PRIMA-protokollet

Hur kan den som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa kunna komma tillbaks i arbetet? Då allmänläkare i primärvården ofta har ett mycket begränsat tidsutrymme så kan rehabiliteringskoordinatorn bli en resurs för att etablera tidig arbetsgivarkontakt. PRIMA-studien kan förhoppningsvis bidra med kunskap om hur primärvården kan organiseras för att underlätta arbetsgivarens involvering tidigt i ett sjukfall och reducera tiden för återgång i arbete hos patienter med arbetsrelaterad stress. I denna artikel presenteras studiens upplägg i ett forskningsprotokoll.

Titel

Involving the employer to enhance return to work among patients with stress-related mental disorders – study protocol of a cluster randomized controlled trial in Swedish primary health care.

Författare

Lisa Björk & Kristina Glise, Institutet för stressmedicin och Göteborgs universitet; Anders Pousette, Monica Bertilsson & Kristina Holmgren, Göteborgs Universitet.

Bakgrund

Arbetsrelaterad stress utmanar socialförsäkrings- och sjukvårdssystem, arbetsgivare och arbetstagare runt om i Europa. I Sverige står de stressrelaterade diagnoserna för en stor andel av de pågående sjukfallen och frågan om hur vi kan stimulera en hållbar återgång i arbetslivet för drabbade arbetstagare har länge stått högt upp på agendan bland politiker, myndigheter och vårdpersonal. Olika lösningar för hur patienter med psykisk ohälsa på bästa sätt kan rehabiliteras tillbaka i arbete har undersökts i den vetenskapliga litteraturen, men det är svårt att få en samlad bild av evidensläget. Funktionen för rehabiliteringskoordinering har införts inom svensk sjukvård, och arbetssätt och metoder för hur långa sjukskrivningar kan undvikas, inte minst bland patienter med vanligt förekommande psykiska diagnoser, är fortfarande under utarbetning.

Syfte

Föreliggande artikel beskriver en randomiserad kontrollerad studie som prövar ett arbetssätt där läkare och rehabiliteringskoordinatorer samarbetar för att i ett tidigt skede involvera arbetsgivaren i rehabiliteringen av sjukskrivna patienter. Sjukskrivningsgraden bland patienter som behandlats vid vårdcentraler som infört arbetssättet, kommer att jämföras med patienter som fått behandling på vårdcentraler med ordinarie vård. En processtudie som undersöker primärvårdens förutsättningar för att involvera arbetsgivare kommer att komplettera effektstudien.

Metod

22 vårdcentraler matchades i par och slumpades till interventions- respektive kontrollgrupp. På vårdcentralerna i interventionsgruppen genomgick läkare och rehabiliteringskoordinatorer utbildning och förseddes med arbetssätt och verktyg för tidig arbetsgivarkontakt. I kontrollgruppen pågick verksamheten som vanligt. 132 patienter som sjukskrivits från sin anställning med en ICD- 10 F43 diagnos (Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, exklusive posttraumatiskt stressyndrom) som huvuddiagnos har rekryterats till studien; 63 till interventionsgruppen och 69 till kontrollgrupp. Skillnader i sjukskrivningsgrad tre, sex och 12 månader efter inkludering kommer att analyseras med hjälp av Försäkringskassans registerdata. Information om vårdcentralerna, loggböcker över processerna på respektive vårdcentral samt intervjuer med läkare, rehabkoordinatorer och chefer före- och efter intervention utgör underlag för processtudien.

Slutsats

Även om många länder tycks ha svårt att komma till rätta med arbetsrelaterad psykisk ohälsa, så är problemet särskilt påtagligt i den svenska sjukskrivningsstatistiken. Då allmänläkare i primärvården ofta har ett mycket begränsat tidsutrymme så kan rehabiliteringskoordinatorn bli en resurs för att etablera tidig arbetsgivarkontakt. Föreliggande studie kan förhoppningsvis bidra med kunskap om hur primärvården kan organiseras för att underlätta arbetsgivarens involvering tidigt i ett sjukfall och reducera tiden för återgång i arbete hos patienter med arbetsrelaterad stress.

Publicerat

BMC Public Health,2018