Arbetsterapeuten som siktar på forskning inom autism

På kontoret på vuxenhabiliteringen i Göteborg tar Paula Malinen emot patienter flera gånger i veckan. Men allra bäst trivs hon med att göra hembesök. 

– Jag tycker jag får en bra känsla för patienternas verklighet när jag får komma hem till dem. Då ser man vad som fungerar och inte fungerar i vardagen, säger hon. 

Arbetsterapeuter på habiliteringen kan arbeta inriktat mot rörelsenedsättning, intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Paula Malinen har erfarenhet av alla habiliteringens målgrupper, men jobbar nu helt specialiserat med autism. En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och diagnos med brett spann, som kan yttra sig olika från person till person. 

I ett första skede gör arbetsterapeuten en kartläggning av patientens funktionssätt, ofta i ett digitalt möte, för att sedan arbeta vidare med områden där patienten kan behöva särskilt stöd. 

En vanlig fokusfråga är tid och planering, berättar hon. 

– Många med autism kämpar med tid och hur man hanterar och planerar den i vardagen. Vissa kan behöva bryta ner varje moment i exempelvis en dusch för att klara av den, säger hon. 

På samma vis kan hon hjälpa till med att pussla ihop scheman för en dag eller en vecka. Vad är rimligt att hinna med? Och hur kommer man i gång med en aktivitet? Insikt om det egna funktionssättet kan bli ett verktyg för patienten att använda i vardagen.

Information som också är viktig för omgivningen, som närstående eller kollegor på jobbet.

I många fall kan hon tipsa om digitala hjälpmedel. Appar för tid och schemaläggning finns det mängder av, och i vissa fall händer det att hon skriver ut fysiska hjälpmedel. 

– Det finns en typ av larmapparat som patienten kan ha hemma i stället för att ha påminnelser i mobilen. Mobilens notiser är lätt att ignorera men en fysisk apparat med exempelvis inspelade röstpåminnelser kan ha bättre effekt. Vi arbetar också mycket med bildstöd, säger hon.  

Ibland kan behandling ske mer intensivt. En metod som Paula Malinen arbetar med heter The cognitive orientation to daily occupational performance approach, CO-OP. Under tio veckor får patienten träna på problemlösning vid konkreta aktiviteter och lära sig att hitta lösningar.

– Det kan vara väldigt olika aktiviteter vi tränar på, metoden utgår helt ifrån patientens behov och egna mål. Mycket fokus läggs på att öva på att göra en plan, testa den och planera hur man gör om den inte fungerar.

Arbetsterapeuten kan ge förslag på strategier och träning för att vardagen ska fungera bättre, till exempel att förflytta sig, att passa tider och planera. Vid behov kan arbetsterapeuten förskriva anpassade hjälpmedel.
Arbetsterapeuter på habiliteringen arbetar i team med flera professioner. Behandlingen kan ske både i grupp och individuellt. Många av Paula Malinens patienter har fått en autismdiagnos i vuxen ålder och kan behöva en lång bearbetningsprocess. 

Därför är diagnosinformation en viktig del.

– Många med autism har lärt sig att maskera, tidigt i livet. Det är otroligt utmattande och kan leda till stor energiförlust i längden. Då är det viktigt hitta vägar till avmaskering. Många behöver hitta tryggare miljöer och aktiviteter som tillåter att man deltar på egna villkor. Patienter som kommer till oss är ofta väl medvetna om sina svårigheter men styrkor kan helt ha glömts bort under resans gång. Vi behöver hitta det som fungerar bra och bygga vidare på det. 

Hon vill se mer utrymme för neurodiversitetsperspektivet, alltså att kognitiva olikheter ses som naturliga variationer snarare än avvikelser.

– Jag vill att vi bygger ett samhälle där människor inte tvingas till att maskera för att passa in, och där tror jag även habiliteringen skulle kunna ta en mer aktiv roll i att sprida kunskap, säger hon. 

Att få chansen att fördjupa sig inom just autism är en stor fördel med att jobba på habiliteringen, tycker Paula Malinen. Parallellt med jobbet har hon tagit upp studierna igen och arbetar med sin magisteruppsats. 

– Det innebär att jag får läsa mycket forskning som är till stor nytta i mitt dagliga arbete. Det är förstås mycket arbete men jag har en dröm om att gå vidare och fortsätta med forskning inom autism och kombinera det med mitt kliniska arbete, säger hon.