Kim Walker – en problemlösande dietist

Barn som kommer till dietist på habiliteringen har ofta gjort avsteg från tillväxtkurvorna. Vikten kan ha stått stilla under en lång tid och påverkat tillväxten även på längden. Ett kriterie för vidare utredning och behandling hos dietist, är att barnet följs av barnneurolog på habiliteringen.
 
Kim Walker berättar att flera av hennes patienter är barn som fötts som extremprematurer, alltså innan graviditetsvecka 28.  

– De är barn som vi ofta följer oavsett diagnoser. Barnen kan ha nedsatt lungfunktion, och mage och tarmar har ofta inte hunnit utvecklas färdigt. Det finns ofta problem med förstoppning eller kräkningar och i vissa fall kan låg vikt leda till att man har svårt att komma in i puberteten, berättar hon.  

När Kim Walker bestämde sig för att bli dietist, drev hon redan eget företag med inriktning på kostrådgivning. Hon hade läst hälsopromotionsprogrammet på Göteborgs universitet, men kände att hon ville fördjupa sig ytterligare inom nutrition, näring och kanske mest av allt – få inrikta sig mot att hjälpa sjuka människor.
 
– När jag var färdig dietist blev mitt första jobb på onkologen och kirurgen i Borås. Jag svängde helt från förebyggande arbete och ville arbeta med sjuka patienter där nutritionshjälpen är avgörande, säger hon.

 I korridoren utanför undersökningsrummet Lodjuret, tränar en pojke i ettårsåldern med en gåvagn. Hans pappa hejar på och de får stöd av två medarbetare i blå arbetskläder. 

Barnen har alltid kontakt med flera professioner. Det innebär att familjerna till exempel kan få träffa dietist, sjuksköterska, logoped och läkare vid samma besök. Familjerna slipper komma flera gånger, samtidigt som behandlare får en bättre helhetsbild, säger Kim Walker.
 
– Jag gillar det arbetssättet. Många av våra barn får mat via gastrostomiknapp på magen. Där ansvarar sjuksköterskan för knappen, slangar och sprutor, medan jag har hand om nutritionen. Det blir ett naturligt samarbete och så slipper familjerna hålla reda på vilken information de ska berätta i vilket sammanhang. 
 
Förutom barn med rörelsenedsättningar, träffar hon även barn med neuromuskulära sjukdomar. Där kan en dietist behöva stötta med att viktutvecklingen ska ske i lagom takt, så att barnet ska orka röra på kroppen trots nedsatt muskelstyrka.
 
En växande patientgrupp på habiliteringen är barn med autism och selektivt ätande. Här kan en dietist komma in för rådgivning en kortare period, men föräldrarna rekommenderas också föräldrautbildning på habiliteringen.  

– Vissa barn som kommer till oss har begränsat sitt ätande och äter kanske bara fem livsmedel. Då är föräldrarna ofta oroliga för näringsintaget och vi ber dem att skriva matdagbok. Utifrån det gör jag en beräkning och se om det behövs kosttillskott och isåfall hitta något som barnet accepterar, i droppform till exempel.

Jobbet som dietist handlar till stor del om att lyssna och samtala med föräldrarna. När de får rätt stöd, kan de i sin tur hitta ork att stötta sina barn.  

– Många känner att de är dåliga föräldrar när de inte får sina barn att äta och växa. Folk kommer med tips och råd och föräldrarna blir ganska ansatta. Där behöver vi stötta och peppa. Vi pratar mycket om vikt och att växa, men vi måste se barnet och familjen också, säger hon.
 
Inom habiliteringen brukar man säga att man är ny i två år, berättar Kim Walker. Arbetet kan vara utmanande och lösningarna är inte alltid självklara när patienterna har komplexa behov.  

– Man slutar aldrig lära. Jag gillar att få gräva lite, när det inte finns solklara svar på saker, säger hon. 

När är jobbet som bäst? 
– Jag trivs som bäst när jag har en komplex patient där jag når fram, kan lugna föräldrarna och få till en fungerande behandling så att barnet kan börja växa bättre. Det är fint att se.