Projekt

Naturbruksskolan Sötåsen deltar i ett internationellt bevarandeprojekt för biologisk mångfald genom uppfödning av den utrotningshotade paddan Atelopus balios. Projektet sker i samarbete med Citizen Conservation och kombinerar praktiskt arbete, undervisning och teknisk innovation för att utveckla kunskap om artbevarande – både globalt och lokalt.

Detta projekt utforskar hur jordbruket kan bli fossilfritt till 2030 – genom att ta till vara restprodukter, införa ny teknik och skapa cirkulära lösningar för jordbruk och industri som gynnar både klimat och energiförsörjning.

De naturliga ekosystemen försvinner och den biologiska mångfalden minskar till följd av ökad exploatering av vår natur. Minskningen av antalet arter och pollinerande insekter har blivit ett globalt miljöproblem. Vårt arbete med att systematiskt inventera blommor och pollinerande insekter är ett steg mot att på sikt kunna öka den biologiska mångfalden där vi står och skapa en bättre miljö för de arter som finns.

Projektet BREC kopplar samman lantbruksskolor, myndigheter och forskare för att sprida cirkulära jordbruksmetoder bland yrkesverksamma och forskningsinstitut som bedriver cirkulär bioekonomi.

Förlusten av biologisk mångfald är en av vår tids största miljöutmaningar och påverkar jord- och skogsbruk genom försämrade ekosystemfunktioner. Nu tar Naturbruksförvaltningen och Göteborgs botaniska trädgård initiativet för att rusta den gröna näringen i Västra Götaland inför EU:s naturrestaureringsförordning. Vi samlar kunskap, metoder och växtmaterial för att återställa naturen och skapa nya möjligheter för framtidens ekosystem.

Det växer fram nya kommersiella grönsaksodlare (Market gardeners) runt Göteborg, men bristen på kvalitativ jordförbättring och hanteringen av hästgödsel är stora problem. Projektet syftar till att skapa en innovativ modell för att omvandla hästgödsel och andra restprodukter från livsmedelsproduktion till högkvalitativ jordförbättring. Dessutom ska en hållbar affärsmodell utvecklas för att ge långsiktig effekt i det lokala livsmedelssystemet.

I Closecycle samarbetar 18 partners från offentlig förvaltning, akademi och näringsliv över hela Nordsjöregionen. Tillsammans arbetar vi för att möta utmaningarna med övergången till förnyelsebar energi och en biobaserad cirkulär ekonomi. Målet med projektet är att skapa nätverk som hjälper till att använda lokala naturresurser, både i städer och på landsbygden, för att göra produkter som kan användas i jordbruk och industri.

Kan ett tränat luktsinne bli nyckeln till renare utsäde? I det här projektet testas sökhundar som ett innovativt verktyg för att hitta svårupptäckta gräsogräs i vallfröodlingar. Genom att jämföra hundarnas förmåga med traditionella metoder och kombinera med GPS-teknik, vill projektet bana väg för smartare, mer hållbara lösningar inom svensk växtodling.

E-MAP är Naturbruksförvaltningens projektserie som ingår i Erasmus+ Ackrediteringsprogrammet 2023-2027. Tillsammans är alla enheterna i Naturbruksförvaltningen medlemmar i det ackrediterade konsortiet.

På Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda finns en unik testanläggning för bioraffinering, som är en del i ett EU-finansierat projekt med syftet att skapa en ny plattform för utveckling av grön bioraffinering och cirkulära system.

I Sverige finns ca 17 regionala, gröna kluster, som alla bildats på olika sätt, men alla verkar för tillväxt och utveckling i de gröna näringarna. I detta projekt är syftet att öka samverkan och utbytet mellan de gröna klustren, och även skapa en brygga mellan denna regionala operativa nivå, och den nationella nivån.

