Grattis till doktor Marika Jonsson, tillgänglighetsstrateg på Habilitering & Hälsa
Grattis till Marika Jonsson, tillgänglighetsstrateg på Habilitering & Hälsa som nyligen har disputerat i människa-datorinteraktion på KTH!
Vad gör en tillgänglighetsstrateg och hur hänger det ihop med din forskning?
- Jag jobbar med att granska digitala system, uppmärksamma problem och hitta lösningar. Hur funkar systemet för användaren? Är det lätt att förstå? Funkar olika hjälpmedel som skärmläsare? Det handlar både om att leva upp till lagkrav och om delar som inte är styrda i lagen men gör det enklare att använda systemen. Det är där min forskning hade sitt fokus.
Marikas avhandling handlar om hur man utformar eHälsotjänster som stödjer kognitiv tillgänglighet för ökad jämlikhet.
- Det kan handla om att påtala för leverantörer vilka krav de måste leva upp till men också att granska vårdens egna processer. Patienten ska inte komma i kläm mellan vårdens rutiner och ett systems begräsningar.
Marika är också en del av Habilitering & Hälsas AI arbetsgrupp som tittar på hur man kan använda AI för att underlätta i vardagen för både patienter och medarbetare. Fokus är på hur AI kan vara värdeskapande.
Tillgänglighet handlar om rättvisa
- Tillgänglighet är viktigt om vi ska kunna behålla den välfärd och vård vi har idag även i framtiden. Vi måste göra systemen tillgängliga så alla kan använda dem. Vi ställer om till nya arbetssätt för att få vårdens resurser att räcka men omställningen ska fungera måste den vara tillgänglig för alla. Det handlar om att rättvisa och att bevara det som vår demokrati bygger på.
- Det finns också socio-ekonomiska perspektiv. Alla har inte råd med en ny mobiltelefon. Därför måste vi se till att de system vi använder fungerar på äldre modeller.
- Att rollen tillgänglighetsstrateg finns visar att det är viktigt inom organisationen vilket kan ge ringar på vattnet.
Fråga patienter och närstående
- Mitt viktigaste råd är att samskapa med slutanvändaren och ta med de som tycker det är svårast att använda teknik. Om systemet fungerar för dem fungerar det för alla. Man tänker ofta på att ha med utvecklare, UX-designers och så vidare med rätt kompetens men vi måste fråga patienter och närstående med rätt erfarenhet. Vi är inte medvetna om när vi gör det svårt för patienten, därför måste vi fråga.
Sammanfattning på svenska
Digitalisering av hälso- och sjukvården lovar ofta att lösa framtida ökande krav och säkerställa rättvis fördelning av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa löften har ännu inte infriats i Sveriges nuvarande eHälsotjänster. Samtidigt rör sig den svenska offentliga hälso- och sjukvården mot personcentrerad vård, där individens resurser, erfarenheter och behov beaktas. Syftet med denna avhandling är att bidra till kunskapen om hur man utformar eHälsotjänster som stödjer kognitiv tillgänglighet för ökad jämlikhet. Avhandlingen bygger på idén att tillgänglighet är viktigt och att personer som påverkas av problem inom eHälsa bör vara en del av utformningen av dessa tjänster. Forskningen började med att granska tidigare forskning om tillgänglighet i eHälsotjänster och fokuserade sedan på den svenska kontexten. Det finns lagar om tillgänglighet i eHälsotjänster inom Europeiska unionen (EU). Vi undersökte hur den svenska offentliga hälso- och sjukvården följer EU:s lagar om webbtillgänglighet. Därefter fokuserade forskningen på kognitiv tillgänglighet, ett område som inte täcks tillräckligt av EU-lagar och de riktlinjer lagarna pekar på. Tillsammans med personer med levda erfarenheter av kognitiva funktionsnedsättningar utforskade vi deltagande designmetoder för att förbättra kognitiv tillgänglighet i eHälsotjänster samt hur man kan påverka de befintliga eHälsotjänsterna. Vi använde två fall: de personliga eHälsotjänsterna på den svenska nationella hälso- och sjukvårdswebbplatsen 1177.se samt ett symptombedömnings- och triageverktyg utformat som en samtalsagent, 1177 direkt. I det första fallet samskapade vi en prototyp för förbättrad kognitiv tillgänglighet som vi använde som ett dialogverktyg. För det andra fallet utvärderade vi 1177 direkt och genomförde samskapande aktiviteter för förbättringsförslag gällande kognitiv tillgänglighet. Studien gjordes med ett samarbetsinriktat tillvägagångssätt tillsammans med representanter från produktägarperspektivet. Produktägaren i detta fall är företaget som utvecklar och lanserar produkten på marknaden, och Inera som upphandlar produkten så att offentlig sjukvård kan välja produkten från Ineras iv utbud av tjänster och produkter. Slutsatsen är att om vi fortsätter utveckla eHälsotjänster som tidigare, kommer de troligen att fortsätta vara svåra att använda för många. Genom att involvera personer med levda erfarenheter av kognitiva funktionsnedsättningar i utformningen kan vi skapa eHälsotjänster som är lättare att använda och som bättre stödjer personcentrerad vård.