Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Biologiska effekter

Att studera sambandet mellan stress och biologiska faktorer finns med i flera olika projekt vid ISM. Dels pågår studier som har som syfte att studera biologiska effekter av stress hos friska individer och dels pågår flera studier och analysarbete som syftar till att studera utmattningssyndromets biologi.

Pågående forskningsstudier

Flera olika studier och analyser pågår. I en pågående studie på patienter med utmattningssyndrom följer upp fynd som vi har gjort avseende glukos och insulin och de potentiella metabola förändringar som kan ha skett i samband med utmattning. Bland annat undersöker vi om glukostoleransen är påverkad hos UMS patienter. I samarbete med forskare från Umeå studerar vi metabola faktorer i blodet (s.k. metabolomics). 

Vi har också en stude pågående där vi mäter hjärnaktivering hos patienter med utmattningssyndrom. Syftet med studien är att kartlägga hur hjärnan aktiveras när man aktivt koncentrerar sig på en uppgift och även hur hjärnans aktivitet är i vila. Vi mäter hjärnaktivering med funktionell infraröd spektroskopi (fNIRS) och med neuropsykologiska test som mäter bl.a. minne och uppmärksamhet. Vi kommer att jämföra friska personer och personer med utmattningssyndrom. Mätningarna kommer också att relateras till självskattning av hjärntrötthet. Studien görs i samarbete med forskare från Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, GU.

Biologiska effekter av psykosocial stress

För att undersöka hur upplevd stress påverkar oss biologiskt har ISM genomfört studier på friska arbetande individer som rapporterar varierande grad av stress.  Viktigt fokusområde har varit att undersöka om det förekommer skillnader mellan könen avseende den friska biologiska stressreaktionen. Vi har också haft fokus på att undersöka om det finns några biologiska markörer som uppvisar ett samband med graden av upplevd stress.  Forskning avseende stresshormonet kortisol har givetvis varit i fokus men den uppbyggande "läkande" delen av stressreaktionen har vi tyckt varit minst lika intressant att studera nämligen de anabola hormonerna Dehydroepiandrosteron (DHEA) och dehydroepiandrosteron sulfat (DHEA-S) som också produceras i binjurebarken. 

Publicerat

Låga nivåer av nervtillväxtfaktorer, 2019

Fysisk träning och stressfysiologiska reaktioner, 2019

Hormoner och immunfunktion vid burnout/utmattningssyndrom, 2019

Metabola förändringar vid utmattningssyndrom, 2018

Inflammatoriska markörer, 2017

Kortisol - dygnsvariationer, 2014

Prolaktin och stressrelaterad utmattning, 2014

Objectively assessed physical activity is associated with increased hair cortisol, 2013

DHEA-S och stress på arbetet, 2013

DHEAS under akut stress, 2013

DHEA, DHEA-S och akut stress, 2012

Könshormoner och stress, 2012

Prolaktin och akut stress, 2011

Biologiska mekanismer och UMS

Vi har även fokuserat på att undersöka biologiska mekanismer hos patienter med utmattningssyndrom och där föreligger det viktiga resultat kring stresshormonet kortisol och möjligheten att använda det som ett mått på utmattning eller till att följa ett förlopp. Studier pågår också kring att undersöka flera andra biologiska mekanismer som kan vara kopplade till utmattningssyndrom. Vi har, bland annat, genomfört studier som fokuserat på dehydroepiandrosterone-sulfat och det pågår just nu studier om ämnesomsättningen hos patienter med UMS.

Publicerat

DHEA-S förändringar vid UMS, 2016

HRV och UMS, 2016

DHEA-S produktion vid UMS, 2015

DHEA-s unga vuxna med UMS, 2015

Kortisol vid behandling UMS, 2015

Kortisol vid UMS, 2015

Allostatic load, 2013

Kortisol på morgonen, 2012

Biologiska markörer och UMS, 2009

Mätningar av kortisol i saliv

Kortisol mätningar är mycket vanligt inom stressforskningen, men det vetenskapliga stödet för användningen och tolkningen av kortisolmätningar i saliv varierar och det är oklart i vilka sammanhang denna mätning kan tillämpas.

Mätningar av kortisol i saliv

Kontakt

Professor Ingibjörg H. Jonsdottir ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Senast uppdaterad: 2019-10-23 10:50