Välkommen till arbetsplatsen med flest ledarhundar i landet!

De tre hundarna håller låg profil när de inte är i arbete. Viggo och Jansson tätt inkilade under varsin stol i mötesrummet, och Pippi vilandes med en mjuk, rutig boll i munnen. Men vid kommandot fot samlar de sig snabbt och tar plats vid respektive förares vänstra sida. 

Ledarhundarna fungerar som hjälpmedel för tre av medarbetarna på Syncentral Borås: Henrik Härnstrand, IT-tekniker, Rolf Larsson, synpedagog, och Admir Dahlberg, synpedagog.  

– Att ha Jansson är en frihet, jag kan ta mig från punkt A till punkt B utan omgivningens hjälp. Att gå med bara vita käppen är inte samma flyt, en ledarhund gör att man sparar massor av energi. Kanter, stenar, vattenpölar, han ser allt, säger Admir Dahlberg. 

 
Jansson, en femårig svart labrador, är hans första ledarhund som följer honom troget i vardagen – både hemma och på jobbet som synpedagog. På syncentralen ligger de tre ledarhundarna inne på sina förares kontor, redo att hoppa in och arbeta när de behövs.
 
Ledarhundar är specialdresserade hundar som arbetar för att göra det lättare för personer med synnedsättning eller blindhet att ta sig fram. De kan hjälpa sina förare i exempelvis kollektivtrafiken, på restauranger eller i butiker. Med tre ledarhundar har Syncentral Borås i dag flest ledarhundsekipage per medarbetare – i hela landet.
 
Henrik Härnstrand har haft flera ledarhundar tidigare, och efter att ha varit utan hund i ungefär ett år, välkomnade han och familjen hunden Viggo för en knapp månad sen. Henrik trär på den tvååriga labradoren en vit sele märkt med texten ”Stör ej ledarhunden”.
 
– När jag sätter på honom selen vet han att han börjar jobba. Om jag glömt min matlåda till exempel är det en frihet att kunna ta med honom ut och köpa mat, utan hjälp. Många tror att ledarhundar hittar vägen dit man ska, men det är snarare så att de hjälper oss runt hinder, säger han.
 
Varför får man inte störa hunden? 

– När den är i arbete behöver den fokusera på det, det är en säkerhetsfråga. Däremot får man väldigt gärna prata med oss som förare, jag blir bara glad om man ger sig till känna och kanske säger om man kommer med en hund till exempel, säger Admir Dahlberg.

 
Att få en ledarhund som hjälpmedel kräver en grundlig ansökningsprocess. Den som är över 18 år och bedöms ha tillräckligt nedsatt syn kan ansöka om att disponera en ledarhund hos MFD, Myndigheten för delaktighet, som tränar och tillhandahåller ledarhundar. Under processen får man som förare visa upp sin bostad, hur man rör sig utomhus och gå en introduktionskurs på internat.
 
I hela Sverige finns idag omkring 265 ledarhundsekipage. 

Rolf Larsson, som fick en synnedsättning för ungefär tio år sedan, hade först bestämt sig för att inte ha ledarhund. Men efter ett studiebesök på en specialiserad avels- och dressyrverksamhet, gjorde han en helomvändning. 

– Jag tänkte först att jag inte ville ha det ansvaret. Men på det här besöket fick vi göra ett test: Att först gå en hinderbana med käpp och sen samma igen fast mörklagt med ledarhund. Då upptäckte jag vilken enorm skillnad det var, samma sträcka tog halva tiden med hund, berättar han.

Och för ungefär ett år sedan flyttade ledarhunden Pippi in hos Rolf, hans fru och deras två taxar. När en ledarhund kommer till sitt nya hem, följer en ny period av träning för att både hund och förare ska vänja sig vid en vardag tillsammans.  
Det kan bland annat handla om att orientera sig vid bostaden och arbetet, och vägen däremellan.

Lyssna på ett inslag i P4 om ledarhundarna på Syncentralen!

Det tog några veckor att vänja alla hundar vid varandra, berättar Rolf, men i dag är han glad att han tog beslutet och kan ofta önska att han hade gjort det tidigare.
 
– Pippi gör att jag kan vara lite mer som alla andra, säger han. 
  
”Hopp och lek”. Det är kommandot för att arbetspasset är slut för de fyrbenta kollegorna. När ledarhundarna inte jobbar fungerar de som vanliga familjehundar, eller ett välkommet inslag på arbetsplatsen. På Syncentral Borås är ledarhundarna uppskattade och väl omhändertagna av alla kollegor.
 
Henrik Härnstrand, Rolf Larsson och Admir Dahlberg jobbar alla tre med att hjälpa patienter som liksom de har synnedsättningar som begränsar vardagen.  
Admir, som jobbar i barn- och ungdomsteamet, upplever att Jansson ofta kan öppna nya vägar in i samtal.
 
– Barn kan öppna sig och känna trygghet när det finns ett djur med. Det kan sitta långt inne med saker men besök kan sluta med att vi sitter på golvet och pratar med Jansson emellan oss. Ibland gör han en enorm nytta utan att egentligen göra något alls, säger han.