Institutet för stressmedicin ISM

HAP - Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken

Close-up of a compass on stock market data chart.

Det här forskningsprojektet har som övergripande syfte att öka kunskapen om hur arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden för deras medarbetare. Projektet är finansierat av Afa Försäkring och kommer pågå till sommaren 2026.

Detta är HAP

Det finns en gedigen kunskap rörande sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken.

Tidigare forskning visar att det behövs insatser på organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men det efterfrågas stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken. Detta är en viktig utgångspunkt i HAP-projektet vars målgrupp är anställda inom den privata, kommunala och regionala servicesektorn.

Aktuellt i projektet

Rapport för Arbetsmiljöverket: Hinder för verksamma åtgärder
Med hjälp av data från HAP-projektet har vi tittat närmare på vilka hinder som kan finnas för att åtgärda en obalans mellan krav och resurser och på vilka nivåer de finns. Läs mer på rapportens webbsida!

Fakta om projektet

Projektnamn
Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP) – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå

Finansiering
Projektet finansieras av AFA Försäkring, läs mer i deras pressmeddelande.

Planerad projektperiod 
3 år (2023-2026) 

Forskningsområde 
Arbetsliv 

Projektmedlemmar från ISM 
Magnus Åkerström, Jonathan Severin, Henrik Eklund, Adrian Nählinder, Ingibjörg Jonsdottir, Annemarie Hultberg

Övriga projektmedlemmar
Marta Roczniewska (Karolinska Institutet), Cathrine Reineholm (Linköpings universitet)

Kontaktperson 
Magnus Åkerström (Projektledare)

Bakgrund till projektet

I tidigare forskningsprojekt på ISM har vi dels undersökt hur nya samarbetsformer mellan chefer, företagshälsovård och HR kan utvecklas (FHV NySam), dels utvärderat implementering och effekter av en arbetsmiljösatsning (StratSAM). Slutsatserna från dessa projekt visar på att ett praktiskt stöd efterfrågas av praktiken, men även att andelen organisatoriska insatser behöver öka.

Många sektorer brottas med en stor personalbrist, framförallt den offentliga sektorn, där hög personalomsättning i kombination med hög sjukfrånvaro till följd av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö har visats vara en stor orsak till personalbristen. Arbetet med att komma till rätta med arbetsmiljön är brådskande eftersom samhällets tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och annan service kan äventyras om arbetsgivarna inte kan attrahera och behålla personal med önskad kunskap och kompetens. Exempelvis rapporterar samtliga 21 svenska regioner idag en brist på hälso- och sjukvårdspersonal och det krävs 120 000 nya medarbetare inom denna sektor till år 2026 för att möta behoven av en växande befolkning och en ökad andel pensionärer i Sverige.

Det finns i dagsläget en gedigen kunskap om sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. Tidigare forskning har visat att det krävs insatser på en organisatorisk nivå för att åtgärda brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men stöd för hur detta kan åstadkommas i praktiken har efterfrågats av såväl chefer, HR och företagshälsovården som av forskare.

Projektets syfte

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur arbetsgivares förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden hos medarbetare. Detta kommer åstadkommas med tre delsyften:

  1. Kartlägga organisationers nuvarande kunskap gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå samt identifiera brister avseende denna kunskap.
  2. Beskriva hur deltagande organisationer har organiserat sitt förebyggande arbetsmiljöarbete idag samt identifiera stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå i detta arbete.
  3. Beskriva organisationernas incitament och motiv för att arbeta förebyggande inom arbetsmiljöarbetet samt identifiera vikten av olika incitament, så som de ekonomiska ställningstaganden som görs kopplade till investeringar i arbetsmiljön.

Genomförande

För att uppnå projektets målsättningar använder vi oss av en samskapande studiedesign bestående av en kvantitativ enkätundersökning, observationer samt djupintervjuer. I projektet har en referensgrupp med representanter från målgrupperna för projektet bildats. Flera samarbeten är också upprättade, både med andra forskare, nätverk och branschföreningar.

Enkätundersökning

I projektet har en enkät tagits fram och skickats ut, med vilken vi undersöker hur arbetsgivare har organiserat sitt arbetsmiljöarbete, hur dessa arbetssätt främjar eller hindrar det förebyggande och främjande arbetsmiljöarbetet, samt hur detta kopplas till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enkäten är framtagen specifikt för projektet, den riktar sig till privat, kommunal och regional servicesektor, och innehåller teman med frågor om organisatoriska faktorer, samarbete mellan olika aktörer, kunskap, rutiner, samt incitament och motiv för att genomföra och investera i förebyggande och främjande arbetsmiljöinsatser. Svaren analyseras deskriptivt samt med regressionsanalys och den nya och innovativa metoden coincidence-analys.

Observationer och intervjuer

För att få en djupare förståelse av stödjande och hindrande faktorer för att arbeta på en organisatorisk nivå har ett tiotal verksamheter, som själva har identifierat ett behov av förebyggande insatser, följts över tid. Verksamheterna har själva planerat, utformat och genomfört de förebyggande insatserna och projektgruppen har tagit del av verksamhetens processdokumentation samt genomfört fysiska och digitala observationer av möten och workshops. Som komplement till observationerna har även djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer genomförts.

Resultat och nyttiggörande
  • Projektet förväntas bidra med kunskap gällande arbetsgivares förutsättningar, i form av kunskap, arbetssätt och tillgång till stöd, samt incitament och motivation när det gäller att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken.
  • Projektet ska även identifiera främjande och hindrande faktorer för detta arbete.
  • Denna kunskap kan sedan nyttjas för att vidareutveckla arbetsgivares förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete och därmed öka deras förutsättningar för att minska olyckor, ohälsa samt för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare inom välfärdsyrkena. 

Med tanke på de stora utmaningar med kompetensförsörjning som finns, är det viktigt att kunskapen från forskningen skyndsamt kan komma praktiken till nytta. Det sker dels inom de medverkande verksamheter, dels genom att sprida kunskap till projektets målgrupp såsom chefer, HR, fackligt förtroendevalda, företagshälsovård med flera.

Publicerade artiklar

Marta Roczniewska, Ingibjörg H. Jonsdottir, Magnus Akerstrom; The building blocks of occupational health and safety management: profiles of preconditions and their links to practices among Swedish welfare organizations. International Journal of Workplace Health Management 2025; https://doi.org/10.1108/IJWHM-02-2025-0033
Svensk sammanfattning

Akerstrom M, Severin J, Roczniewska M, Jonsdottir IH, Hadzibajramovic E (2024) Examining preventive occupational health and safety management in the Swedish welfare sector–questionnaire development, its validity and reliability, and initial findings on employers’ knowledge. PLoS ONE 19(11): e0311788. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0311788
Svensk sammanfattning 

HAP i media