Chefers rörlighet

Viljan att lämna arbetsplatsen och/eller yrket och att faktiskt göra det,  bestäms inte nödvändigtvis av samma faktorer. Bristande arbetsvillkor kan därför leda till psykiskt frånvarande chefer i offentliga organisationer. Det kan ha betydande och kostsamma effekter för både organisationerna och individerna, i form av minskad engagemang och prestation samt nedsatt hälsa.

Titel

Managers' Turnover in the Public Sector – The Role of Psychosocial Working Conditions.

Författare

Linda Corin, Institutet för stressmedicin Göteborg, Erik Berntson, Göteborgs universitet och Annika Härenstam, Stockholms universitet.

Syfte

Det huvudsakliga syftet med avhandlingens andra studie var att se om de olika naturligt förekommande psykosociala arbetssituationer identifierade i den första studien kunde predicera chefers rörlighet två år senare.

Därigenom inkluderade syftet också att undersöka tillämpligheten av JD-R modellen tillsammans med klusteranalys för att identifiera grupper som löper hög respektive låg risk för rörlighet, avsedd såväl som faktisk.

Metod

Urvalet bestod av kommunala chefer på olika nivåer inom äldreomsorg, funktionshinderverksamhet, förskola, grundskola, gymnasium samt teknisk verksamhet från sju kommuner i Västra Götaland. De åtta naturligt förekommande psykosociala arbetssituationerna som identifierades i studie I användes för att förutsäga chefernas avsikter att lämna sin arbetsplats och/eller sitt yrke, samt att mäta deras faktiska rörlighet 2 år senare. För att identifiera arbetssituationer som skapar hög respektive låg risk för chefsrörlighet, avsedd såväl som faktisk, användes logistisk regression med ett medelkluster som jämförelse.

Resultat

Resultaten visade att nästan en femtedel av cheferna i studiegruppen lämnade sina jobb under tvåårsperioden. Över en tredjedel av cheferna som fortfarande arbetade kvar ansågs sig vara i någon form av negativ anställningssituation, det vill säga på en icke önskvärd arbetsplats och/eller i ett icke önskvärt yrke.

Studien visade att de psykosociala arbetsvillkoren hade en stor inverkan på de offentliga chefernas avsikter att lämna inte bara sin arbetsplats, utan också yrket.

Chefernas vilja att stanna på arbetsplatsen och i yrket stärktes betydligt under mer gynnsamma psykosociala arbetsvillkor. Klustret de gynnade, som upplevde de lägsta jobbkraven i kombination med bäst jobbresurser bland klustren, ville till exempel i betydligt lägre grad lämna sin arbetsplats såväl som sitt yrke. De uppskattade, ett kluster som kännetecknades av rimliga jobbkrav och gott om jobbresurser, uppvisade ett liknande mönster, med betydligt lägre vilja att lämna sin arbetsplats såväl som sitt yrke jämfört med medelklustret. Klustren i den andra änden av spektrumet, de som utsattes för de högsta nivåerna av jobbkrav i kombination med knappa jobbresurser, visade olika resultat för viljan att lämna arbetsplatsen respektive yrket. De klämda, som kännetecknas främst av höga nivåer av medarbetarproblem och bristande stöd från medarbetare och ledning, visade den högsta risken för att vilja lämna arbetsplatsen.

De fokuserade/isolerade uppvisade också en högre risk att vilja lämna arbetsplatsen där de psykosociala arbetsvillkoren främst kännetecknas av en begränsad kontakt med brukare. Chefer i det minst gynnsamma klustret, de motarbetade, visade den högsta risken för att vilja lämna yrket. Där var logikkonflikter eller slitningar mellan olika arbetsuppgifter och låga nivåer av stöd och erkännande från ledning och brukare mest framträdande. De utsatta uppvisade också en högre risk för att vilja lämna sitt yrke. Sammantaget kännetecknas både de motarbetade och de utsatta av konflikter relaterade till brukare såsom hot och våld.

Resultaten visade ett något annorlunda mönster för de chefer som faktiskt lämnat sitt arbete. För det första verkar det som om sambandet mellan psykosociala arbetsvillkor och faktisk rörlighet är svagare, jämfört med de chefer som har för avsikt att lämna sin arbetsplats och/eller sitt yrke men inte gjort det. Endast ett kluster, de fokuserade/isolerade, visade en risk över medelvärdet för faktisk rörlighet. I detta kluster fanns en överrepresentation av expertchefer och chefer inom tekniska verksamheter.

Slutsats

Resultaten pekade således på att viljan att lämna arbetsplatsen och/eller yrket och att faktiskt göra det inte nödvändigtvis bestäms av samma faktorer. Bristande arbetsvillkor kan därför leda till psykiskt frånvarande chefer i offentliga organisationer. Det kan ha betydande och kostsamma effekter för både organisationerna och individerna, i form av minskad engagemang och prestation samt nedsatt hälsa.

Publicerat

International Journal of Public Administration, 2016