Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete i kommuner

Slutsatsen av denna avhandling är att hälsofrämjande arbetsmiljöarbete domineras av friskvårdsinsatser samt att detta behöver breddas för att inkludera psykosociala och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön.

Samtliga slutsatser

  • Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete domineras av friskvårdsinsatser. Detta arbete behöver breddas för att inkludera psykosociala och organisatoriska faktorer i arbetsmiljön.
  • Organisatoriska förutsättningar för kommunala chefer inklusive stöd från högre chef och HR personal behöver ges större uppmärksamhet i det praktiska hälso- och arbetsmiljöarbetet.
  • Hälso- och arbetsmiljöarbetet är beroende av ett aktivt och kontinuerligt arbete och kan inte kan betraktas som en given och etablerad praktik.

Syfte

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska hur hälsofrämjande arbetsmiljöarbete styrs och genomförs i kommunala organisationer. Teoretiskt sett tar avhandlingen avstamp i kunskapsområdet hälsofrämjande arbete men relaterar också till begrepp och teori inom organisations- och implementeringsforskning.

Metod

I den första studien undersöktes hälsoarbeteti ett representativt urval av 60 kommunala vård- och omsorgsorganisationer i Sverige. Ett frågeformulär besvarades av förvaltningschefer och ett urval av medarbetare inom kommunal vård- och omsorg. I studien analyserades tillhandahållna hälsofrämjande insatser i relation till de anställdas hälsa påorganisationsnivå.

I den andra studien genomfördes intervjuer medförvaltnings- och/eller verksamhetschefer från olika förvaltningar i tvåkommuner. Dessa intervjuer handlade om styrningen av hälso- ocharbetsmiljöarbete utifrån förvaltnings-/verksamhetsnivå.

I den tredje studienanalyserades implementeringen av ett ledarskapsprogram i två kommunalaorganisationer. Ledarskapsprogrammet syftade till att cheferna skulleutveckla ett hälsofrämjande ledarskap och intervjuer genomfördes främst medlinje- och mellanchefer som deltagit i programmet.

Resultat

Resultaten visar att både individ- och organisationsinriktade hälsofrämjande insatser erbjöds anställda i kommunala vård- och omsorg samt att båda typerna av insatser kunde relateras till de anställdas hälsa. Vidare beskrev de intervjuade högre cheferna styrning av hälso- ocharbetsmiljöarbetet som bestående av en uppsättning av aktiviteter tillsammansbidrar till organisationens kapacitet att bedriva ett välfungerade hälso- ocharbetsmiljöarbete.

Det praktiska hälso- och arbetsmiljöarbetet präglades dock av friskvårdsinsatser samt kartläggning av arbetsförhållanden och hälsa genom årligt återkommande medarbetarundersökningar.

I studien av ledarskapsprogrammet framkom att linje- och mellanchefer betraktar de anställdas deltagande som betydelsefullt i implementeringen av programmet. Däremot ansågs hög arbetsbelastning och brist på stöd från verksamhetsledningen utgöra hinder i implementeringsprocessen. Återkommande organisatoriska förändringar och projekt beskrivs som andra hinder som konkurrerade med de deltagande chefernas möjlighet att implementera ledarskapsprogrammet.

Managing workplace health promotion, avhandling, Larsson, 2015

Senast uppdaterad: 2019-08-07 16:15