"En bok om AI", nytt lättläst om AI i vardagen
Marika Jonsson hittade inga lättlästa böcker om AI, därför skrev hon en själv. ”En bok om AI – lättläst med studiehandledning” innehåller berättelser om vardagshändelser med AI-anknytning och riktar sig till personer i daglig verksamhet.
Marika Jonsson är utvecklingsledare på Habilitering & Hälsa samt doktorand i människa-datorinteraktion vid KTH. Den 31 augusti släpptes hennes ”En bok om AI – lättläst med studiehandledning” vid ett event arrangerat av Västra Götalandsregionen.
”Väldigt länge har jag upplevt att digital teknik inte kommer alla användare till nytta”, berättar Marika. ”Det är få som riktar in sig på att skapa material till just den här gruppen, därför jag skrev boken.”
Lära sig mer tillsammans
Berättelserna och faktadelen är skrivna på en medelsvår till svår nivå av lättläst svenska. Läsarna behöver kunna använda internet eller en smart mobil. Boken passar både den som bara hört talas om AI, och den som vet litegrann och vill lära sig mer. Studiehandledningen är inte lättläst och är tänkt att användas av verksamhetens personal, så att man tillsammans kan prata om AI och lära sig mer.
Det saknades lättläst information
Ett frö såddes när Marika deltog i AllAgeHub-projektet, ett samarbete kring välfärdsteknik mellan bland annat Göteborgsregionens kommuner och Västra Götalandsregionen.
”Personal från kommunernas verksamheter deltog och fick en utbildning i AI för att sedan kunna introducera det till andra. Då blev det väldigt tydligt att det saknades information om AI på lättläst eller klarspråk.”
Marika fick helt enkelt själv skriva en bok. Den är utformad som en berättelse och innehåller tre kapitel om vardagshändelser med AI-anknytning.
Visar på möjligheterna
Ett kapitel handlar om hur man kan utnyttja AI, till exempel hur man i mobilen kan prata in meddelanden som blir text i ett sms. Detta visar på möjligheterna med teknik som många inte vet att de har tillgång till, menar Marika.
”I berättelsen behöver en person förmedla till sin kompis att de måste ta bussen i stället för att bli hämtade av hans pappa. Han har svårt att skriva, så han pratar in meddelandet. Kompisen har inte så stor nytta av ljudfiler för att han har svårt att komma ihåg, men textmeddelandena kan han använda som stöd för minnet.”
Slår hål på myter
Boken slår även hål på myter om AI, till exempel rädslan för att mobilerna lyssnar på oss.
”Jag har läst in mig på vad Internetstiftelsen säger om det här, och även lyssnat på ett avsnitt av deras podd som handlar om just detta. I boken har jag omsatt den kunskapen till en lättläst text om personers vardag.”
I boken kan man också läsa om kakor/cookies och om bedrägeri på webben.
”Man får ett sms med en länk som man ska klicka på för att ta emot post. Det behöver ju inte vara en AI, men det är också någonting vi behöver lära oss. Hur skyddar vi oss mot bedrägerier?”
Fritt att anpassa texterna till den egna verksamheten
Marika berättar att texten är open source. De som har nytta av boken kan förändra och anpassa innehållet så att den kan användas i den egna verksamheten.
Om man vill veta mer, finns det i studiehandledningen tips på hur handledaren kan hitta mer information om AI via säkra informationskällor som till exempel Internetstiftelsen och Post-och telestyrelsen.
Marika hoppas att boken inspirerar fler att skriva lättläst om AI.
”Kunskap är makt och makt ska delas. Då måste kunskap förmedlas på olika sätt för att fler ska kunna ta del av den.”
Här hittar du boken
Boken har tryckts i ett begränsat antal med bidrag från Västra Götalandsregionen och kan beställas hos Marika Jonsson på marika.jonsson@vgregion.se.
Man kan också ladda ner den i pdf-format från AllAgeHub.se: En bok om AI (allagehub.se)
Studie visar på bristande tillgänglighet hos e-hälsotjänster
Marika Jonsson är också aktuell med artikeln “Development and Evaluation of eHealth Services Regarding Accessibility: Scoping Literature Review” som publicerades den 17 augusti i år.
Artikeln bygger på en litteraturstudie med syfte att undersöka hur e-hälsotjänster har utvecklats och utvärderats avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. En slutsats är bland annat att standarder för tillgänglighet använts i mycket begränsad utsträckning.