Råd och behandling vid UMS

Den som blivit sjuk kan behöva hjälp med att se över belastningen både på arbetet och i privatlivet. Många tar ett stort ansvar på flera håll. Lite förenklat kan man säga att man behöver minska belastningen och öka återhämtningen.

Allmänna råd

Initialt är det viktigast att komma in i regelbundna rutiner. Äta regelbundet och att ha regelbundna tider för sömn. Att leva i ett lugnt tempo och att ha en så lugn miljö som möjligt är också viktigt. Vistas gärna ute en del av dagen.  Den som är mycket uppskruvad har svårt att ta det lugnt, att promenera i lugnt tempo brukar vara lättare. Ställ inte för höga krav. Det viktiga är att få in bra rutiner.

Återhämtning

Bristen på återhämtning är en lika stor anledning till att man blir sjuk i utmattningssyndrom, som stressbelastningen. En bra balans mellan aktivitet och återhämtning är viktig att sträva mot. Att sova ordentligt och röra på sig är bra källor till återhämtning. Det är det man får prioritera initialt. När man blivit lite starkare är det bra att hitta andra aktiviteter man hämtar kraft ur. Det kan vara allt från att sjunga i kör, plocka svamp till att sitta och titta ut över havet eller träffa vänner. Många har haft intressen som givit dem mycket energi tidigare, men tappat bort dem i  det stressiga liv de levt. Det blir viktigt att hitta guldkornen igen, när orken finns!

Stresshantering

Det finns olika former av stresshanteringskurser där man får lära sig vad stress är och olika typer av avslappningstekniker. Man lär sig struktur och prioritering av vardagsaktiviteter för att lättare kunna leva reglebundet med minskad stress. Olika tekniker passar olika individer.

Fysisk aktivitet

En viktig del i behandlingen är att komma igång med regelbunden fysisk aktivitet. Det minskar belastningen på kroppen, man blir piggare, sover bättre och blir mindre nedstämd. Intensiteten på träningspasset ska vara måttlig så att pulsen och andhämtningen ökar något (motsvarande en rask promenad). Det är viktigt att den fysiska aktiviteten sker regelbundet, gärna 40-60 minuter tre gånger i veckan.

Man kan få hjälp från sjukvården med fysisk aktivitet på recept (FaR). Detta innebär en individueltl baserad ordination på motion som bedöms utifrån bland annat diagnos samt förutsättningar för olika motionsaktiviteter.  Fundera på vilken motion som passar bäst  och när det finns tid att genomföra dem. Viktigast är att man hittar en fysisk aktivitet man trivs med.

Sömn

Sömnstörningar är vanligt vid stress. Man kan ha svårt att somna eller ha lätt att somna men vakna ideligen. Sover man inte får det konsekvenser nästa dag. Koncentrationen försämras, man blir trött och ofta lite nedstämd. Det är ibland svårt att säga om det är stress som ger den dåliga sömnen eller om man blir stressad av att inte sova.

Dagsljuset hjälper till att reglera den biologiska klockan, att vara utomhus varje dag bör uppmuntras. Detta är betydelsefullt även på vintern och mulna dagar. Kaffe och svart te gör det svårare både att somna in och sova och bör undvikas minst 6 timmar innan sänggående. Alkohol kan ibland upplevas som en hjälp för att somna in, men under natten ökar aktiviteten i kroppen och det blir svårare att sova bra.

Det är viktigt att lägga sig och stiga upp vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Skapa rutiner som förbereder för natten. Övergå till lugna aktiviteter i god tid innan sänggåendet. Det ger en signal till kroppen att varva ned. Avspänningstekniker kan också hjälpa för att slappna av. Ha riktigt mörkt och svalt i sovrummet (använd gärna mörkläggnings gardiner under de ljusa årstiderna).

