Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet får oss att orka mera. Det gör även att vi reagerar mildare och mer naturligt på fysisk och psykisk press. ISM bedriver en omfattande forskning kring fysisk aktivitet och stress. En övergripande slutsats är att åtgärder som syftar till att underlätta fysisk aktivitet, borde var högt prioriterade inom såväl arbetslivet som samhället i stort.

Fysisk aktivitet en friskfaktor

Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsan och är således en friskfaktor, man mår bättre och orkar mer. Att vara fysisk aktiv utgör även en viktig buffert mot stress, delvis genom att påverka hjärnans stresshanteringsförmåga men även genom att påverka våra biologiska stressreaktioner och hjärnan. Graden av fysisk aktivitet är relaterad till självupplevd stress, mental hälsa och arbetsförmåga, liksom framtida utveckling av stressrelaterade symtom. Individer som är under hög stressbelastning upplever mindre symtom om de är fysiskt aktiva. Personer som regelbundet motionerar uppvisar även en större psykiskt välbefinnande jämfört med individer som inte motionerar. Trots detta når stora delar av befolkningen inte rekommendationerna om fysisk aktivitet.

Nära varannan vuxen i Sverige har farligt dålig kondition

En studie från Gymnastik och idrottshögskolan visar på kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga bland män och kvinnor 18-74 år. Nära hälften, 46 procent, av svenskarna i yrkeslivet har en hälsofarligt låg kondition. Gränsen för riskabelt låg kondition är i studien satt strax över det värde som brukar krävas för att klara en tio minuter lång promenad i rask takt utan vila.

Mer rörelse i vardagen vid kontorsarbete

Till hösten kommer en ny kunskapssammanställning, där man tittat på 26 studier som mätte aktiviteten hos kontorsanställda. Vilken syn chefen hade på betydelsen att röra på sig samt hur arbetsplatserna var utformade spelade stor roll. 

Effekterna av höj- och sänkbara bord verkar avta efter ett tag. Aktivitetsbaserade kontor kan ha en positiv effekt på sittande och fysisk aktivitet, men bilden är inte entydig. 

Sammantaget visar kunskapssammanställningen att det är en kombinantion av organisatoriska åtgärder, som inköp av höj-sänkbara skrivbord, workshops och föreläsningar om nyttan av fysisk aktivitet, som verkar ha allra bäst effekt. 

Några tips för mer rörelse på kontoret

  • Sätt fokus på arbetsmiljön och organisationen. Inte på att enskilda skall "ta sig i kragen".
  • Tänk på hur arbetssituationen påverkar. Har man hög arbetsbelastning, sitter man antagligen mer.
  • Ge möjlighet till korta avbrott, till exempel pausprogram som påminner med jämna mellanrum.
  • Inför promenadmöten.

Goda råd för ökad fysisk aktivitet

  • Vi behöver minst trettio minuter fysisk aktivitet per dag av måttlig intensitet.
  • Den bästa träningen är den som blir av.
  • Bryt också perioder av stillasittande genom att gå eller stå.

Klinisk forskning om fysisk aktivitet

ISM har under flera år haft fysisk aktivitet och stress som ett fokusområde både när det gäller forskning och utveckling.

Forskning om fysisk aktivitet och stress

 


Senast uppdaterad: 2022-06-02 10:39