Internationella Arbetsmiljödagen 28 april

ISM:s arbetsmiljöforskning handlar bland annat om förutsättningar för samverkan mellan företagshälsovård, chefer och HR, ett hållbart ledar- och medarbetarskap, fysisk och digital arbetsmiljö och nya arbetssätt, samt om sambanden mellan interventioner på arbetsplatsen, stress och hälsa. Målet med ISM:s arbetsmiljöforskning är att resultaten ska komma till nytta i arbetslivet. En gemensam nämnare i resultat från ISM:s forskning är att den organisatoriska arbetsmiljön behöver förbättras för att kunna bibehålla och rekrytera personal.

Nedan har vi samlat några av de projekt kring arbetsmiljö som vi har på gång just nu.

Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP)

Det finns en gedigen kunskap rörande sambandet mellan risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön, medarbetarnas hälsa och personalomsättning, men det saknas kunskap om hur brister inom arbetsmiljön kan åtgärdas i praktiken. HAP-projektet har som övergripande syfte att öka kunskapen om hur arbetsgivarnas förebyggande arbetsmiljöarbete kan organiseras och genomföras för att säkerställa hållbara arbetsförhållanden för deras medarbetare.

Just nu pågår en datainsamling inom projektet där både arbetstagare och arbetsgivare få säga sitt om hur arbetsmiljöarbetet faktiskt fungerar på deras arbetsplats. Läs mer om hur du och din arbetsplats kan delta på projektets webbsida.

Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken (HAP)

Leda lagom många

Inom ledarskapsfältet har det sedan länge funnits ett tydligt fokus på chefen som individ som till stora delar kommit att överskugga det faktum att chefer inte existerar i ett vakuum, utan också påverkas av den situation eller det sammanhang de verkar i. En faktor som påverkar det sammanhanget är antalet medarbetare som chefen ska ansvara för.

I den nya kunskapssammanställningen Leda lagom många, tittar forskarna Linda Corin, Maral Babapour Chafi och Anna-Carin Fagerlind Ståhl närmare på vad forskningen säger om antal medarbetare per chef och dess betydelse för ledarskap. Det finns även en föreläsningsserie baserad på kunskapssammanställningen där även exempel från verkligheten lyfts. Du hittar både föreläsningar och hela rapporten via länken:

Leda lagom många

Avskildhet och samarbete i aktivitetsbaserat kontor

Hur väl tillfredsställer utformningen av det aktivitetsbaserade kontoret (ABK) medarbetarnas preferenser för visuell och ljudmässig avskildhet och samarbete? I detta projekt har medarbetare från två kontor inom VGR fått svara på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret.

Resultaten visar att medarbetarna var mest nöjda med den estetiska miljön, relativt nöjda med den sociala miljön, men mindre nöjd med kontorets funktionsduglighet, hur väl det stödjer arbetsuppgifter, förvaringsutrymme samt akustisk och visuell avskildhet. Läs mer om studien och resultaten via länken:

Avskildhet och samarbete i ABK

Tack för mig - Varför slutar vi egentligen?

Den rörlighet som det innebär när medarbetare väljer att sluta, kan vara positivt för såväl den enskilde som för samhället, men för arbetsgivaren är det tveeggat. Till exempel kan det ha stor påverkan på en organisation eller verksamhets kompetensförsörjning.

ISM har tittat närmare på avgångsenkäten för att reda ut vem som slutar, varför och vad Västra Götalandsregionen (VGR) som arbetsgivare kan lära sig av det. Studien genomfördes på uppdrag av koncernstab HR i VGR och resultatet ger värdefull kunskap att agera utifrån för VGR som arbetsgivare. Den kan också vara till stöd i den gemensamma utmaning som kompetensförsörjning utgör för arbetsgivare, inte minst inom offentlig sektor. Den organisatoriska arbetsmiljön är den mest genomgående orsaken till avgångarna bland medarbetare i VGR.

Läs mer om resultaten via länken:

Tack för mig - Varför slutar vi egentligen?