Hörselpedagogen – ovanligt yrke med viktigt uppdrag

Föreställ dig att hörseln plötsligt försämras kraftigt på ena örat. Eller på båda. Du kanske hör ord men inte sammanhang, och du har svårt att hänga med i vad som sägs.

Det är verkligheten för en del av Anna Karlssons patienter. Hon har yrkestiteln hörselpedagog och möter varje dag patienter med hörselnedsättning, medfödd eller nytillkommen, som behöver stöd i vardagslivet.

– Lägger du märke till att jag pratar och artikulerar tydligt? Det är superviktigt när man pratar med någon som har nedsatt hörsel. Då blir det lättare för hjärnan att hinna med att tolka och förstå sammanhanget, säger hon.

I grunden är Anna Karlsson audionom med många års erfarenhet. Men 2017 saknades hörselpedagoger i teamet och hon hoppade in. Det som först skulle bli ett år blev förlängt, och nu vill hon inte längre byta tillbaka. 

Ovanlig yrkestitel

Hörselpedagog är en ovanlig profession. Inom hörselverksamheten för vuxna patienter finns sex hörselpedagoger i Västra Götalandsregionen, att jämföra med strax över 200 audionomer. I korthet handlar yrkesrollen om specialpedagogiska insatser för personer med hörselnedsättning. 

Det kan innebära att tillsammans med patienten, och ofta även anhöriga, träna på kommunikation och med nya hjälpmedel, att ge information och rådgivning om hörselnedsättning, men även stöd till de som drabbas. Det sistnämnda kan ta en stor plats i samtalen, berättar Anna Karlsson. 

På morgonen har hon träffat en patient som nyligen fått cochleaimplantat, ett slags elektroniskt hjälpmedel som skickar ljudsignaler till hörselnerven. Familjen kämpar för att få vardagen att gå ihop. 

– Ibland fungerar inte hjälpmedlen som patienten förväntat sig, och då behövs nya strategier för att klara vardagen. Omställningen till en hörselnedsättning kan vara väldigt känslosam och omtumlande för både patient och anhörig, säger hon. 

Hon beskriver hur den drabbade kan bli avskuren från stora delar av informationsflödet. Den kommunikation som tidigare varit självklar är plötsligt svår att tillgodogöra sig. Man kan till exempel missa nyanser i samtal, övergångar till ett nytt samtalsämne och särskilt svårt blir det i en sorlig miljö eller om någon pratar en dialekt man inte är van vid. 

Där kan hörselpedagogen stötta till acceptans, kunskap och strategier. 

– En strategi kan vara att man börjar välja vilka samtal man har energi för. Hörselnedsättning är väldigt ansträngande och man kan behöva lägga energin där den verkligen behövs. 

Anhöriga spelar en viktig roll

Ett stort ansvar landar också på omgivningen. Förutom att tala tydligt och långsamt med någon som har hörselnedsättning, kan det till exempel hjälpa att påkalla uppmärksamheten innan man börjar prata, att inte vända sig åt ett annat håll eller gömma ansiktet.

– Anhöriga är ofta med på besöken här och behöver också lära sig om hörselnedsättningen. Vissa som kommer hit har inte förstått förrän de sitter här hur tufft deras anhöriga med hörselnedsättning faktiskt har det. Där spelar vi en viktig roll.    

På Hörselteam vuxen jobbar flera yrkeskategorier tillsammans runt patienterna, och samverkar också med specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukvården. I teamet finns förutom hörselpedagoger även audionomer, kuratorer och psykologer. Alla med specialistkompetens och audiologiska kunskaper för att kunna erbjuda hörselhabilitering och hörselrehabilitering.

Behandling kan ske individuellt, tillsammans med anhörig eller som grupprehabilitering. Patienter och närstående kan också få undervisning i TSS, Tecken som stöd. Teamet kan i vissa fall följa patienter i flera år. Att vänja sig vid en hörselnedsättning kan vara en lång process, säger Anna Karlsson. 

Hon finns med längs vägen. 

– Det bästa med det här jobbet är ju att få se den utveckling som patienterna går igenom. Från att ha det väldigt tufft, till att kunna hantera hörselnedsättningen på ett annat sätt. Att hjälpa dem till att känna att de är så mycket mer än sin hörselnedsättning, säger hon.