Syftet med projektet är att undersöka vilken inverkan miljöerna och tekniken i nya Axevalla hästcentrum har på hästars välfärd samt människors arbetsmiljö och använda den kunskapen för att bidra till en positiv utveckling av hästbranschen inom dessa områden.

Naturbruksförvaltningen bjuder in till tre fältvandringar där lantbrukare får konkreta exempel på hur småbiotoper kan stärka ekosystemen i odlingslandskapet. Genom kunskap, inspiration och praktiska tips är målet att fler ska vilja bidra till ett mer levande landskap.

I Sverige pågår en mängd olika satsningar för att vi som land ska kunna vara självförsörjande i större utsträckning än tidigare. Detta har aktualiserats inte minst i samband med den globala pandemi som försvårade import och export av en rad varor och livsmedel under stora delar av 2020 och 2021.

Den biologiska mångfalden på jorden är hotad och människans aktivitet är det största hotet. Projektet SamBio ska sprida kunskap och öka förståelse för vad biologisk mångfald är, varför det är viktigt och vad allmänhet och näringsliv kan göra för att bevara den.

I forskningsprojektet studeras hur gymnasial yrkesutbildning kan förbereda för ett framtida yrke präglat av intensiv teknikutveckling, krav på hållbarhet och innovation. Med lärmiljöer avses simulerade och autentiska miljöer i skola och på arbetsplats. Projektet genomförs i naturbruksprogrammet där den simulerade lärmiljön består av digitala körsimulatorer.

Skogens Kraft 2.0 ska utveckla skogligt mångbruk genom att öka kunskap, förbättra rådgivning och bygga nätverk.

Vår roll i projektet Climate Farm Demo är att fungera som demogård för klimatsmarta jordbruksmetoder, där vi tillsammans med andra europeiska gårdar bidrar med att visa upp lösningar för ett mer hållbart och klimatneutralt jordbruk.

Ett av de viktigaste miljömålen är att värna och öka den biologiska mångfalden. På Naturbruksförvaltningen jobbar vi med det miljömålet på olika sätt genom att lyfta det i våra utbildningar och genom att göra olika typer av fysiska åtgärder i landskapet kring våra skolor.

Jord som köps på påse består till största delen av fossil torv som har en stor klimatpåverkan. Det finns en stor efterfrågan på andra råvaror, och därför testar vi att odla vitmossa som ett alternativ till torv i substratjordar. 

Agroforestry, eller trädjordbruk som det också kallas, handlar om att skapa hållbara odlingssystem genom att integrera perenna växter som buskar och träd i odlingslandskapet, eller etablera odlingar i befintliga skogsmiljöer. Syftet är att gynna ekosystemen och samtidigt sträva efter högre produktivitet och lönsamhet.

På Västra Götalandsregionens naturbruksskolor upprättas just nu en testmiljö för sensorer med LoRaWan-uppkoppling. LoRaWan är en trådlös dataöverföringsteknik precis som WiFi, 3G och 4G, men som har den unika förmågan att kunna sända signaler mycket långt med extremt låg energiförbrukning.

Projektet U-garden handlar om att bygga kunskap och utforska förutsättningar för att skapa fler hållbara odlingssystem i urbana miljöer i europeiska städer.

Livsmedelskedjan står inför många stora tekniska möjligheter. I ett projekt som leds av Vreta Kluster är målet att fler teknikleverantörer utvecklar lösningar för att öka konkurrenskraften inom livsmedelskedjan.

I detta projekt vill vi visa ett konkret exempel på ett bioraffinaderikoncept som kombinerar proteinutvinning från vall med biogasproduktion. Konceptet bygger vidare på ett tidigare utvecklat gårdsbaserat bioraffinaderi i projektet vallbaserade produkter- ett steg närmare kommersialisering. Vall i växtföljden för proteinutvinning till bland annat grisar bidrar till hållbarare växtodling och ökad självförsörjning av proteinfoder. Genom intervjuer och modellberäkningar belyser vi mervärden som ökad mullhalt, minskat behov av gödsel och bekämpningsmedel, samt sätter ett monetärt värde på dessa fördelar i hela produktionskedjan fram till konsument.

