Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Utvärdering

Det finns ingen enkel manual för utvärdering av hälsofrämjande arbete, men däremot generella ledstänger och verktyg som kan var till hjälp. Att ställa sig frågan varför man skall utvärdera kan ge svar på vilken metod som passar bäst. Är det processen och/eller effekten av de olika insatserna som genomförts (inverkansfaktorer), eller kanske hela projektet eller programmet.

Varför skall vi utvärdera?

Ett motiv är att vi vill se om vi uppnått de mål som vi satt upp för vårt förändringsarbete. Här blir fokus på effekt och resultat och kan ske först när projektet är avslutat eller vid en bestämd avstämningspunkt i processen. Fokus blir tillbakablickande och en uppsummering av det som genomförts – summativ utvärdering.

Syftet kan också vara att vi utifrån gjorda erfarenheter vill ta tillvara det vi lärt oss för att ta tillvara dessa nya kunskaper i nästa steg. Här ligger fokus på lärande utveckling och framtid och som benämns formativ utvärdering.

Vad skall utvärderas?

  • Att utvärdera processen eller hur genomförandet har gjorts och hur det fungerat.
  • Att se till de insatser eller aktiviteter som genomförts (inverkansfaktorer) för att åstadkomma det resultat som förändringsarbetet syftar till.
  • Utvärderingen kan också handla om att se till hela projektet eller programmet som genomförts. Här handlar det mer om att väga samman olika insatser och se till olika delmål och relatera detta till ett mer övergripande projektmål eller programmål.

Hur skall vi utvärdera?

Om resultatet skall vara generaliserbart och kunna återupprepas så handlar det om en kvantitativ ansats. Här handlar det ofta om stora mängder data som ofta samlas in via enkäter som sedan bearbetas och analyseras med statistiska metoder.

Om intresset däremot mer handlar om hur resultatet blev i just det här fallet och i det här projektet så kan enkäter kombineras med intervjuer och observationer för att komma bakom de statistiska måtten. Här handlar det om att mer fokusera kvalitativa metoder som kräver andra former av förståelse och analys.

När skall man utvärdera? 

Frågor kring utvärdering skall finnas med redan i planeringsprocessen då frågor som vad som skall utvärderas och hur detta skall ske besvaras.

Om formerna och sättet att genomföra anses vara viktiga så blir en form av utvärderingen att granska hur genomförandet gjorts. Med andra ord processutvärdering.

Om olika delinsatser gjorts så kan det vara lämpligt att göra utvärderingen i direkt anknytning till just den insatsen för att sedan göra en mer sammanvägd utvärdering av hela projektet eller programmet direkt kopplat till den planerade processens slut. Detta kan sägas att det handa om det kortsiktiga perspektivet.

Om man är intresserad av vad som hänt efter ett år eller tre år (medium och lång sikt) så bör man lägga in uppföljande utvärderingar i en mer långsiktig plan. Här måste man då vara observant på att det är många andra inverkande faktorer som också över tid påverkar det utfall man får men där den insats som gjorts skall vägas in i den bild som framträder.

Vem skall utföra utvärderingen?

Om man har den objektiva idén som ideal så skall utvärderingen göras av någon extern och oberoende aktör. Detta för att undvika onödiga felkällor som att man själv varit en del av processen.

Med en annan utgångspunkt kan detta ses som en styrka då man själv vet vad som hänt och hur man upplever resultat och effekter. Om alla som varit inblandade – beslutfattare, berörda deltagare och projekt-/programansvariga – ansvara för utvärderingen så handlar det om självvärdering. Finns ofta en stark lärprocess om man genomför en mer reflekterad självvärdering. Med denna som utgångspunkt så kan man mycket väl göra en kompletterande utvärdering med hjälp av extern aktör.

Att mäta effekter och värdera resultat

Det finns ingen motsättning av dessa två former av utfall av ett förändringsarbete. Vissa insatser och frågor lämpar sig bäst att mäta och kvantifiera medan andra lämpar sig bättre för att värdera utifrån mer värdemässiga och kvalitativa referensramar. Resultaten som uppnås kan relateras till mål, till värdemässiga och teoretiska utgångspunkter eller till referensvärden som man kan använda som jämförelsetal för att se förändring över tid. Ett sätt att använda resultatet är att sprida den kunskap och de erfarenheter som genererats av förändringsarbetet och vad utvärderingen kommit fram till. Ett annat sätt är att låta resultatet ligga till grund för ett fortsatt arbete.

Att utvärdera hälsofrämjande arbete

Utvärdering bör ske i dialog, med helhetsperspektiv utifrån kvalitet/produktivitet/strukturer samt individ/grupp/organisation. Detta är en slutsats som dras utifrån forskningsprojektet FHV NySam. I ISM-rapport 19 - presenteras resultatet och där finns även ett eget kapitel om utvärdering, där två modeller för utvärdering presenteras.

ISM-rapport 19 - en antologi från FHV NySam

Senast uppdaterad: 2019-11-06 13:48