Medicin

Det finns inga belägg för att man kan behandla själva utmattningssyndromet med medicin. Men medicin kan bli nödvändig eftersom det är vanligt med depression och/eller ångestsjukdom samtidigt med utmattningssyndrom, man kan i dessa fall vara hjälpt av läkemedelsbehandling. De läkemedel man oftast använder sig av är antidepressiva mediciner. Den positiva effekten av medicinen kommer först efter 3-6 veckors behandling. Medicinen är inte beroendeframkallande. Då hjärnan är ett organ som tar tid på sig att tillfriskna, krävs ofta sex månaders behandling eller mer. Hur länge man behöver medicinera varierar mycket mellan individer. Vid svåra sömnstörningar kan en särskild sorts antidepressiv medicin användas, enskilt eller i kombination med andra sorter.

Samtalsterapi

Hög stressbelastning under lång tid leder ofta till olika typer av psykiska symtom. Först efter att man har identifierat den aktuella stressbelastning kan förändringsarbetet börja både på det privat och arbetsmässiga planet. Det är lätt att få en känsla av att man inte längre klarar vissa situationer och det är vanligt både med ångest och nedstämdhet. Man kan behöva hjälpa att hantera de aktuella stressbelastningen. Psykologisk behandling vara till god hjälp. En vanlig terapiform vid stressrelaterade problem är kognitiv beteendeterapi (KBT), en terapiform där man utgår från den aktuella problematiken och arbetar med tydliga mål. Fokus ligger på att förstå hur våra tankar, känslor och beteenden påverkar vårt välbefinnande. Genom att identifiera de faktorer som genererar och vidmakthåller stressen kan man hitta nya lösningar på problemen. Det kan till exempel handla om att förändra vissa beteenden, lära sig bättre hanteringsstrategier eller ett nytt sätt att förhålla sig till problemen. Gruppbehandling fungera  i många fall bra.

Sjukskrivning

Sjukskrivning, på hel eller deltid, kan behövas för att få tillräcklig återhämtning och är ibland nödvändig för att orka med behandling och rehabilitering. Det är viktigt att veta att individer är olika svårt sjuka då man söker läkare, vilket påverkar behovet av sjukskrivning. Sjukskrivningen skall alltid kombineras med andra åtgärder, enligt ovan. Man blir inte frisk av att bara vara sjukskriven. Det är viktigt att involvera arbetsgivaren i rehabiliteringen.

Arbetsåtergång

Avstämningsmöte med behandlande läkare eller annan vårdpersonal, Försäkringskassa och arbetsgivare, för att förbereda återgång i arbete vid sjukskrivning, är angeläget. Här diskuteras den sjukskrivnes funktion och förmåga liksom arbetsgivares möjligheter till anpassning på arbetsplatsen. En plan för återgång i arbete upprättas. Man har som patient möjlighet att ta med anhörig eller en facklig representat som stöd.

Det är inte ovanligt att minnet och koncentrationsförmågan fortfarande är försämrad när den sjukskrivne återgår i arbete, varför det är viktigt att man har en lugn arbetsmiljö med avgränsade uppgifter den första tiden. Det är viktigt att både arbetsgivare och arbetskamrater informeras om att den som har utmattningssyndrom ofta ser friska ut och fungera "som vanligt" under lugna förhållanden, men att det är vanligt med överreaktioner vid ökad belastning. Hjälp med att sätta gränser för sitt arbete kan behövas. 

Har sjukskrivningen varat en längre tid, kan det vara lämpligt att börja med 25 % för att därefter stegvis öka arbetsgraden.

Försäkringmedicinskt beslutstöd

Blir man frisk igen?                                         

Direkt efter insjuknandet finns ofta en period av total utmattning och kaos. Sedan börjar en långsam återhämtning, men tillfrisknandet går upp och ner under olika lång tid. Med tiden kommer man tillbaka till ett bra liv. Med rätt stöd,  behandling och rehabilitering kan majoriteten komma tillbaka till arbetslivet. Hur lång tid det tar varierar mellan olika individer. Vilka symtom som kvarstår över lång tid håller ISM på att undersöka i en unik stor långtidsuppföljning av kvarstående symptom hos patienter som tidigare gått på patientmottagningen. Så fort den är avslutad kommer vi att dela med oss av den. Vi vet redan redan att många som varit svårt sjuka upplever en ökad känslighet för stressbelastning under lång tid, även sedan man blivit frisk. Detsamma gäller vissa kognitiva svårighter.


Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:28