Diagnostik
Vid stressrelaterad ohälsa är uppkomna symtom en reaktion på en identifierbar yttre belastning. Utmattningssyndrom är en möjlig konsekvens av stressbelastning men det finns flera andra diagnoser man bör ha i åtanke vid ohälsosam stress.
Film till hjälp vid diagnostik
Olika psykiatriska diagnoser vid stressrelaterad ohälsa
När man ställer diagnos vid stressrelaterad ohälsa är det viktigt att bedöma både varaktighet av stressbelastningen och typ av belastning. Flera olika ICD 10 diagnoser kan komma i fråga.
Akut stressyndrom F 43.0
Posttraumatiskt stressyndrom F43.1
Anpassningsstörning F43.2
Andra specificerade reaktioner på svår stress F43.8
Utmattningssyndrom F 43.8 A
Andra specificerade reaktioner på svår stress än utmattningssyndrom F43.8W
Reaktioner på svår stress ospecificerad F43.9
Är det frågan om en akut mycket allvarlig, ofta livshotande stressande händelse, kan man överväga de två första diagnoserna Akut stressyndrom samt Posttraumatiskt stressyndrom.
Vid lindrig stress/krisreaktion med snabbt övergående symtom kan z-diagnos användas. Rör det sig istället om en fördjupad eller förlängd reaktion efter en oönskad och traumatisk livshändelse kan kriterier för Anpassningsstörning vara aktuellt. Det rör sig inte sällan om känsliga individer och symtomen är snarlika dem vid utmattningssyndrom men reaktionen avtar inom sex månader. Anpassningsstörning kan övergå i Utmattningssyndrom om stressbelastningen blir långvarig (över sex månader).
Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som accepterades av Socialstyrelsen 2005. För denna diagnos krävs minst sex månaders stressbelastning och symtom minst två veckor. Se vidare under diagnostiska kriterier. Tidigare användes termen utmattningsdepression men alla lider inte av depression.
F43.9, F43.8W samt F43.9 kan användas där identifierbar stressbelastning finns med klara symtom och stort lidanden samt nedsatt funktion men den kliniska bilden är inte entydig med Utmattningssyndrom.
Diagnostik vid UMS
Diagnostiken vid utmattningssyndrom är en process över tid där flera besök kan bli nödvändiga. Kardinalsymtom är nedsatt energi, kognitiv funktionsnedsättning och nedsatt tolerans för stress och den aktuella och stressbelastningen måste ha förelegat minst sex månader. Patienten ska ha tydliga identifierbara belastande stressfaktorer. Kartläggning av aktuell stressbelastning är mycket viktigt liksom att uppmärksamma sårbarhetsfaktorer vilka kan öka risken för insjuknande, såsom perfektionism och belastande levnadsomständigheter socialt liksom tidigare psykisk ohälsa.
Uppvisade symtom ska inte kunna förklaras av annan psykisk eller somatisk sjukdom. Den kliniska bedömningen är grunden för diagnostiken varför diagnos bör sättas av eller i samråd med läkare efter att nödvändiga laboratorietester tagits och diffrentialdiagnostiska överväganden gjorts. Skattningsskalor kan vara till nytta. Suicidriskbedömning ska alltid göras.
Nya riktlinjer är under utarbetande där den kognitiva funktionsnedsättningen kommer att tilldelas en större betydelse vid diagnostiken. Det är angeläget att bedöma varaktighet av belastningen så att det inte rör sig om Anpassningsstörning.
Diagnostiska kriterier utmattningssyndrom F 438A
Enligt socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom ska samtliga kriterier med stor bokstav ska vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. E och F är särskilt viktiga att beakta, för korrekt diagnos.
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.
C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor:
- Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
- Känslomässig labilitet eller irritabilitet
- Sömnstörning
- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
- Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E. Utmattningen beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
Utbrändhet är en annan term som använts men den betecknar en psykologisk reaktion på negativa händelser i arbetslivet och som har många olika definitioner, varför den inte bör användas som en medicinsk diagnos. I engelskspråkig litteratur motsvaras utmattningssyndrom ”exhaustion disorder” i stor utsträckning av begreppet ”clinical burnout”.
Differentialdiagnostik och utredning vid UMS
Flera av huvudsymtomen vid UMS är ospecifika och förekommer vid annan psykisk och somatisk sjukdom varför en ordentlig anamnes samt somatiska undersökning och laboratoriediagnostik måste göras innan diagnos.
Trötthet
Trötthet är ett naturligt sätt reagera på stor belastning. Vid utmattningssyndrom hjälper inte ett par dagars vila mot tröttheten. Patienten upplever dessutom en ökad uttröttbarhet, d.v.s. blir trött onormalt fort vid aktivitet och behöver betydligt längre tid för återhämtning.
Somatiska sjukdomar
Somatiska sjukdomar kan ge liknande symtombild. Det är därför viktigt att utesluta sjukdom som exempelvis diabetes, hypothyreos, hyperparatyreoidism, hjärt-kärlsjukdom, sömnapné, tidig demenssjukdom, kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), malignitet och B12-brist men även läkemedelsbiverkningar och missbruk.
Psykiatriska sjukdomar
Kriterier för depression och ångestsjukdom bör prövas. Egentlig depression samt Dystymi liksom Generaliserad ångest (GAD) är vanligt förekommande. Det kan föreligga som både samsjuklighet som differentialdiagnos. Debut och symtombild är mkt viktig. Strukturerad intervju med MINI kan vara till hjälp.
Laboratorieprover att överväga
Hb, SR, P-glucos/HbA1c, jon-Ca, Homocystein, TSH, leverprover, kreatinin.
Eventuellt drogtestning, B-Peth
EKG vid misstanke om hjärt/kärlsjukdom
Hjälp vid diagnostik
Identifiera patienter med UMS
Hur hittar man patienter med utmattningssyndrom i det stora patientflödet på vårdcentralerna? I en stor primärvårdsstudie har ISM funnit att patienterna söker för sömnstörningar, bröstsmärtor, stress, ångest och depression i högre omfattning än övriga patienter. Vid dessa sökorsaker bör man således ha UMS i åtanke om det finss privata och eller arbetsrelaterade stressfaktorer. Patienten har varit utsatt för långvarig stressbelastning (vanmakt), utan chans till återhämtning, under minst sex månader. De beskriver vanligtvis en uttalad trötthet och känsla av vanmakt. Kognitiva störningar framkommer ofta i anamnesen, även om det inte är det de söker för primärt. Sömnstörningar har ofta funnits en längre tid liksom diverse olika stressrelaterade kroppsliga symtom.
Socialstyrelsens rapport om Utmattningssyndrom, 2003
Samsjuklighet är vanligt
Det är mycket vanligt med depressions och ångest - sjukdom parallellt med UMS. Symtom på depression och ångest är mycket vanligt hos patienter med UMS både på specialistmottagning och i en primärvårdspopulation. I en primärvårdspopulation har vi dessutom kliniskt undersökt samsjuklighet med depressions- och ångestsjukdom och funnit den mycket hög.
