Insatser på flera nivåer för sänkt sjukfrånvaro

Att genomföra komplexa interventioner på organisatorisk nivå har sina utmaningar. Det handlar bland annat om om att säkerställa delaktighet, en effektiv kommunikation och tillräckligt med resurser. De flesta insatserna som genomfördes var på individnivå, vilket visar att det fortfarande finns mycket att lära när det gäller att öka förståelsen av vikten av de organisatoriska förutsättningarna, när det gäller att arbetet att förebygga sjukfrånvaro.

Titel

Multilevel, risk group-oriented strategies to decrease sickness absence in the public sector: Evaluation of interventions in two regions in Sweden

Författare

Christian Ståhl och Isa Norvell Gustavsson, Linköpings Universitet, Ingibjörg H. Jonsdottir och Magnus Åkerström Institutet för stressmedicin.

Bakgrund

Många arbetsplatser, särskilt inom den offentliga sektorn, brottas med en hög sjukfrånvaro och kunskaper om effektiva sätt att förebygga arbetsrelaterad ohälsa i praktiken efterfrågas av såväl chefer, HR som Företagshälsovården.

För att förebygga arbetsrelaterad ohälsa, rekommenderar både tidigare forskning och arbetsmiljöverket arbetsplatsinsatser som även omfattar insatser på organisatorisk nivå, alltså åtgärder som fokuserar på strukturer, styrning, beslutsfattande och ramar. Detta i stället för att endast genomföra insatser på individnivå, som innebär åtgärder som syftar till att främja enskilda individers hälsa som ett sätt att minska sjukskrivning. Insatser på organisatorisk nivå syftar i stället till att eliminera grundproblemen som finns på arbetsplatsen. Det är viktigt att insatser som genomförs ger ett önskvärt resultat, till exempel förbättringar i arbetsmiljön eller sänkt sjukfrånvaro, eftersom resurser är begränsade och måste användas där de gör mest nytta.

Syfte

Syftet med studien var att utvärdera genomförandet och effekterna av en storskalig intervention som har genomförs inom offentlig sektor, som syftade till att sänka sjukfrånvaron genom insatser på flera nivåer.

Metod

I interventionen, som initierats och tagits fram på uppdrag av SKR, erbjöds enskilda individer och arbetsplatser, som bedömdes ha en ökad risk för långtidssjukfrånvaro, förebyggande stöd av rehabiliteringskoordinatorer och/eller processtödjare. Dessutom anordnades workshops med olika intressenter på regional ledningsnivå. Implementeringsprocessen utvärderades genom kvalitativ innehållsanalys av intervjuer genomförda vid två olika tillfällen. Interventionens övergripande effekt på sjukfrånvaron utvärderades genom flernivåanalys av sjukfrånvarodata från arbetsgivarnas personaladministrativa system (före och 6 och 12 månader efter interventionen) för sammanlagt 90 arbetsplatser som fått stöd och 378 referensgrupper i två svenska regioner.

Resultat

Resultatet visade att de flesta insatser som genomfördes var på individnivå samt att det fanns en skillnad avseende i vilken utsträckning som de två regionerna lyckades integrera interventionen i sina ordinarie processer. På vilket sätt som regionerna valde att implementera interventionen, och hur väl de lyckades anpassa insatserna utifrån arbetsplatsernas förutsättningar och arbetssätt påverkade hur deltagarna uppfattade interventionen. Ingen övergripande effekt på sjukfrånvaron kunde påvisas.

Slutsatser

Resultatet av studien visade på utmaningarna vid implementering av komplexa interventioner som omfattar insatser på en organisatorisk nivå. Utmaningarna avser bland annat att säkerställa tillräcklig delaktighet inom organisationen, att säkra en effektiv kommunikation samt tillhandahålla tillräckliga resurser för att genomföra beslutade insatser. Resultatet indikerar även en potentiell lärandeeffekt inom organisationerna som manifesteras av en ökad förståelse av vikten av de organisatoriska förutsättningarna när det gäller att arbetet att förebygga sjukfrånvaro.

Publicerat

International Archives of Occupational and Environmental Health (2022)