Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Forskningsprojektet "att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå”, har som övergripande syfte att öka kunskapen om hur arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden för deras medarbetare.
Hållbara arbetsförhållanden
Det finns en gedigen kunskap rörande sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. Tidigare forskning visar att det behövs insatser på organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men det efterfrågas stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken. Detta är en viktig utgångspunkt i projektet vars målgrupp är anställda inom den privata, kommunala och regionala servicesektorn.
En enkät är utskickad till privat, kommunal och regional sektor för att kartlägga nuvarande kunskap gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå.
Olika verksamheter följs via observationer och intervjuer, för att få en djupare förståelse av stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå.
Med projektet studerar vi också ekonomiska ställningstagandena som görs kopplade till investeringar i arbetsmiljön.
I tidigare forskningsprojekt på ISM har vi dels undersökt hur nya samarbetsformer mellan chefer, FHV och HR kan utvecklas (FHV NySam), dels utvärderat implementeringen och effekterna av en arbetsmiljösatsning (StratSAM). Slutsatserna från dessa projekt visar på att ett praktiskt stöd efterfrågas av praktiken, men även att andelen organisatoriska insatser behöver öka.
Bakgrunden till detta forskningsprojekt är att många sektorer brottas med en hög personalbrist, framförallt den offentliga sektorn. Hög personalomsättning i kombination med hög sjukfrånvaro till följd av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö har visats vara en viktig orsak till detta. Arbetet med att komma till rätta med arbetsmiljön är brådskande eftersom samhällets tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och annan service kan äventyras om arbetsgivarna inte kan attrahera och behålla personal med önskad kunskap och kompetens. Exempelvis rapporterar samtliga 21 svenska regioner idag en brist på hälso- och sjukvårdspersonal och det krävs 120 000 nya medarbetare inom denna sektor till år 2026 för att möta behoven av en växande befolkning och en ökad andel pensionärer i Sverige.
Det finns i dagsläget en gedigen kunskap om sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. Tidigare forskning har visat att det krävs insatser på en organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken har efterfrågats av såväl chefer, HR och företagshälsovården som av forskare.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur arbetsgivares förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden hos medarbetare. Detta kommer åstadkommas med tre delsyften:
Kartlägga organisationers nuvarande kunskap gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå samt identifiera brister avseende denna kunskap.
Beskriva hur deltagande organisationer har organiserat sitt förebyggande arbetsmiljöarbete idag samt identifiera stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå i detta arbete.
Beskriva organisationernas incitament och motiv för att arbeta förebyggande inom arbetsmiljöarbetet samt identifiera vikten av olika incitament, så som de ekonomiska ställningstaganden som görs kopplade till investeringar i arbetsmiljön.
För att uppnå projektets målsättningar använder vi oss av en samskapande studiedesign bestående av en kvantitativ enkätundersökning, observationer samt djupintervjuer. I projektet har en referensgrupp med representanter från målgrupperna för projektet bildats. Flera samarbeten är också upprättade, både med andra forskare, nätverk och branschföreningar.
Enkätundersökning
I projektet har en enkät tagits fram, med vilken vi vill undersöka hur arbetsgivare har organiserat sitt arbetsmiljöarbete, hur dessa arbetssätt främjar eller hindrar det förebyggande och främjande arbetsmiljöarbetet, samt hur detta kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkäten är framtagen specifikt för projektet och innehåller teman med frågor om organisatoriska faktorer, samarbete mellan olika aktörer, kunskap, rutiner, samt incitament och motiv för att genomföra och investera i förebyggande och främjande arbetsmiljöinsatser. Svaren kommer analyseras deskriptivt samt med regressionsanalys och den nya och innovativa metoden coincidence-analys. För tillräcklig statistisk säkerhet beräknas 150 svar samlas in, jämnt fördelade på privat, kommunal och regional sektor.
Observationer och intervjuer
För att få en djupare förståelse av stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå, kommer ett tiotal verksamheter som själva har identifierat ett behov av förebyggande insatser att väljas ut inom de olika sektorerna och följas över tid. Verksamheterna kommer själva att planera, utforma och genomföra de förebyggande insatserna och projektgruppen kommer ta del av verksamhetens processdokumentation samt genomföra observationer av möten och eventuella workshops. Detta kommer även att kompletteras med djupintervjuer.
Projektet förväntas bidra med kunskap gällande arbetsgivares förutsättningar, i form av kunskap, arbetssätt och tillgång till stöd, samt incitament och motivation när det gäller att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken
Projektet kommer även kunna identifiera främjande och hindrande faktorer för detta arbete.
Denna kunskap kan sedan nyttjas för att vidareutveckla arbetsgivares förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete och därmed öka deras förutsättningar för att minska olyckor, ohälsa samt för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare inom välfärdsyrkena.
Med tanke på de stora utmaningar med kompetensförsörjning som finns, är det viktigt att kunskapen från forskningen skyndsamt kan komma praktiken till nytta. Det sker dels inom de medverkande verksamheter, dels genom att sprida kunskap till projektets målgrupp såsom chefer, HR, fackligt förtroendevalda, företagshälsovård med flera.
Projektnamn Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP) – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå
Finansiering Ansökan pågår
Planerad projektperiod 3 år (2023-2026)
Forskningsområde Arbetsliv
Projektmedlemmar Magnus Åkerström, Jonathan Severin, Henrik Eklund, IngibjörgJonsdottir, Annemarie Hultberg, Marta Roczniewska