Genusperspektiv på arbetsmiljöproblem vid psykisk ohälsa

Olika bilder av arbetsmiljöproblem

Kvinnorna beskrev oftare att problemet till sjukskrivningen låg hos dem själva, medan män oftare höll chefer och ledning som ytterst ansvariga för en ohållbar arbetsmiljö. Samtidigt berättade män att deras förslag på hur man kunde lösa en del av problemen strukturellt på arbetsplatsen oftast inte genomfördes, vilket ledde till känslor av resignation och frustration. Kvinnorna använde mera tid för att diskutera krav relaterade till hemmet, medan män oftare diskuterade hur strukturella arbetsmiljöproblem påverkade deras arbetsåtergång. 

Chefernas inställning spelar roll

Chefer som uttryckte förtroende för de anställdas förmågor och hindrade dem från att arbeta för mycket, beskrevs som en betydande resurs. Däremot kände anställda en oro över hållbarheten i sin arbetsåtergång om de möttes av chefer som exempelvis ansåg att de anställda hade sig själva att skylla för sin situation för att de arbetat för hårt, eller som uppvisade en bristande förståelse för deras ändrade arbetsförmåga.

Även hemmasituationen påverkar

Flera av kvinnorna berättade om svårigheter i att hantera hur det blev hemma under sjukskrivningen, då deras partners såg det som att de fått extra tid att utföra hemrelaterade uppgifter. Några hade haft sina partners med på psykologbesök för att få hjälp med att hitta sätt att minska kraven hemma. Dessa träffar var en vändpunkt i rehabiliteringen för dem.

Männen berättade om färre hinder för att sänka kraven hemma och beskrev färre skuldkänslor i förhållande till hem- och hushållskrav än kvinnorna. Däremot fanns undantag, exempelvis bland yngre män som ville vara närvarande i sina familjeliv. Männen skildrade ett större praktiskt och känslomässigt stöd från sina partners under arbetsåtergången än kvinnorna.

Så vad gör man?

Några av de implikationer som beskrivs i rapporten är:

• Kvinnor kan behöva stöttning med att kartlägga hur strukturella arbetsmiljöproblem påverkar psykisk ohälsa och med att hitta lösningar på dessa problem, för att lätta på egna skuldkänslor för den psykiska ohälsan. Män kan behöva stöttning med att hitta lösningar på strukturella arbetsmiljöproblem för att motverka känslor av resignation.
• Anställda inom vårdyrken, vilket till största del utgörs av kvinnor, kan behöva särskild stöttning med att hantera de emotionella krav som arbetet ställer.
• Arbetsgivare och första linjens chefer behöver ökad kunskap om psykisk ohälsa på arbetsplatsen och konkreta strategier för att hantera det, inklusive arbetsanpassning.

Genusperspektiv på arbetsåtergång vid psykisk ohälsa