Motiverande strategier och motiverande samtal

Motiverande strategier

Motiverande strategier innebär fokusering på individens egna skäl, egen motivation och förmågan att ändra sina levnadsvanor. Detta för att starta eller påskynda en förändrings-process som sedan kan fortsätta av egen kraft eller med hjälp av andra metoder, till exempel tobaksavvänjning eller fysisk aktivitet på recept (FaR). Motiverande samtal innefattar ett flertal motiverande strategier. Motiverande strategier förekommer även inom kognitiv beteendeterapi (KBT) eller lösningsfokuserad metodik.

Motiverande samtal

Motiverande samtal (MI)är mer av ett förhållningssätt än en teknisk metod och innehåller vissa principer, strategier och färdigheter med syfte att leda fram till en förändring. Ett av de viktigaste bidragen i det motiverande samtalet är att väcka intresse när individen ännu inte är motiverad till förändring. Det finns alltid ett mål och syfte med det motiverade samtalet. Målen kan se olika ut beroende på var i förändringsprocessen personen befinner sig. MI betonar individens självbestämmande och förmedlar eget ansvar.

Mötet – en dialog

Kommunikationen underlättas om samtalet sker i dialog. Det sker genom att lyssna på och spegla det som personen säger. En dialog som utgår från ett personcentcentrerat förhållningssätt kan ge utrymme för personen att själv börja fundera och ställa frågor i stället för att få information som han eller hon inte är beredd att ta emot. Ett sådant förhållningssätt skapar delaktighet och ökar möjligheten att komma överens om mål och syfte med en förändring.

Utforska

Utforska personens kunskap och ge information. Inled gärna samtalet med en öppen fråga. En öppen fråga kan inte besvaras med endast ja eller nej. Den bjuder in personen på hans eller hennes egna villkor och utgår ifrån vad han eller hon tycker är viktigt. Det ger förutsättningar för en god fortsatt kommunikation och ger personen möjlighet att själv resonera kring sin situation och en eventuell förändring.

Lyssna

Att efter en öppen fråga lyssna på vad personen har att säga ger förutsättningar för att personens egna tankar och oro kommer i fokus. Vid aktivt lyssnande är det lättare att upptäcka det som inte sägs med ord utan uttrycks med kroppsspråket.

Spegla

Genom att upprepa det personen sagt, med exakt ordalydelse eller synonymer, visar du att du lyssnar. Här har du som vårdpersonal möjlighet att försöka tolka och spegla underliggande budskap, vad personen menar, tänker eller känner.

Informera i dialog

Att informera i dialog är att respektera personens vilja och behov, vilket gör personen delaktig. Genom att informera i dialogform behöver du inte ödsla tid på att berätta sådant som personen redan vet, du anpassar informationen till det som är relevant för just den här personen.

Hantering av motstånd

I samtal om förändring kan ibland det som kallas för motstånd inträffa. Det är en signal till dig som behandlare att göra annorlunda. Förstahandsåtgärden är dock inte att hjälpa personen att hitta andra lösningar. Försök i stället att förstå och bemöta det han eller hon säger. Motstånd kan vara ett tecken på ovilja att följa de råd som ges men det kan också vara ett tecken på att samarbetet mellan er inte fungerar. Det kan i sin tur bero på att du går för fort fram, att du kommer med råd för tidigt i processen, eller med varningar och hot om konsekvenser.

Utforska motivation

Personens motivation är avgörande för bestående förändring av levnadsvanor. Genom att utforska och locka fram motivation, uppnås väsentligt bättre resultat än genom ensidiga råd och ”tjat” om förändring. För att undersöka personens motivation till förändring och för att locka fram förändringsprat kan motivationsskalor användas.

Förändring – en process

Beteendeforskningar visar att de flesta av oss går igenom fem stadier innan vi når bestående förändringar i levnadsvanor.

  1. Omedvetandestadiet: Jag har inte noterat eller förstått att jag har ett riskbeteende (äter fel, sitter för mycket, stressar, etcetera)
  2. Begrundandestadiet: Jag funderar över min situation och mitt tillstånd – kan det vara skadligt att leva så här?
  3. Förberedelsestadiet: Jag tar reda på fakta, beställer tid för hälsokontroll
  4. Handlingsstadiet: Köper en cykel, bokar tid på gym, byter smör mot vegetabiliskt matfett
  5. Vidmakthållandestadiet: Cyklar till jobbet varje dag, äter fisk tre gånger i veckan, har börjat gilla broccoli

Det finns också ett sjätte stadium – återfallet. Det dyker upp då och då men det är viktigt att inte låta sig nedslås av det. Väldigt få har lyckats ändra beteende utan att någon gång återfalla till gamla vanor. Vår uppgift som vårdpersonal är att möta personen där hen befinner sig i förändringsprocessen.

Mer info om MI och mätsticka, se Folkhälsomyndighetens hemsida 

Pia Haikka

Handläggare, övergripande verksamhetsplanering
Telefonnummer
E-post

Senast uppdaterad: 2017-11-15 10:05