Aktuell forskning om aktivitetsbaserade kontor
Nu finns en uppdaterad version av ISM:s kunskapssammanställning över aktuell forskning om aktivitetsbaserade kontor.
Vad säger forskningen om aktivitetsbaserade kontor?
Vilken påverkan har det på hälsa, arbetsmiljö och produktivitet? Hur gör man för att planera, förbereda och sedan justera, så att det passar för de verksamheter och medarbetare som skall arbeta där? Vad innebär det för ledarskap och medarbetarskap, vilka krav ställs i den fysiska miljön för att till exempel skapa avskildhet och god ergonomi? Hur påverkas den sociala miljön och kommunikationen? Detta är några av rubrikerna i ISM:s sammanställning över aktuell forskning kring aktivitetsbaserade kontor (ABK). I sammanställningen finns även konkreta råd, med förhoppningen att vara till nytta i pågående utvecklingsarbete för nya kontorsmiljöer. Sammanställningen avgränsas till forskning om ABK och med ett hälso- och arbetsmiljöperspektiv och täcker inte övrig kontorsforskning inom området.
Sammanfattning av forskningsläget, aktivitetsbaserat kontor, 2020-12
Vilka krav kommer vi att ställa på framtida kontorsmiljöer?
Sjunkande beläggningsgrader på kontorsarbetsplatser är en av drivkrafterna bakom olika typer av delningslösningar, som ABK-kontoret är ett exempel på. Ett flexibelt arbetssätt har också fått en helt annan innebörd nu i samband med Corona pandemin, där digitaliseringen har eskalerat och hemarbete hos många arbetsgivare blivit normen. ISM följeforskar kring tre ABK i Västra Götalandsregionen med start 2018. Under våren 2021 kommer vi även att arbeta med scenarieplanering, för att förbereda för den tid när de tre kontorshusen åter skall användas, men med nya förutsättningar.