Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Så samverkar tolk och brukarrådet kring distanstolkning

Publicerad:

För att se till att vi erbjuder distanstolkning med god kvalitet samarbetar Habilitering & Hälsa tolk med brukarrådet. Tillsammans har man kommit fram till flera utvecklingsområden och aktiviteter att jobba med inom dessa.  


Två medlemmar i brukarrådet för Habilitering & Hälsa tolk berättar mer:
 

– Arbetet inom brukarrådet har blivit mer konkret och konstruktivt, berättar Harry Eriksson, HRF. Det finns en positiv attityd kring att jobba med nya saker.  

– Vi intresseföreningar lyfter tolkanvändarnas behov. Alla tolkanvändare har egna behov och förväntningar medan tolkverksamheten har mål och direktiv att förhålla sig till. Det gäller att mötas och synka de behoven, säger Sara Jernewall, VDGL.  

Workshop och extrainsatta möte 

Arbetet kring distanstolkning började med en workshop där olika behov lyftes. Ett extra möte bokades in, utöver de ordinarie brukarrådsmötena, för att jobba vidare med de områden som identifierades.  

– Vi röstade på vilka områden vi skulle jobba med först. Det var ett bra sätt att komma igång, säger Harry. Vi inom HRF är positivt inställda till skrivtolk på distans men tekniken måste fungera. Jag som gammal tekniker har ibland problem själv. Det är också skillnad på helt digitala möten och möten där endast tolken är med på distans. Min erfarenhet är att med fler än fyra deltagare på plats kan det vara svårt med skrivtolk på distans.  

– Vi döva är vana vid teknik och videosamtal, fyller Sara i. Vi är positiva till distanstolkning så länge man lyssnar på oss kring vilka uppdrag som funkar på distans.  

Statiskt och kommunikation var tema för första mötet 

– Vi började med att titta på statistik eftersom det är tydligt och konkret, säger Sara. Och vad vi kunde se var att arbetslivet står för en stor andel av distanstolkning vilket var intressant eftersom stort fokus varit på sjukvården.  

Det har varit fokus på hälso- och sjukvård eftersom det i förra året kom ett politiskt beslut att utföra tolkning vården på distans när det är möjligt. Men när är det möjligt?  

– Det finns några områden där vi enkelt kan konstatera att det inte går att ha tolk på distans, säger Anne Granath, verksamhetschef. Till exempel taktil tolkning och tolkuppdrag för barn. När uppdraget handlar om något känsligt som att man väntar sig tråkigt besked. Men i andra sammanhang är det mindre tydligt och då är dialogen med tolkanvändare viktig. Vilka frågor ska vi ställa för att veta när det måste vara tolk på plats? Det är sådant som vi jobbar tillsammans med brukarrådet om.  

Både Harry och Sara lyfter att de vill se en bättre kommunikation mellan tolkbeställare och tolkverksamheten.  

- Många möten kan man styra över när de sker. Om man vet när tolk finns tillgänglig så kan man boka mötet då. Det är också viktigt att kunna påverka om det blir tolk på plats eller på distans, säger Harry.  

- Om det inte finns möjlighet att ha tolk på plats på grund at restiden men skulle gå att få en tolk på distans är det bra att få  reda på det så man kan välja, säger Sara.  

– Det är viktigt att tolkanvändarens behov kommer fram och att verksamheten vågar vara flexibel utifrån tolkanvändarens förutsättningar. Tydlig kommunikation och information leder till mindre stress, säger Sara.  

– Vi har haft jättebra möten med god stämning och bra synpunkter från brukarrådet som vi tar med oss, säger Anne.  Det personcentrerade arbetssättet är viktigt för att se till både att så många som möjligt får tolk och att tolkuppdragen utförs med god kvalitet.  

Vad sker härnäst? 

Under hösten sker ytterligare ett samverkansmöte kring teknik och information och ett ordinarie brukarrådsmöte som bland annat handlar om verksamhetsplanen.    

Statistik om tolkning på distans 

Gäller för januari-april 2022 

  • 34% av alla tolkuppdrag är utförda på distans.  
  • 1% av distansuppdragen är inte genomförda på grund av teknikproblem 
  • De tre områden där det skett flest uppdrag på distans är arbetsliv (48 %), sjukvård (31 %) och samhällsservice (12%).  
Publicerad: