroppar kan fukta hornhinnan vilket kan göra att det är lättare för kameran att läsa av reflexer från ögat. Det är också bättre med kontaktlinser än glasögon om man kan välja.

Inställningar för dwell (tiden för automatiskt klick)

Många barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning som använder ögonstyrd dator, aktiverar klickfunktionen via dwell, vilket innebär att man tittar på en bild/ruta på bildskärmen en viss förinställd tid för att få ett aktiveringsklick. Den dwell-tid som ställs in kan vara avgörande för hur det fungerar. Erfarenheten är att någonstans mellan 0,8 – 1,2 sekunder är lagom. Men det händer att tiden måste vara så kort som 0,5 sekunder, speciellt i de fall där kalibreringen inte blir optimal. Det är inte till hjälp för barnet om tiden är för lång.

Återkoppling från systemet/trackstatus

I de flesta system finns återkoppling som visar att kameran ”ser” ögonen, och att personen sitter på lagom avstånd från bildskärmen. Detta är ett bra och användbart hjälpmedel för nätverket runt barnet, för att få information om barnet sitter på lagom avstånd från bildskärmen och att kamerorna ”ser” ögonen.

Senast uppdaterad: 2019-07-09 10:47