Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Det vi får är inte det vi behöver

Här presenteras en processutvärdering av ett hälsoprojekt som vände sig till undersköterskor, medicinska sekreterare och barnmorskor. Projektet som ägde rum på ett av sjukhusen inom Västra Götalandsregionen mellan 2012-2015, visar på svårigheten att åstadkomma positiva förändringar avseende stress och hälsa enbart genom individinriktade hälsoinsatser.

Utvärderingens slutsatser

Rapportens slutsatser i form av rekommendationer för fortsatt hälsofrämjande arbete är som följer.

  • Insatser som riktas mot att stärka individen måste kombineras med åtgärder inriktade mot arbetsmiljön.
  • För att ett förändringsarbete ska leda i riktning mot ökad hälsa krävs ett hälsofrämjande synsätt hos ledningen, från enhetschef till sjukhusledning.
  • Vikten av delaktighet i implementeringen av hälsofrämjande insatser är stor. Det finns inga genvägar!
  • Genom att bygga in mötesplatser för erfarenhetsutbyte och reflektion, kan man åstadkomma ett utvecklingsinriktat lärande som stödjer en hälsofrämjande process.
  • Det krävs fortsatt utvecklingsarbete för att intentionerna om att använda FHV som en strategisk resurs i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet skall omsättas i praktiken.

Riktade insatser till tre yrkesgrupper

I detta häfte presenteras en processutvärdering av ett hälsoprojekt som vände sig till undersköterskor, medicinska sekreterare och barnmorskor. Skälet till att rikta insatserna mot dessa yrkesgrupper kommer från ISM:s KART-studie, som beskriver medarbetarnas upplevelse av hälsa, stress och arbetsmiljö under perioden 2004-2010.

KART-studien - Arbetsmiljö, stress och hälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen

Organisatoriska förutsättningar

Projektet som ägde rum på ett av sjukhusen inom Västra Götalandsregionen mellan 2012-2015, visar på svårigheten att åstadkomma positiva förändringar avseende stress och hälsa enbart genom individinriktade hälsoinsatser. Kontexten är helt avgörande och måste utgöra en central utgångspunkt vid starten av ett hälsoprojekt som detta. Det innebär bland annat att insatser riktade mot individen måste kompletteras med åtgärder för att påverka de organisatoriska och sociala dimensionerna i arbetsmiljön. Något som är högaktuellt nu när Arbetsmiljöverkets nya författningssamling är på väg att träda ikraft. Om medarbetarna upplever att de erbjuds ett hälsoprojekt istället för organisatoriska åtgärder, kan insatsen snarare bli kontraproduktiv.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Vägledande principer för hälsofrämjande arbete

Hälsofrämjande arbete används ofta för att beskriva olika insatser som syftar till att främja hälsa. För att åstadkomma ett långsiktigt resultat räcker det inte med enskilda aktiviteter. Man behöver även grunda det hälsofrämjande arbetet i vissa vägledande teorier och principer, så att man kan göra medvetna vägval när det gäller såväl val av insats som HUR det skall genomföras.

Vägledande principer

Företagshälsovården som strategisk resurs

För detta behövs särskild kompetens. För att genomföra enskilda insatser räcker det att veta att det bidrar till bättre hälsa och att man har metodkunskap för att genomföra insatsen. Men för att undvika några av de fallgropar som lyfts fram i detta häfte, hade det varit en fördel att involvera FHV i ett tidigare skede, utifrån dess kompetens att bedriva hälsofrämjande processer.

Det finns inom Västra Götalandsregionen en förväntan av att i större utsträckning använda FHV som strategisk resurs i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Inom det AFA-finansierade forskningsprojektet FHV NySam följde man och gav stöd åt ett sådant utvecklingsarbete. Projektet pågick 2013-2016. Resultat och slutsatser samt den metod för processtöd som användes beskrivs i en antologi över projektet, ISM-rapport 19.

FHV NySam

Om häftet

Författare till häftet är Annemarie Hultberg, utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser, ISM, som också ansvarat för processutvärderingen.

Häftet finns att ladda ned som pdf, men även att beställa som tryckt exemplar.

stressmedicin@vgregion.se

ISM-häfte 8 Det vi får är inte det vi behöver, 2015

Senast uppdaterad: 2019-05-24 13:15