FoU primär och nära vård

För dig som vill börja forska

Vill du börja forska inom primär och nära vård? Här hittar du information och stöd för dig som vill kombinera kliniskt arbete med forskning – från de första idéerna till forskarutbildning och finansiering av forskningstid.

Forskning inom primär och nära vård utvecklar hälso‑ och sjukvården nära invånarnas vardag. Den bedrivs inom många områden och sker ofta i samverkan med universitet och högskolor i Västra Götalandsregionen.

Här får du en överblick över hur du kan ta dina första steg: ringa in en forskningsidé, hitta forskargrupper och handledare, använda forskningsdatabaser och ta kontakt med FoU primär och nära vård. Du får också tips om kurser, seminarier och andra FoU‑aktiviteter.

Dessutom får du en kort introduktion till vad det innebär att vara doktorand samt vilka möjligheter som finns att finansiera forskningstid genom tjänster, anslag och stipendier. Informationen kan även vara ett stöd i dialogen med din chef när ni planerar hur forskning kan kombineras med kliniskt arbete.

Varför forskning?

Som forskare bidrar du till utvecklingen av hälso- och sjukvården. Forskning inom primär och nära vård bedrivs inom många olika områden.

Forskning kräver bland annat nyfikenhet, uthållighet, kritiskt tänkande och förmåga till samarbete. Den forskning som bedrivs inom primär och nära vård sker i samverkan med högskolor och universitet i Västra Götalandsregionen och har betydelse både regionalt, nationellt och internationellt.

Hur gör jag om jag vill börja forska?

Intresse för forskning kan väckas på olika sätt, till exempel genom en föreläsning eller ett problem i den kliniska vardagen. Ett första steg är att ringa in ett relevant forskningsområde eller formulera en konkret fråga att undersöka. 

Sök därefter kontakt med forskargrupper inom primär och nära vård. Det kan ske via kollegor och forskare i ditt närområde eller genom information på intranätet och externa webbplatser för FoU primär och nära vård. Projektdatabasen FoU i VGR och PubMed kan användas för att få en bild av aktuell forskning och nyligen publicerade studier.

Projektdatabasen FoU i VGR

PubMed (.gov)

Tidigt i processen är det värdefullt att ta kontakt med FoU primär och nära vård. Vid ett möte kan du få information om pågående projekt, forskargruppernas sammansättning och möjliga handledare på forskarnivå.

Du kan också undersöka möjligheten att delta i undervisning, seminarier, journal clubs eller andra aktiviteter som FoU arrangerar.

Kontaktuppgifter FoU primär och nära vård

Det kan också vara värdefullt att ta kontakt med doktorander för att få deras perspektiv på forskargruppen och handledningen. För kliniker som är intresserade av forskning kan ett första steg vara att kontakta forskande kollegor som arbetar med frågor inom det område som väcker intresse.

Vad innebär det att vara doktorand?

Behörighet för antagning till forskarutbildning
För att kunna antas som doktorand krävs:

  • magister- eller masterexamen
  • minst en handledare
  • säkerställd finansiering av forskarutbildningen

Mer information om finansiering finns längre ner på sidan.
Licentiatexamen: 

Licentiatexamen är en kortare form av forskarutbildning och motsvarar två års heltidsstudier.

Utbildningen avslutas med en licentiatavhandling i stället för en doktorsavhandling. För licentiatexamen krävs normalt:

  • minst ett manuskript accepterat för publicering i vetenskaplig tidskrift
  • genomförda forskarutbildningskurser

Licentiatutbildning kan vara ett självständigt mål eller ett delsteg mot doktorsexamen.

Doktorsavhandling
En doktorsavhandling är i de flesta fall en sammanläggningsavhandling. Det innebär att avhandlingen består av

  • flera vetenskapliga artiklar, ofta skrivna tillsammans med handledare och andra forskare.
  • en sammanfattande text, den så kallade ramberättelsen eller kappan.

Artiklarna granskas av sakkunniga innan publicering och skrivs vanligtvis på engelska. Även avhandlingen som helhet är oftast skriven på engelska. 

Doktorsexamen
Doktorsexamen är den högsta akademiska examen i Sverige och motsvarar fyra års heltidsstudier.
För en doktorsexamen krävs vanligtvis:

  • 3-5 vetenskapliga manuskript (publicerade, accepterade eller inskickade för publicering)
  • genomförda forskarutbildningskurser, till exempel inom forskningsetik, statistik och vetenskapligt skrivande. 

Studieplan, uppföljning och examination

Varje doktorand upprättar tillsammans med sina handledare en individuell studieplan.

Den beskriver bland annat:

  • mål för forskarstudierna
  • forskningsprojekt och metod
  • tidsplan
  • kurser och litteratur
  • preliminär titel på avhandlingen.

Efter cirka två år genomförs ett halvtidsseminarium, där arbetet granskas av en kommitté för att säkerställa att forskningen fortskrider enligt plan. 

När avhandlingen är färdig försvaras den i en disputation, som består av en muntlig presentation och diskussion med opponent samt en betygsnämnd. 

Efter disputation

När avhandlingen har godkänts erhåller doktoranden sin examen och inbjuds senare till en promotion, en akademisk ceremoni där årets doktorer uppmärksammas och får sitt diplom. 

Hur finansierar jag min forskning?

Forskning på forskarnivå kan finansieras på olika sätt:

  • Doktorandtjänst, som utlyses periodvis och söks i konkurrens.
  • Extern finansiering via forskargrupp, där forskningstiden täcks av gruppens anslag.
  • Egen finansiering genom anslag eller stipendier, kombinerat med kliniskt arbete under övrig tid.    

Som första steg rekommenderas att ta del av informationen på våra sidor om anslag och medel.

Gothia Forum erbjuder stöd genom sin tjänst Grants Office, som ger hjälp vid arbete med konkurrenskraftiga forskningsansökningar.

Läs mer om detta på deras webbplats:  
Stöd för konkurrenskraftiga forskningsansökningar - Gothia Forum (vgregion.se)