Förädling av vall genom grön bioraffinering har potentialen att möta den efterfrågan som finns på proteiner till framför allt ekologisk fjäderfäproduktion samt sojafria foderlösningar till enkelmagade djur. De ekonomiska möjligheterna förbättras genom att öka andelen vall i spannmålsdominerade växtföljder om proteinfoder framställs genom förädling.

Projektet Wild Out West syftar till att bevara biologisk mångfald genom att utveckla metoder för uppförökning och naturrestaurering av hotade arter. Västra Götalandsregionen tar initiativet till att bygga upp genetiska resurser och skapa strukturer för långsiktigt artbevarande. Genom samverkan mellan forskning, utbildning och praktiskt arbete lägger vi grunden för ett mer motståndskraftigt landskap.

Under projektets gång har flera naturbruksskolor styrt resor till Europas olika länder. Det är elever som fått vidga sina vyer och smaka på arbetslivet i ett annat land än Sverige. Grisbondgård i Danmark, sälcenter i Tyskland och botanisk trädgård i Spanien är några av de resor som gett internationell mersmak.

När naturen själv får bestämma gror en salig blandning av träd, buskar och växter som djur och insekter kan leva i symbios med. Allt detta bildar ett naturligt ekosystem. När vi anlägger åkermark, tar ned träd och börjar bearbeta jorden påverkar vi de naturliga ekosystemen.

De flesta växtodlare har någon gång behövt tampas med olika typer av växtskadegörare, växtsjukdomar eller ogräs. Ofta är det både kostsamt och tidskrävande att söka upp och identifiera dem och får man angrepp av vissa växtsjukdomar kan det till och med gå så långt att en hel skörd måste kasseras.

Behovet av egenproducerat proteinfoder växer allt mer, och för att möta detta behov har vi börjat framställa vårt eget proteinfoder till våra mjölkkor.

Forskningen är tydlig, branschen är enig – matsystemet behöver transformeras för att bli hållbart för både människa och miljö. Nu öppnar möjligheten att vara med i en ny insats för innovation och hållbar omställning av matområdet. I fokus för satsningen är fem spetsområden med potential att radikalt förbättra matsystemet.

För att skapa nya möjligheter till klimatsmarta energilösningar testar vi just nu möjligheten att använda likström från egenproducerad energi. Projektet drivs i samarbete med forskningsinstitutet RISE.

En jord som mår bra är en förutsättning för att odlingarna ska ge bra resultat. I Sverige har vi generellt sett bra jordar men trots det kan man i vissa områden se tendenser till att jorden utarmas eller övergöds. Det finns en koncentration av gödsel på vissa platser medan det på andra finns för lite.

Biogas är en av de mest miljövänliga energikällorna vi har. Genom att röta gödsel och skörderester kan energin som finns i restströmmar tillvaratas. På så sätt kan lantbrukare nyttja resurser som redan finns på gården och samtidigt bidra till ett mer hållbart lantbruk. Om biogasen dessutom uppgraderas till fordonsgas kan den ersätta fossila drivmedel och då ge den största klimatnyttan.

EIP-Agri är ett innovationsstöd i landsbygdsprogrammet. Syftet är att skapa bättre kopplingar mellan forskningsresultat, ny teknik och praktiskt arbete inom jordbruk, trädgård och rennäring för att få fram bra, praktiska och innovativa lösningar på branschens utmaningar. Gruppbildningsstöd har beviljats för innovationsprojektet ”Detektion av växtsjukdomar med hjälp av specialsökande hund”.

För att vi ska kunna arbeta mer hållbart med växtodling behöver fler nya tekniker och metoder göras tillgängliga på marknaden och nå användaren.

För att hjälpa konsumenter och producenter att hitta varandra arbetar vi med ett projekt där vi identifierar och bygger platser där de kan finna varandra.

