Skattningsskalor

Här berättar vi övergripande om olika skattningsformulär för praktiker och forskare att använda i sitt arbete.

Notera att ISM inte bedriver patientverksamhet och att nedan information är till för praktiker och forskare som kan använda detta i sitt arbete. Söker du vård, kontakta din vårdcentral.

GPALS - En enkel metod att skatta fysisk aktivitet

Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale (SGPALS) är en mycket enkel skattningsskala som togs fram redan 1968 av Bengt Saltin och Gunnar Grimby. Formuläret sedan dess använts för att skatta fysisk aktivitet hos mer än 600 000 individer, särskilt i olika befolkningsstudier i Norden men även i andra länder. Några anpassningar har gjorts under åren även om formuläret är sig likt. Nu har en översikt om användningen av formuläret publicerats där samtliga valideringar och användningsområden sammanfattas (Grimby et al 2015).

Att skatta hur fysisk aktiv man är har visat vara lättare sagt än gjort då människor ofta överskattar sin aktivitet. Objektiva mätningar såsom aktivitetsmätare eller cykeltest är oftast att föredra om man ska undersöka hur aktiv en person är eller hur bra kondition man har. Det finns dock ett stort behov att kunna skatta graden av fysisk aktivitet på ett enklare sätt och även då kunna lita på att skattningen är någorlunda sann. Detta gäller både inom forskningen och i klinisk vardag.

Användning av formuläret är kostnadsfri men författarna önskar att originalpublikationen från 1968 (Saltin & Grimby) citeras samt gärna översikten från 2015 (Grimby et al).

Referenser

Saltin B, Grimby G. Physiological analysis of middle-aged and old former athletes. Comparison with still active athletes of the same ages. Circulation. 1968: 38: 1104-1115. Grimby G, Borjesson M, Jonsdottir IH, Schnohr P, Thelle DS, Saltin B. The "Saltin-Grimby Physical Activity Level Scale" and its application to health research. Scand J Med Sci Sports. 2015;25 Suppl 4:119-25.

Ladda ned SGPALS formulär på svenska
Ladda ned SGPALS formulär på Engelska

Publicerad artikel om Skattningsmetod SGPALS - svensk sammanfattning  

s-UMS, Självskattat utmattningssyndrom - Frågeformulär för praktiskt bruk

Frågorna har formulerats utifrån de diagnostiska kriterierna för utmattningssyndrom. Instrumentet har validerats i en uppföljande studie av hälso- och sjukvårdsanställda. Obs! Diagnosen utmattningssyndrom kan inte ställas enbart utifrån svaren på detta självskattningsformulär!

Användning av formuläret är kostnadsfri men källan ska anges: Institutet för stressmedicin, Göteborg, www.vgregion.se/stressmedicin

För ytterligare information eller frågor kontakta: ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Ladda ned s-UMS formulär och minimanual på svenska
Ladda ned s-UMS formulär på svenska
Ladda ned s-UMS formulär på engelska
Ladda ned s-UMS formulär på isländska (Sjálfsákvörðuð streitutengd síþreyta)
Ladda ned s-UMS instruktion på isländska

Publicerad artikel om s-UMS med sammanfattning på svenska

PSS - Perceived Stress Scale, i svensk översättning

Bakgrund

PSS är ett formulär som utvecklats för att mäta i vilken grad situationer i livet upplevs som stressande. PSS utarbetades av Dr. Sheldon Cohen på 1980-talet och den första vetenskapliga publikationen där skalan användes kom 1983. Stress definieras här som en känsla av att inte ha tillräcklig förmåga eller resurser att hantera de krav och påfrestningar man utsätts för. Detta synsätt bygger på en modell av stress där individens värdering av situationen står i centrum. PSS ger således ett mått på mental stress, genom att undersöka i vilken grad man upplever sitt liv som oförutsägbart, okontrollerbart och överbelastat.

PSS som psykologiskt instrument

Internationellt har PSS blivit ett av de mest använda psykologiska instrumenten för mätning av generell upplevd stress. Skalans psykometriska egenskaper har undersökts i ett flertal studier och den engelska originalversionen har visat god validitet och reliabilitet (Cohen et al. 1983). Den svenska översättning av PSS som finns tillgänglig här är ännu inte validitets- och reliabilitetstestad.

Om frågeformuläret

PSS består av 14 frågor som handlar om hur ofta vissa upplevelser, känslor och tankar förekommit den senaste månaden. Frågorna är ganska allmänt hållna och både frågeformuleringarna och svarsalternativen är konstruerade för att vara lätta att förstå av de flesta. Ett exempel på en fråga är: "Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunnat kontrollera viktiga saker i ditt liv?". Det finns fem svarsalternativ till varje fråga och de varierar från aldrig till mycket ofta och poängsätts från 0 till 4. Vissa frågor berör positiva upplevelser, medan andra berör negativa upplevelser.

När det gäller tolkning av resultatet från PSS så har Sheldon Cohen, författaren till original formuläret, varit noga med att poängtera att skalan inte skall tolkas utifrån förutbestämda grupper och det finns ingen gräns (cut-off) att förhålla sig till när det gäller att definiera olika nivåer av upplevd stress. Skalan är främst framtagen i syfte att antigen jämföra två grupper vid samma mättillfälle eller för att följa upp en grupp t.ex. före och efter en intervention.  

Instruktioner

Svaren kodas sedan omvänt för positiva upplevelser så att höga poäng alltid motsvarar hög stress enligt anvisningarna i dokumentet "Instruktioner Perceived Stress Scale" .

Tillstånd

Användning av skalan inklusive den svenska översättningen kräver tillstånd och detta kan ansökas om på följande sida
https://eprovide.mapi-trust.org/

Referens

Cohen, S., Kamarck, T., & Mermelstein, R. (1983) A global measure of perceived stress. Journal of Health and Social Behavior, 24, 385-396.
Mer information om PSS och länkar till Dr. Cohens olika skalor