Ann-Catrin Petersson Olmås ser till att forskning sker på rätt sätt – med patientsäkerheten i fokus
Anki är kvalitetsledare på Gothia Forum. Med erfarenhet från både läkemedels- och den medicintekniska industrin samt hälso- och sjukvården har hon alltid drivits av ett tydligt mål – att säkerställa att klinisk forskning bedrivs på ett etiskt och tryggt sätt.
Från sjuksköterska till kvalitetsledare inom klinisk forskning
Anki började sin karriär som sjuksköterska på kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det var här hon först kom i kontakt med klinisk forskning, något som skulle förändra hennes yrkesliv.
– Forskning skapar nya behandlingsmöjligheter för människor. Jag kände att det var något jag ville vara en del av, berättar Anki.
Drivet att utveckla sin karriär ledde henne vidare till företag inom läkemedel och medicinteknik, där hon till en början arbetade som klinisk monitor och prövningsledare. Intresset för kvalitetsfrågor och etik ledde sedan vidare till roller inom kvalitetssäkring, GCP och regelverk – områden som numera är en central del av hennes nuvarande roll.
Tillbaka till sjukvården – och en ny roll på Gothia Forum
När Anki såg tjänsten som QA (Kvalitetssamordnare) på Gothia Forum, kände hon att det var rätt steg att ta.
– Det kändes spännande att byta perspektiv och återvända till hälso- och sjukvården och stötta den forskning som bedrivs här. Det är en annan typ av utmaning än att arbeta inom industrin.
Som kvalitetsledare är Ankis arbete en stor bidragande faktor för att säkerställa att forskningen som bedrivs är både etisk och säker.
– Min roll handlar till stor del om att arbeta med våra kvalitetsledningssystem, så att vi har tydliga rutiner som följer de lagar och regler som krävs för att bedriva kliniska studier.
Utbildning – en central del av arbetet
En annan stor del av Ankis arbete är att utbilda andra inom området Good Clinical Practice (GCP), en grundläggande standard för kliniska prövningar av läkemedel och medicintekniska produkter.
– En genomförd GCP-utbildning är som ett körkort för att få arbeta med kliniska prövningar. Det handlar om att se till att alla som arbetar med klinisk prövning vet hur man gör det på ett sätt som är både etiskt och säkert, och att deltagarnas säkerhet alltid står i fokus.
Drivkraften bakom arbetet
För Anki handlar hennes arbete om mer än bara regler och rutiner.
– Min drivkraft ligger i att säkerställa att forskning på människor bedrivs på ett etiskt och säkert sätt, så att vi inte upprepar historien. Jag vill skydda individerna som väljer att delta i studier och se till att den data som genereras är pålitlig. Det är avgörande för att skapa säkra behandlingar i framtiden.
Historiska händelser som format dagens forskningssed
Dagens strikta lagar och regler för klinisk forskning har formats av historiskam händelser som belyst behovet av etiska riktlinjer för att skydda deltagare i medicinska studier.
Nürnbergkoden
Efter andra världskriget avslöjades nazistiska läkares oetiska experiment på människor i koncentrationsläger. Detta ledde till Läkarrättegången i Nürnberg, där Nürnbergkoden etablerades 1947. Denna kod fastställde principer som kräver frivilligt och informerat samtycke från deltagare, att forskning ska ha
samhällelig nytta och att risker för deltagare ska minimeras.
Vipeholmsexperimenten
I Sverige genomfördes mellan 1945 och 1955 de så kallade Vipeholmsexperimenten på patienter vid Vipeholms sjukhus i Lund. Patienter med intellektuella funktionsnedsättningar utsattes för försök utan deras samtycke, där de fick stora mängder sötsaker för att studera kariesutveckling. Dessa experiment ledde till allvarliga tandhälsoproblem hos deltagarna och har senare kritiserats kraftigt ur etisk synvinkel.
Macchiarini-skandalen
I början av 2010-talet utförde kirurgen Paolo Macchiarini operationer vid Karolinska Universitetssjukhuset där syntetiska luftstrupar inopererades i patienter. Dessa ingrepp, som saknade tillräcklig vetenskaplig grund och etisk prövning, ledde till allvarliga komplikationer och dödsfall. Skandalen resulterade i skärpt forskningsetisk lagstiftning i Sverige och ökade fokus på etikprövning inom medicinsk forskning.
Dessa händelser har varit avgörande för utvecklingen av dagens etiska
riktlinjer och lagar inom klinisk forskning, med syfte att skydda deltagare
och säkerställa att forskning bedrivs på ett etiskt och ansvarsfullt sätt.