För att modernisera arbetet i häststallar prövades ny teknik för att avlasta den som arbetar i stallet. I samarbete med RISE – Research Institutes of Sweden testades och utvecklades en stallhjälpreda som kan bära balar, vatten, foder och annat. På så sätt var förhoppningen att göra arbetssituationen mindre fysiskt belastande och mer ergonomisk. Och det visade sig vara en bra maskintyp.

För att nå ut till ännu fler barn, ungdomar och nyanlända byggdes en trailer som har tagits med till mässor, tävlingar eller andra evenemang. Trailern har fyllts med simulatorer där besökaren har kunnat provköra bland annat traktor, skogsmaskin eller lastbil och få en känsla av hur det är att jobba inom yrket.

Modellodlingen på Angereds Gård - En småskalig, ekologisk grönsaksodling vars mål är att producera mat och erbjuda utbildning.

Moderna skolor behöver idag erbjuda både forskning och utbildning på hög nivå, fungera som samhällsinnovatörer och vara lyhörda på arbetsmarknadens behov. För att lyckas med det krävs ett tätt samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn. Därför deltar vi i EU-projektet Peat Valley+, som handlar om att stärka det regionala samarbetet mellan utbildningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor.

För att göra ogräsbekämpning mer kostnadseffektiv och skapa mindre påverkan på miljön jobbar vi med ett projekt som använder drönare och datasystem för att styra ogräspreparat. Med hjälp av det verktyg som tagits fram kan man platsanpassa bekämpningen istället för att använda samma dos över hela fältet.

Viltkött är en klassisk svensk delikatess som i många hem kännetecknar hösten. Men vilt är ofta svårt att få tag på om man inte själv äger skogsmark eller känner någon som jagar. Av samma anledning är viltkött sällsynt i offentliga kök. Många är också osäkra på hur man hanterar viltkött. Vilka delar ska användas till vad och hur tillagas det på bästa sätt?

När eleverna har undervisats i körteknik för exempelvis traktor och skogsmaskin har de tidigare fått använda verkliga maskiner utomhus.

Det finns många sätt att spara energi på, men hur vet man egentligen vad som ger mest effekt och hur man kan planera sin energianvändning till att bli så smart som möjligt?

Biogas är en av de mer miljövänliga energikällorna vi har idag och en sak vi kan uppgradera till fordonsgas är den gödselgas som bildas av kor.

Föreställ dig ett lantbruk med ett effektivt kretslopp av näring på gården, optimerade växtföljder och liten jordbearbetning.

Lantbruket står inför stora utmaningar där produktionen av livsmedel behöver effektiviseras samtidigt som man måste minska utsläppen av koldioxid för att nå klimatmålen. Projektet ”Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk” har varit ett samverkansprojekt mellan svenska, norska och danska aktörer där vi tillsammans arbetat för att stärka naturbruksskolornas roll som förändringsledare mot en mer fossilfri bransch.

Det är många som väljer ett vegetariskt alternativ på tallriken och då är det viktigt att vi kan erbjuda ett svenskt, lokalproducerat vegetarisk alternativ.

Fler vill byta ut köttet mot mer vegetarisk kost. Därför är det viktigt att det finns vegetariska proteinkällor som är både hälsosamma, miljövänliga och smakar bra.

Simgården är en innovativ testmiljö för digitalisering i skolan med inriktning på simulering av körteknik, maskiner och tunga fordon.

Idag ökar tillgängligheten på UAV-teknik i form av drönare snabbt, men trots teknikens potential är användningen inom lantbruket fortfarande liten.

Idag återförs ungefär 50 000 ton träaska årligen till skogen vilket motsvarar cirka ¼ av totala mängden aska som produceras i Sverige. Det finns därmed goda möjligheter att återföra en större andel.

Här samlar vi pågående projekt som Naturbruksförvaltningen är involverade i.